Världens väntan på antibiotika – Sex förklaringar till antibiotikaresistensproblemet

I de svenska diskussionerna om antibiotikaresistens ställs ofta folkhälsan mot den enskilda patientens valfrihet (Abrahamsson, 2010). Ansvaret för resistensen läggs på läkarna och konsumenterna. Kundorienterade läkare och egennyttiga patienter, tänker man sig, driver på utvecklingen genom en ökad förskrivning. Inom ekonomisk teori brukar man tala om ”collective action”-problem, där de enskilda personernas handlingar leder till ett resultat som är sämre för alla.

Är det så enkelt att vi patienter kräver för mycket, och läkarna går med på vår vilja? Vid en närmare granskning visar det sig att orsaken till antibiotikaresistensen är mer komplex, ligger utanför Sveriges gränser och rör stora enheter, som möjligheten att utveckla nya antibiotikum och den utmaning som en ökad handel inte minst med mindre utvecklade länder innebär.