Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se
Rapporter
Välfärd

Kommunal vindkraft – En ekonomisk analys av kommunala vindkraftsinvesteringar

Allt fler svenska kommuner investerar i egen elproduktion i form av vindkraft. I dag har minst 50 kommuner investerat i egna vindkraftverk (direkt eller via bolag), och ytterligare 60 uppgav sig intresserade när vindkraftsbolaget O2, med komplettering av Dagens Samhälle, ställde frågan hösten 2012.

Ladda ner (PDF) 4,3 MB

Sidor: 33

ISBN: 9789175669540

En investering i vindkraftsproduktion kan för en kommun, under gynnsamma omständigheter, vara ekonomiskt lönsam. Men en investering kan också innebära stora risker. En investering som förefaller lönsam utifrån en kalkylmodell, kan vara en förlustaffär utifrån en annan beräkning. Ofta utgörs skillnaderna av olika förväntningar på elprisets utveckling.

Ett fall som illustrerar de risker som kommuner exponerar sig för genom att investera i egna vindkraftverk är de verk som Hammarö kommun och Karlstad kommun samägde i Vindpark Vänern. Verken väntades förra året (2012) ge en förlust om 10 miljoner kronor istället för som tidigare beräknat, en vinst på 700 000 kronor. Anledningen är att växellådorna i verken fungerat dåligt, vilket har begränsat elproduktionen och medfört att växellådorna har behövts bytas ut. Totalt väntas notan för kommunerna bli uppemot 90 miljoner kronor. Kommunerna lägger skulden på skötselbolaget, men det bolaget har gått i konkurs och kan inte betala. Hade kommunerna istället köpt el från en leverantör på marknaden hade skattebetalarna inte behövt skjuta till pengar.

Det är viktigt att poängtera att även om investeringar i vindkraft kan vara lönsamma för kommunerna innebär inte det med automatik att de också är lönsamma för samhället. Ingen av de vindkraftinvesteringar som undersökts skulle ha varit lönsam i frånvaro av subventioner (i form av elcertifikat) och energiskattebefrielse. Det finns alltid en osäkerhet med investeringar som bygger på subventioner och gynnsamma skatteregler, eftersom de politiska beslut som ligger till grund för dessa kan ändras. Det är svårt att överblicka vilka politiska prioriteringar kommande riksdagar kommer att göra under en så lång period som ett vindkraftverk är i drift. I rapporten beskriver jag vilka faktorer som påverkar lönsamheten i en vindkraftsinvestering. Jag har även tagit fram en standardkalkyl som kan hjälpa kommuner att göra jämförbara investeringskalkyler. Slutligen jämförs åtta olika kommuners investeringskalkyler med standardkalkylen och med varandra. Kommunerna är inte ett representativt urval utan syftet är att visa att olika kommuner använder olika beräkningsmetoder och gör olika antaganden om framtiden. De kommuner som ingår är Upplands Väsby, Falköping, Tanum, Värmdö, Gällivare, Knivsta, Hultsfred och Sigtuna.

Jag beskriver också överskådligt vilka motiv kommunerna har för att investera i vindkraft. Även om miljöskäl anförs som argument, är det mindre troligt att några investeringar i praktiken hade ägt rum om kommunerna inte också hade uppfattat investeringarna som lönsamma. Detta eftersom kommunen kan köpa in förnybar el, så kallad grön el, från marknaden istället för att investera i egna vindkraftverk. Då skulle kommunen dessutom slippa det ekonomiska risktagandet.