Så användes välfärdsstaten för att politisera Sverige
Höga skatter politiserar människors liv.
21 maj 2026
Förr eller senare går barnvaktstaten för långt
Alkohol, socker, fet mat och tobak omges av allt fler skatter, regleringar och förbud. En liten men högljudd folkhälsolobby strävar efter att, bit för bit, ta ifrån människor rätten att välja hur man vill leva och vilka risker man vill ta. Smedjan har träffat Christopher Snowdon, en av Europas främsta experter på förmynderipolitik, för ett samtal om varför majoriteten tolererar frihetsinskränkningarna – och när den kommer att få nog.
Paradispappren och medielogiken
Att SVT blåser upp de så kallade paradispappren till orimliga proportioner säger något om journalistikens villkor: ett medieföretag har helt enkelt inte råd att avsätta ett stort antal journalister till ett omfattande grävjobb utan att det kommer ut någonting användbart. Blir resultatet magert återstår att blåsa upp det till orimliga proportioner.
En sågning av postmodernismen – från vänster
Motståndet mot identitetspolitiken kommer inte bara från höger. I en ny bok riktar Per Molander svidande kritik inte bara mot upplysningsfilosofins förnuftstro, utan även mot dagens postmodernism, utifrån ett vänsterperspektiv. Uppfattningen att den fria tanken och den fria viljan utgör grunden för politiskt handlande finns fortfarande på båda sidorna av politiken.
Alla borde vilja sänka skatten för låginkomsttagare
Sverige har höga skatter på låga inkomster. Samtidigt är de negativa effekterna av inkomstskatt allra mest kännbara i botten av inkomstskalan. Sänkt inkomstskatt för låginkomsttagare borde vara en prioritering både för liberaler som vill frigöra kuvade individer, och för socialister som betonar solidaritet med samhällets utsatta.
Det är orättvist att inte fler har råd att skatteplanera
Att vilja behålla sina pengar är inte konstigt. Att upprätthålla ett system där människor tjänar på att skatteplanera är däremot djupt omoraliskt, skriver Siri Steijer.
DEBATT: Fri lönesättning är bäst för arbetstagarna
Allt sedan Lex Laval och domen att utländska arbetstagare i Europeiska unionen ska ha rätt att arbeta i Sverige har det funnits ett socialdemokratiskt projekt att stoppa de utstationerade arbetarna i Sverige. Vi drar oss till minnes när aktivister från LO skrek “go home” till estniska arbetare och LO:s allmänna protektionism när Karl-Petter Thorwaldsson skanderade att “inte en ärta ska flytta till Tyskland”. Det är därför inte förvånande att Socialdemokraterna är nöjda nu när EU verkar gå mot att begränsa den fria rörligheten till förmån för LO:s intressen.
Demokratins fyra utmaningar
Demokratin i västvärlden är ansatt från många håll, men framför allt hotas den av minskad legitimitet och spänningar inom det politiska systemet. Politikens professionalisering, ökat avstånd mellan medborgare och makthavare och elitistiskt förakt för vanligt folk är några av de faktorer som bidragit till dagens ökade motsättningar.
Lögn, förbannad lögn och cybersäkerhetscertifiering
IT-säkerhet har seglat upp till toppen av den politiska och affärsstrategiska agendan. I september lade EU-kommissionen fram ett förslag om en europeisk förordning för cybersäkerhetscertifiering (KOM (2017) 477). Men bakgrundsarbetet är mediokert och lögnaktigt, och premisserna för förslaget tveksamma.
Som sig själva känner medierna andra
Medierna ljuger inte, men det betyder inte att vi alltid ska lita på deras bild av världen. Precis som alla andra riskerar journalisterna att utgå för mycket från sig själva.
Kurslitteratur ska inte könskvoteras
40 procent av kurslitteraturen vid Lunds universitets statsvetenskapliga institution måste vara skriven av kvinnor. Därmed signalerar universitetet att en författares kön är viktigare än vad han eller hon faktiskt skriver. Är det någonstans där en sådan människosyn verkligen gör skada, så är det vid universiteten.
