Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se
Nyheter
Allmänt

Verksamhetsberättelse för 2017

Sedan grundandet 1978 har vi på Timbro arbetat med att frihetens idéer. Den centrala övertygelsen har alltid varit att marknadsekonomi och företagsamhet är helt för att uppnå ett gott samhälle.

Ladda ner (PDF) 6,1 MB

Sidor: 70

Den person som tog initiativ till bildandet av Timbro var Sture Eskilsson, dåvarande informationsdirektör för SAF, det som senare kom att bli Svenskt Näringsliv. Hans analys var att det behövdes en fristående aktör som kunde bedriva kvalificerad frihetlig samhällsdebatt, utan att behöva ta hänsyn till näringslivets alla enskilda intressen.

Lösningen blev Timbro, en organisation som kunde ta sig an de långsiktiga och principiella debatterna för sänkta skatter, mer individuell frihet och öppna gränser. Namnet Timbro kommer från Tore och Ing-Marie Browaldh, barn till Handelsbankens vd Ernfrid Browaldh, som vid tiden drev ett förlag i namnet Timbro som köptes upp.

Det tog inte många år innan Timbro som organisation hade uppnått en stark position i svensk samhällsdebatt. Mindre än tio år efter grundandet sade Sture Eskilsson att Timbro var ”Sveriges ledande tankesmedja för utveckling av marknadsekonomi och ett liberalt demokratiskt samhälle – ett intellektuellt kraftcentrum för borgerlig debatt”.

Erkännande kom tidigt även från motståndarsidan.1990 skrev SSU:s tidning Tvärdrag: ”Dagens Timbro är ett topptrimmat instrument med en målmedvetenhet, mångsidighet, uthållighet och intellektuell spänst som nästan fullständigt saknas inom arbetarrörelsens motsvarigheter.”

Det är också den målbild som vi som organisation har haft, oavsett om vd:n har hetat Sture Eskilsson, Mats Svegfors, Maria Rankka eller som i dag, Karin Svanborg-Sjövall. Här samlas unga intellektuella liberala och konservativa personer för att bedriva en idéburen opinionsbildning.

”Socialismen är en zombie”

En central uppgift för oss är att ge ut klassiskt marknadsliberal litteratur för att varje generation ska kunna ta del av frihetens arv. Friedrich Hayeks Frihetens grundvalar från 1961 var en av de första böckerna som vi köpte rättigheterna till att ge ut på svenska 1983. 2015 gavs den senaste utgåvan ut.

Vårt uppdrag kommer alltid att finnas kvar, eftersom socialismen är en zombie och att det inte finns några eviga segrar på idéernas område.

Vad fan får jag för pengarna?

Att detta är en fråga som många ställer sig 2017 går inte att ta miste på. I skrivande stund har en av Timbros filmer om vad en sjuksköterska egentligen betalar i skatt nått över två miljoner personer på Facebook. Så hur kommer det sig att frågan vaknar till liv just nu? Handlade det bara om en förflugen kommentar från en näringslivsföreträdare?

Jag tror inte det. Snarare bärs kraften i inlägget av att debatten äntligen har börjat röra sig från det statsfinansiella, teknokratiska perspektivet till det moraliska och filosofiska. I praktiken är det samhällskontraktet vi diskuterar, och med denna perspektivförskjutning har också diskussionen om ekonomisk frihet återpolitiserats. Det är inte en dag för tidigt.

För vad fan får vi faktiskt för de pengar staten tar ifrån oss?

Ett svar kom från frilansjournalisten Sofie Löwenmark i årets största och kanske mest framgångs- rika satsning på Timbro: webbtidningen Smedjan. I en serie granskningar redogjorde hon för det deprimerande resultatet av den statliga myndigheten MUCF:s bidragsregn till olika föreningar. Bland mottagarna fanns lycksökare och charlataner, men också mer sinistra figurer: hårdföra islamister och fascister. Myndigheten själv hade inte lust att erkänna någon oaktsamhet när det började storma, men ändrade i all hast på ett antal beslut – ett lappkast som sedan fick bassning av domstol. 280 miljoner omsätter MUCF varje år. För dina – och sjuksköterskans – pengar.

Ett annat svar återfinns i regeringens åtgärder för att minska den djupt destruktiva jobbklyfta som med allt tydligare etniska förtecken delar Sveriges befolkning. För 2017 beräknas summan för anställningssubventioner uppgå till 18,7 miljarder kronor. För samtliga arbetsmarknadspolitiska program var kostnaden 2015 33,3 miljarder kronor.

Vår granskning av de rödgrönas arbetsmarknadspolitik visar att Sverige spenderar mest som andel av BNP på anställningssubventioner av alla EU-länder och dessutom på de åtgärder som visat sig minst effektiva. Den allra dyraste och sämsta åtgärden är beredskapsjobb – den åtgärd regeringen lagt allra mest krut på. För dina – och sjuksköterskans – pengar.

Ett tredje svar är Systembolagets lobbying. När kritiken mot Sveriges otidsenliga och paternalistiska alkoholpolitik växer och det börjar röra på sig i frågan om gårdsförsäljning, då börjar staten opinionsbilda gentemot sig själv. Timbro kom- mer fortsätta driva frågan om en avreglering av alkoholmarknaden, och granska hur statliga sär- intressen slösar pengar på vår bekostnad.

När 2017 avslutas är det med stigande optimism jag gör vårt bokslut. Äntligen handlar politiken om fundamenta igen!

Och sällan har det väl varit så tydligt hur de stora samhällsproblem som diskuteras förutsätter fria marknader och driftiga entreprenörer. Sällan har jag upplevt ett sådant sug efter frimodiga idéer, kvalificerad debatt och intellektuell integritet. Sällan har jag känt ett sådant stöd för förändring.

Karin Svanborg-Sjövall vd, Timbro

Ladda ner hela verksamhetsberättelsen för 2017