Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se
Rapport
Ekonomi

Fribankskolan: Monetär laissez-faire i teori och praktik

I boken Fribanksskolan presenteras ett alternativ till dagens statliga centralbank: Ett helt privat bankväsende, likt det som fanns i Sverige på 1800-talet.

Ladda ner (PDF) 690,3 KB

Syftet med denna skrift är att presentera fribankskolans idéer för en svensk läsekrets. För den upptagne läsaren ges här en sammanfattning: Vill man få grepp om hur penningväsendet fungerar, är det bra att känna till hur det har utvecklats. Här presenteras en ”rationell rekonstruktion” av det naturliga penningväsendets framväxt. Med det naturliga penningväsendet menas det system som skulle gälla i frånvaro av statliga ingrepp.

Det hävdas att det naturliga penningväsendet är ett system där många banker ger ut sedlar och andra betalningsmedel som vid anfordran är inlösbara i en reell vara, exempelvis guldmynt. Vidare förekommer det inga centralbanker. Det argumenteras att centralbanker har uppkommit som en följd av statsmakters fiskala behov.

Detta illustreras av bankväsendets framväxt i det viktigaste landet England. Bank of England var vid grundandet privatägd. Genom att låna pengar till staten fick den monopol på sedelutgivning, samt privilegiet att vara enda bank med mer än sex delägare. Detta gjorde alla andra banker svaga och beroende av Bank of England, som blev en bankernas bank. I Skottland var bankväsendet fritt; detta var stabilare och mer flexibelt än det engelska.

I USA förekom enhetsbanksystemet, som gjorde att banker bara fick ha ett kontor. Detta gjorde dem små och sköra. Av fiskala skäl infördes ett system där banker för att kunna ge ut sedlar var tvungna att hålla säkerheter i form av statsobligationer. Därmed blev sedelmängden beroende av statsskuldens storlek, vilket ledde till en inelastisk penningmängd som orsakade likviditetskriser. Kanada hade däremot ett fritt bankväsende; detta var stabilare och mer flexibelt än det amerikanska.

Det svenska bankväsendets utveckling är intressant. Sverige hade under 1800-talet ett av Europas friaste bankväsenden. Det fanns ett tjugotal sedelutgivande banker. Det svenska fribanksystemet var mycket framgångsrikt: inte en enda bank gick omkull och penningmängden kunde smidigt anpassas efter penningbrukarnas behov.

Historiska fribanksystem har varit system med en reell vara som monetär bas och där inlösbara sedlar/betalkonton fungerat som betalningsmedel. Man kan emellertid tänka sig att andra lösningar skulle uppstå under monetär laissezfaire. Tänkarnas teorier kring dessa presenteras.

Potentiella laissez-faire-banksystem är: det klassiska fribanksystemet; ett system med konkurrerande icke inlösbara pappersvalutor; ett system utan monetär bas men med finansiella tillgångar som betalningsmedel och där alla varor är prissatta i termer av en numerär; samt ett system där betalningsmedel är till 100 procent uppbackade med guld.

Är bankväsendet till sitt väsen instabilt? Bankväsendet anses vara instabilt, dels därför att banker är utsatta för rusningar, dels för att dessa lätt sprider sig till hela bankväsendet. Douglas Diamond och Phillip Dybvig har i en inflytelserik modell försökt demonstrera varför banker med nödvändighet är instabila. Modellen bygger emellertid på orimliga bankkontrakt som inte har någonting med verkliga bankkontrakt att göra.

Vidare är banker inte utsatta för de spridningseffekter som man vanligen föreställer sig. Fribankskolan förespråkar en ”rättsliga restriktioner-teori” för bankkriser: bankkriser har historiskt orsakats av regleringar och ingrepp, inte frånvaron av dem. Relativt fria banksystem har historiskt varit stabilare än relativt ofria. Sverige har nyligen infört inlåningsförsäkring. Detta bruk diskuteras och kritiseras.

I boken argumenteras att ett fribanksystem skulle vara byggt på en reell vara, förmodligen guldmynt. Men är verkligen ett guldmynt-fribanksystem bättre än dagens med inflationsnorm förbundna pappersmynt-centralbanksystem? Argumenten för och emot guldmyntfot presenteras.

Fribanksystemet har prövats och fungerat utmärkt. Med fribanker kan penningmängden finjusteras efter penningbrukarnas behov. Monetär laissez-faire ger ett penningväsende där flexibilitet, disciplin och stabilitet kan förenas.

Boken gavs ut 2001 och är inte längre i tryck. Här finns den att ladda ned som pdf.