Så användes välfärdsstaten för att politisera Sverige
Höga skatter politiserar människors liv.
21 maj 2026
Högre a-kassa ger högre arbetslöshet
Forskningen är tydlig: högre a-kassa ger högre arbetslöshet. De vänsterröster som vill göra den tillfälliga höjningen permanent måste vara ärliga med vad de faktiskt föreslår: politik för högre arbetslöshet, i ett läge där Sverige står inför sin högsta arbetslöshet någonsin.
Unorthodox är bra – men se Shtisel i stället
Till skillnad från Unorthodox ger Shtisel oss en idé om hur livet kan te sig för dem som lever hela sina liv i den ultraortodoxa miljön. Christine Hanefalk rekommenderar en serie som är allmänmänsklig, utan karikatyrer.
109: Alexander Bard – ”Vi måste slå sönder storföretag och stater!”
Har man en gång fått en polisstat är det svårt att ta sig ur den. Men Alexander Bard menar att om övervakningssamhället är ofrånkomligt, så är diktaturen det inte. Coronakrisen är tech-erans verkliga genombrott och i smittbekämpningens namn samlas enorma mängder data.
Orädd U-sväng på Mellanösternvägen
Bengt G. Nilsson är en ovanlig utrikesjournalist, i alla fall inom det svenska skrået. Han föredrar nämligen att tänka själv, i stället för som alla andra. Det skriver Johan Sundeen i sin recension av Nilssons bok Israel och hennes fiender.
Kommunerna bidrar till färre och dyrare bostäder
Genom planmonopolet har kommunerna ensamrätt om att kunna skapa byggklara tomter. Men empirin visar att kommunerna underproducerar dessa byggrätter. Det skapar en rad problem på bostadsmarknaden. Ingemar Bengtsson, lektor i fastighetsvetenskap vid Lunds universitet redogör för konsekvenserna.
Ett trepunktsprogram ut ur krisen
Hur ser vi till att det finns kvar ett starkt näringsliv med konkurrenskraftiga jobb även efter Coronakrisen? Och utan att agera vårdslöst med skattebetalarnas pengar? Ola Nevander föreslår tre åtgärder som är självfinansierande och riktade mot livskraftiga företag.
Det starka samhällets politik
Nu höjs röster som ropar efter den starka staten. Men det är inte staten som ska vara stark, utan samhället. Hur ser en politik ut som främjar det? Det är här debatten behöver föras, menar Fredrik Johansson.
Ett äventyr i vårt inre
Själens biologi och vår fria vilja är en argumenterande upptäcktsfärd i vår kropp och vår hjärna. Tvärtemot att beröva oss tillvarons mystik öppnar Henrik Brändén dörren för en bättre förståelse för människan som den fascinerande skapelse hon är.
Kritik mot grisslakt – då brister den akademiska friheten
En veterinärstudent kritiserar svensk grisslakt och ställs i sin tur till svars för debattartikeln av universitetets ledning. I veckan JO-anmäldes fallet. Men det är långt ifrån ett enstaka snedsteg från ett enstaka lärosäte. Tvärtom belyser det hur svagt skyddet för den akademiska friheten är.
Ulf Kristersson: Varför en pandemi skulle göra oss till socialister är obegripligt
Hur höger är det egentligen att kräva statliga pengar till företagen? Och går det att rulla tillbaka förmåner som rullats ut under krisen? Karin Svanborg-Sjövall intervjuar Moderaternas partiledare Ulf Kristersson om krisåtgärder och kulturkrig.
Florian Schneider kommer aldrig att dö
Florian Schneider har avlidit, 73 år gammal. Tillsammans med Ralf Hütter var han den kreativa hjärnan bakom Kraftwerk. Denna hypnotiska, moderna, industriella folkmusik är kanske det mänskligaste som skapats. Genom den kommer Florian Schneider alltid att leva vidare, skriver Johan Norberg.
Polarisering är inte problemet
SAS reklamfilm ledde till en polariserad debatt i början av året. Men trots att det skrivits allt mer om polarisering i medierna sedan millenieskiftet har åsiktsskillnaderna i Sverige inte ökat. Den svenska polariseringen är inte i närheten av nivåerna i USA, och de motsättningar som finns behöver inte vara ett problem.
108: Ulf Kristersson – ”Varje vecka är vi Jonas, Jimmie och Stefan med varandra”
Moderaterna och Socialdemokraterna är två partier som gått stärkta ur Coronakrisen. Men är verkligen kulturkriget krisens första politiska offer?
Fotboll - världens minst liberala sport?
Världsmästerskapen i Covid-19 lockar fram våra nationalistiska instinkter. Och mitt i allt detta väljer SVT att sända matcher från VM i fotboll -94. Utöver allt flaggviftande är frågan om inte detta är den minst liberala sporten av alla.
REPLIK: Klimatlagen visar att Miljöpartiet behövs mer än någonsin
Klimatlagen är menlös och funkar som one-liner i partiledardebatter, men knappast mer, skrev Fredrik Hultman efter att Klimatpolitiska rådet kritiserat regeringens klimatpolitik. Just därför måste klimatpolitiken intensifieras ytterligare, menar Erik Wahlström, Grön Ungdom, i en replik, som får svar direkt av Hultman.
70-talets politik är en återvändsgränd
Under pågående kris tycks många söka sig till en berättelse om den stora, starka staten. Det är oroväckande. Den politiken har prövats förr och det ledde inte till välstånd, skriver Janerik Larsson.
Extraavsnitt: Löfven låter mer som en fluortant än som en regeringschef
Smedjans nya redaktionsmedlemmar presenterar sig! Nyrekryterade skribenterna Svend Dahl och Catarina Kärkkäinen spekulerar om den efterlängtade vänster-högerskalans återkomst. Är den socialdemokratiska formkurvan är en bubbla? Att den jättestora staten gör återkomst tycks stå bortom allt tvivel. Samtidigt lyfter krisen fram klassiska liberala värden som bäddar för en principiell, borgerlig renässans.
Raskvotering fast med ett finare namn
Positiv särbehandling, så kallad affirmative action, är en del av det amerikanska universitetssystemet sedan flera decennier. En effekt av de urvalskriterier som används är att studenter med asiatiskt påbrå konsekvent missgynnas. Ett fall som rör detta kan komma att tas upp i Högsta domstolen. Men innebär det slutet för särbehandlingen? Erik W Larsson rapporterar från USA.
När kulturkrigets antagonister tar ton
I HBO:s nya miniserie Mrs America får vi följa den ultrakonservativa antifeministen Phyllis Schlafly, vars kampanj stoppade lagförslaget Equal Rights Amendment på 1970-talet. Margareta Barabash har sett den.
Spel som nöje och metafor
Brädspelandet har fått en enorm renässans de senaste decennierna. Spel är eskapism, som tränar oss inför livets realiteter och låter oss pröva det okända i ett tryggare sammanhang. Det menar Patrik Strömer, hängiven brädspelare, som låter denna essä om spelets regler ta sin utgångspunkt i Johann Huizingas begrepp Homo Ludens.