Idéer Intervju
”Samhället behandlar inte män bättre än kvinnor”
Feminism riskerar att leda till att döttrar börjar hata sina bröder och fäder. Det hävdar i alla fall den kända amerikanska libertarianen Bryan Caplan i sin nya bok Don't Be a Feminist: Essays on Genuine Justice. Erik W Larsson har träffat honom.
Bryan Caplan är professor i ekonomi och en av USA:s mest framstående libertarianer. I en lång rad bästsäljande böcker har han ivrigt argumenterat mot alla former av statlig inblandning i människors liv. Don’t Be a Feminist: Essays on Genuine Justice (2022) är Caplans senaste, och mest personliga bok. Den inledande essän är ett brev från Caplan till hans tioåriga dotter, i vilket han uppmanar henne att inte bli feminist som vuxen. Caplan kritiserar inte bara feminism på rent logiska grunder. Han hävdar också att feministiska idéer uppmuntrar ”antipati och självömkan” hos kvinnor och kan förleda hans dotter att hata sina bröder och sin far.
”Ordbokens definition av feminism avspeglar inte ordets betydelse i praktiken”
För drygt femton år sedan fick Harvards rektor Larry Summers sparken för att öppet ha ifrågasatt feministiska dogmer. Reaktionen mot Bryan Caplans senaste bok har tvärtom varit ganska dämpad. Caplan har inte blivit bombarderad med hatiska mail, och hans elever vid George Mason University har inte demonstrerat utanför hans kontor. Detta skulle förstås kunna vara en följd av bristande publicitet för Caplans bok. Eller är den feministiska rörelsen måhända inte lika betydelsefull och fruktad som den var i början av 2000-talet?
EWL: I din bok försöker du övertala din dotter att inte bli feminist. Är det verkligen en bra idé att försöka pådyvla sina barn sin egen ideologi?
BC: Det är en stor skillnad mellan att ”pådyvla” någon sin ideologi och att ha ett vanligt samtal. Ända sedan mina barn var små så har jag pratat med dem om allt möjligt. Jag kräver aldrig att de ska hålla med mig om någonting. Men när de ställer frågor så försöker jag alltid svara ärligt, eller så utlovar jag åtminstone ett ärligt svar när de blir lite äldre.
EWL: Feminism har många olika definitioner och varianter. Vad för slags feminism kritiserar du i din bok?
BC: När jag försöker utforska ett begrepp så börjar jag med att slå upp det i ordboken. Där definieras feminism som en ideologi vars målsättning är att kvinnor ska ha samma politiska, ekonomiska och sociala rättigheter som män. Men det är en meningslös definition, eftersom praktiskt taget alla människor i västvärlden – såväl feminister som icke-feminister – är överens om att kvinnor och män bör ha lika rättigheter. Ordbokens definition av feminism avspeglar inte ordets betydelse i praktiken.
I min bok så definierar jag feminism som en föreställning om att samhället behandlar män bättre än kvinnor. Det är också den föreställning som jag utforskar och kritiserar i min bok. Min definition är bättre än ordbokens eftersom den faktiskt särskiljer feminister från icke-feminister.
EWL: Feminister klagar ofta över att kvinnor tjänar mindre än män gör för samma arbete. Stämmer det?
BC: Om en sådan skillnad finns så är den mycket liten. Det här ämnet har studerats mycket noga av ekonomer. Det är en kruxig fråga, eftersom den involverar väldigt många olika variabler. Men när man kontrollerar för skillnader i yrkesval och andra uppenbara faktorer så är det svårt att urskilja någon markant skillnad i ersättning mellan män och kvinnor. De flesta uppskattningar ligger på cirka fem procent.
Man kan också tillämpa sunt förnuft. Om det verkligen stämde – som vissa feminister hävdar – att kvinnor tjänar trettio procent mindre än män för samma arbete så hade företag lätt kunnat dra in storkovan genom att avskeda alla män och enbart anställa kvinnor. Men det är det få som gör.
EWL: Kvinnor blir gravida och ägnar därefter mer tid åt sina barn än män. Av detta skäl är vissa arbetsgivare mindre benägna att anställa eller befordra unga kvinnor, oavsett om de vill ha barn eller ej. Finns det något sätt att kompensera för denna obalans?
BC: Det finns ett mycket enkelt sätt. Man skulle kunna låta kvinnor skriva under kontrakt där de lovar att inte bli gravida under anställningsperioden. För kvinnor som inte planerar att bli gravida vore detta ett bra sätt att undgå diskriminering. Det skulle å andra sidan missgynna kvinnor som vill bli gravida. De är helt enkelt mindre attraktiva på arbetsmarknaden.
Jag har förresten inget emot barn. Jag har skrivit en hel bok om varför folk borde ha fler barn. Men jag anser inte att arbetsgivare ska behöva subventionera barnafödande bland sina anställda, eftersom det inte ingår i deras uppdrag. Målet för privata företag är att gå med vinst. De sysslar inte med välgörenhet.
Läs också:
EWL: När ett barn föds i Sverige har båda föräldrarna rätt till 240 dagars föräldraledighet var. En följd av detta är att ansvaret för barnomsorg är mer jämnt fördelat mellan män och kvinnor i Sverige jämfört med andra länder. Har du några invändningar mot denna modell?
BC: Det beror på. Är det staten eller arbetsgivaren som betalar för all denna ledighet?
EWL: Det är staten som betalar.
BC: Okej. Det är helt klart en mindre korkad modell än många andra man kan tänka sig. Det värsta man kan göra är att pressa arbetsgivare att stå för sådana kostnader. Det leder bara till att företag hittar på ursäkter för att inte anställa unga kvinnor. Men den svenska modellen tvingar ändå vissa människor att subventionera andra människors beslut att skaffa barn. Och det är jag principiellt emot.