Gör inte skolbarn till integrationspolitiska redskap
Varje skolbarn måste vara ett mål i sig själv, inte ett redskap för att hantera politiska misslyckanden. När regeringen vill inskränka det fria skolvalet som en desperat integrationspolitisk åtgärd speglar det en människosyn där medborgarna existerar för staten och inte tvärtom.
Svenska spelutvecklare i det amerikanska kulturkriget
USA:s kulturkrig utspelas i dag på digitala slagfält. Ett företag från Sverige har lyckats hamna mitt i striden och ger ammunition åt båda sidor. Finns det ett alternativ till polariseringen?
Hellre pengar i handen än subventionerade skateboardparker
250 000 svenska medborgare lever i ekonomisk utsatthet trots att de har jobb. För dem innebär det svenska skattesystemet att de, i stället för att ha egna marginaler, betalar höga skatter men inte alltid får tillbaka dem på bästa sätt. Den som nätt och jämt får ekonomin att gå runt får både mer nytta och mer frihet av pengar de själva bestämmer över, än av pengar som det offentliga fördelar.
En berättelse om utbrändhet
I en ny film berättas historien om Tim Bergling, som under artistnamnet Avicii har tagit världen med storm. Samtidigt har han lidit av stress, ångest och utbrändhet. Filmen visar att framgångsrika artister är människor även de. De brottas med samma utmaningar som helt vanliga människor.
Sociala medier börjar bli för mäktiga för det offentliga samtalets bästa
Inom en snar framtid kommer det förmodligen vara närmast omöjligt att nå ut till Facebook-publiken utan att betala. Makten över det offentliga samtalet, som tidigare delades av ett rätt stort antal tidningsredaktioner, börjar alltmer tas över av ett fåtal sociala medier. De som hade höga förhoppningar på sociala medier som en demokratisk kraft, kommer med all sannolikhet att bli besvikna.
Iransk populärkultur som utmanar statsideologin
Den iranska popen växte fram under 60- och 70-talen, delvis som en spegling av Pahlavidynastins statsideologi och dess försök att modernisera landet. Men populärkulturen förblev inte alltid statsideologin trogen, utan utmanade den. Dariush Eghbali, en av den tidens än i dag verksamma artister, som med sina samhällskritiska och socialt engagerade låtar blivit en frihetssymbol för det iranska folket under fyra decennier, gästade nyligen Stockholm.
Offerkoftan som blivit en statussymbol
Förr beundrade man den som fötts med de bästa av förutsättningar. Sedan beundrade man den som trotsat sina dåliga förutsättningar och blivit något. Dagens yngre generation verkar snarast se de dåliga förutsättningarna som idealet – huruvida man gör något av dem är inte längre intressant.
Rädslan för kunskap
För att bli en del av det svenska samhället, för att kunna få ett bra arbete och fungera i samklang med sina medmänniskor, är kunskap i svenska språket en förutsättning. För att kunna tala, läsa och skriva bra svenska krävs förtrogenhet med ungefär tolv tusen svenska ord. Dessa lär man sig bäst genom att under ständig repetition lära sig ett hundratal nya glosor i veckan.
DEBATT: Missionärernas ”kulturimperialism” förutsättning för demokratiutvecklingen
Var västerländska missionärer kulturimperialister utsända på kolonialmakternas uppdrag, eller resulterade deras arbete i något gott? Ny forskning visar att tvärtemot populära postkoloniala idéer om att samtliga kontakter med västvärlden under kolonialismen var negativa, var kristna missionärer katalysatorer för demokratiska reformer som vi i dag tar för givet.
Med svälten som vapen
Holodomor – den av Stalin beordrade svältkatastrofen i Ukraina 1932–33 – berövade 3,9 miljoner ukrainare livet. Av dem var 3,5 miljoner bönder, i Europas bördigaste land. Bland kommunismens många förbrytelser mot mänskligheten sticker ändå svältdöden i Ukraina ut som en av de grymmare. Mårten Ericson har läst Anne Applebaums bok Red Famine.