Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Essäer

Tack och lov för pessimismen

Flera liberaler har börjat definiera sig själva som framtidsoptimister och resten av oss som bittra pessimister. De glömmer att deras egen ideologi (och den positiva utveckling de hyllar) bygger på skepsis mot makten, mot utopier och i viss mån även mot människor.

Frihet Liberalism

Det farliga motståndet mot auktoriteter och intellektualism

50 ÅR SEDAN 1968. De idéer som slog rot under 60-talet präglar än i dag svensk skola och svenska universitet. Ett motstånd mot auktoriteter – även positiva auktoriteter som en kompetent lärare – och mot intellektualism finns kvar i utbildningssystemet. Det är ett arv vi måste göra upp med, skriver Inger Enkvist.

68-rörelsen Skolan Utbildning

Krister Thelin: Grundlagsändringen duger inte

Till slut har förslagen om att ändra i grundlagen väckt debatt. Yttrandefriheten ställs mot integritetsskyddet, och det föreslås att information ska vara tillgänglig i ”traditionell journalistisk verksamhet” men inte för gemene man. Krister Thelin skriver att grundlagsändringen måste omarbetas; som den ser ut nu duger den inte.

Juridik Yttrandefrihet

När Pan spelade i Gesunda

Den nationalromantiska rörelsen kring förra sekelskiftet uppfattas numera som inbundet fixerad vid det svenska, men var betydligt mer öppen mot utlandet än vad man vanligen föreställer sig. Den hyllade både det svenska och det utländska och därför fungerade öppenheten. När man i vår tid vill vara öppen mot omvärlden är det vanliga receptet att förringa det svenska, för att hylla det utländska. Det är ett dåligt recept, för den som känner sig hotad blir inte öppen.

Kultur Nationalstaten Nationsbygge Svensk politik

Sverige är ett klassamhälle. Och?

Den del av vänstern som intresserar sig mer för klass än för identitet har rätt: Sverige är ett klassamhälle. I ett fritt samhälle kommer nämligen skillnader att märkas – både ekonomiska, sociala och kulturella – som ett naturligt resultat av att människor har olika intressen, olika mål och olika livsstil. Alternativet vore att hindra dem från det, avskaffa äganderätten och göra sig av med meritokratin – för att göra sig av med ett problem som i jämförelse är trivialt.

Klass

En kamp mellan tradition och folkvilja

Med vilken rätt fattar dagens politiker beslut för morgondagens generationer? Och omvänt, vilken rätt har vi i dag att kasta bort tidigare generationers visdom? Patrik Strömer har läst Thomas Paines snart 240 år gamla stridsskrift för en demokrati styrd av medborgarnas vilja, inte nedärvda traditioner.

Demokrati Konservatism Liberalism Litteratur

Marknadsliberalismen och kulturkriget

Marknadsekonomi och liberalism existerar inte i ett vakuum utan vilar på en filosofisk och moralisk grund. Sedan marknadsliberalismen under 1980-talet ingick ett resonemangsäktenskap med postmodernismen har dess företrädare haft svårt att hitta tillbaka till sina intellektuella rötter.

Konservatism Kultur Liberalism Liberalkonservatism Libertarianism Marknadsekonomi Marknadsliberalism Postmodernism

Sverigebilden från 1968

50 ÅR SEDAN 1968. Sveriges utrikespolitiska självbild går att spåra tillbaka till 68-rörelsen. Olof Palmes, Socialdemokraternas och Sveriges stöd till FNL skapade vår uppfattning om oss själva som internationella vägvisare – trots att den sida vi stödde i Vietnamkriget resulterade i en kommunistisk diktatur. Claes Arvidsson skriver om hur Vietnam fortfarande präglar svensk utrikespolitik 50 år senare.

68-rörelsen Historia Utrikespolitik

Välfärdsstatens val: Backa eller implodera

Sverige befinner sig i en förvaltningskris. Migrationschocken har gjort det uppenbart att den svenska välfärdsstaten har svällt över sina bräddar. Politikerna kan inte längre ha kontroll över alla regleringar. Det enda sättet att hantera krisen är för välfärdsstaten att backa, och för allmänheten att acceptera ett mindre reglerat – och mindre förutsägbart – liv, skriver Jakob Heidbrink.

Invandring Staten Välfärd

Det görs för många folkomröstningar

Folkviljan versus eliten har blivit ett standardnarrativ, och ett av de tydligaste uttrycken för folkviljan anses vara folkomröstningar. Samtidigt är det ovanligt att en fråga dör ut för att ”folket har fått säga sitt”. Och hur väl uttrycker egentligen folkomröstningar folkviljan? I själva verket är problemen så många att folkomröstningar bör ske så sällan som möjligt.

Demokrati
1 9 10 11 12 13 15