Nästan ingen förespråkar ett samhälle där medborgarna tar lagen i egna händer, men de flesta föredrar att människor skyddar sig själva och sin egendom framför att kriminella får härja fritt. Det är några av slutsatserna som kunnat dras av den senaste veckans debatt om lag och rätt.
När den amerikanske rapparen ASAP Rocky misshandlade två ynglingar som trakasserade dem på öppen gata i Stockholm var det många som tyckte att det rörde sig om ett välförtjänt kok stryk. Den svenska staten verkar dock mer intresserad av att skydda sitt monopol på våld, än att freda människor från trakasserier på gator och torg. Nu riskerar rapparen att dömas till fängelse.
MC-gängmedlemmarna som misshandlade en våldtäktsman har klivit in där staten misslyckats. I viljan att rehabilitera brottslingar och återanpassa dem till samhället glömmer rättsstaten bort en av sina viktigaste uppgifter: att ge dem som skadar andra det straff de förtjänar. Annars gör någon annan det.
Än en gång har det svenska rättsväsendet drabbats av en nämndemannaskanda. En politiskt tillsatt domare omnämnde asylaktivisten Elin Ersson som brottsling redan före rättegången. Det måste bli ett slut på systemet med nämndemän, annars hotas förtroendet för rättsstaten.
EU:s vapendirektiv håller på att implementeras i Sverige, men regeringens förslag innehåller betydligt strängare regler än vapendirektivet. Ändå påstår regeringen – felaktigt – att EU kräver det. Smedjan intervjuar forskaren Erik Lakomaa om ett djupt problematiskt lagförslag.
Samtidigt som den svenska demokratin firar sitt 100-årsjubileum, och i allmänhet fungerar bra, har den under hösten visat på brister som närmar sig ett fiasko. Riksdagen skall vara den främsta garanten för att folkets vilja kommer till uttryck. Att den så länge misslyckats med att utse en regering är ett problem för systemets långsiktiga trovärdighet.
I Sverige riskerar du att dömas till fängelse om du försvarar dig själv och din egendom mot kriminella. I Skåne anhölls en pappa efter att ha misshandlat en inbrottstjuv som pistolhotade hans sjuårige son. Den svenska lagstiftningen där den som försvarar sig behandlas likadant som angriparen, är både moraliskt och principiellt felaktig. Svenskar borde ha samma rätt att försvara sig själva och sin egendom som amerikaner har.
I det svenska rättssystemet tas påfallande stor hänsyn till kriminella. Samtidigt verkar de flesta vara mer benägna att känna sympati med brottsoffer än förövare. Om lagen och dess utövare inte har tillräckligt stöd i det allmänna rättsmedvetandet har vi ett problem. Det är brottsoffret, inte den som väljer att begå brott, som det är synd om.
Europadomstolens uppmärksammade dom, där Österrikes beslut att bötfälla en kvinna för att hon uttryckt sig provocerande om profeten Mohammed, var i själva verket rimlig. Även om den österrikiska domen är förkastlig, är det bra att Europadomstolen lämnar ett stort tolkningsutrymme kring Europakonventionen; annars skulle det innebära en problematisk överstatlighet, skriver Fredrik Hultman. Blanche Jarn svarar direkt.
En sexårig pojke var nära att utvisas när hans mamma dog, trots att hans morföräldrar i Sverige var beredda att adoptera honom. När det gäller personer utan asylskäl eller dömda brottslingar är det svenska rättsväsendet däremot betydligt mindre nitiskt.