EWL: I din bok påpekar du flera gånger att fler män än kvinnor är antingen extremt framgångsrika eller extremt misslyckade. Kvinnor tenderar att ligga närmare genomsnittet i många avseenden. Varför är det så viktigt?
BC: Feminister klagar ofta över hur överrepresenterade män är i samhällets toppskikt – inom näringsliv, politik, vetenskap, och så vidare. Och det stämmer. Men det duger bara som bevis för diskriminering om kvinnor vore överrepresenterade på samhällets botten. Men så är det inte alls. Män löper mycket större risk än kvinnor att vara hemlösa, att sitta i fängelse, att begå självmord eller råka ut för våld. Sådana fakta är inte förenliga med föreställningen om att samhället gör livet lättare för män än för kvinnor.
”Män är mer benägna än kvinnor att uppvisa antingen extremt dåligt eller extremt gott beteende.”
Vissa feminister påpekar att män bara har sig själva att skylla för sina misslyckanden. De hamnar i fängelse för att de är våldsamma. De blir hemlösa för att de är lata eller dricker alkohol. Så kan det förstås vara. Men om mäns misslyckanden är en följd av dåligt beteende så är det rimligt att anta att deras framgångar är en följd av gott beteende. Män är helt enkelt mer benägna än kvinnor att uppvisa antingen extremt dåligt eller extremt gott beteende.
EWL: Skulle man kunna säga att feminister lägger alldeles för stor vikt vid könsfördelningen inom samhällets toppskikt, och att de borde fundera mer över hur vanligt folk har det?
BC: Ja, det tycker jag. Om man vill studera hur ett samhälle verkligen fungerar så kan man inte bara fokusera på dess eliter. I statistisk mening är det helt bakvänt, eftersom eliter knappast är representativa för befolkningen i stort. En sådan analys ignorerar nittionio procent av alla relevanta data i sammanhanget.
EWL: I din bok argumenterar du även mot så kallad wokeness – alltså extrem identitetspolitik. Men det finns starka, ekonomiska argument för woke ideologi. Jag känner till exempel en kille som drar in 200 000 dollar om året på att saluföra kritisk rasteori på ett amerikanskt college. Hur skulle du övertala någon som honom att sluta vara woke?
BC: Om din vän själv inser att han pratar strunt och bara vill tjäna en massa pengar så tror jag inte att jag skulle kunna övertyga honom att sluta. Men om han verkligen tror på det han säger så vore det värt att föra en rationell diskussion om rasism och diskriminering. Många av de argument som jag själv framför mot feminism går också att tillämpa i rasfrågor. Om svarta personer till exempel får betydligt mindre betalt än vita personer för samma arbete så finns det ett enkelt recept för företag att tjäna oändligt med pengar: avskeda alla vita anställda och ersätt dem med svarta.
”Människors syn på sin egna sexuella identitet uppvisar resultat som ligger långt bortom vad jag trodde var möjligt.”
EWL: Hittills verkar din kritik av feminismen inte ha utlöst någon större skandal. Du har inte blivit cancelled, och dina studenter och kollegor har inte krävt ditt avsked. Om du hade skrivit en liknande bok om exempelvis transpersoner eller etniska minoriteter hade reaktionen säkert blivit en helt annan. Antyder detta att kvinnofrågor inte är lika känsliga som de var för några år sedan?
BC: Det är svårt att säga. Jag håller med dig om att kvinnofrågor nog är mindre känsliga idag än rasfrågor, för att inte tala om transfrågor. För tio år sedan var det mycket få intellektuella som brydde sig om transsexualism. Idag är det ett extremt känsligt ämne, som alla är livrädda för. Å andra sidan har feministisk ideologi också ökat i inflytande och intensitet, åtminstone inom den akademiska världen. Men ökningen har varit ganska långsam, jämfört med andra former av identitetspolitik. Så feminismen har väl överskuggats en smula. Alla frågor kan ju inte vara viktigast.
EWL: På senare år har flera rika och mäktiga män i USA bytt från manligt till kvinnligt kön. Om denna utveckling fortsätter, tror du att den kommer att minska de könsskillnader beträffande rikedom och makt som feminister ofta klagar över?
BC: Om du hade ställt samma fråga för två år sedan hade jag betraktat den som helt vansinnig. Men på den tiden hade jag inte kunnat föreställa mig hur vanligt det skulle bli för män och kvinnor att identifiera sig med motsatt kön. Aktuella undersökningar av unga människors syn på sin egna sexuella identitet uppvisar resultat som ligger långt bortom vad jag trodde var möjligt. För att ha en påtaglig, utjämnande effekt så skulle siffrorna förstås behöva bli mångdubbelt högre, och det tror jag knappast att de kommer att bli. Men jag är uppenbarligen dålig på att förutspå sådana här saker.
EWL: Det var nog allt. Stort tack för intervjun.
BC: Är det okej om jag gör lite reklam för min bok?
EWL: Absolut!
BC: Boken heter alltså Don’t Be a Feminist: Essays on Genuine Justice. Den går att köpa via Amazon i pocketform för tolv dollar per styck. Som E-bok kostar den bara 9:99 dollar. Och trots rekordhög inflation i USA har jag valt att inte höja priset alls. Så frågan för era läsare är: har de råd att inte köpa min bok?
EWL: Jag får tyvärr meddela att inflationen är ännu värre i Sverige. Jag minns själv när en dollar kostade sex kronor. Idag kostar den elva…
BC: Hmm, det var tråkigt att höra. Varför är kronan så låg?
EWL: Det är en lång historia. Vi får ta det en annan gång.