Reformerna som Sverige behöver

Arbetskraftsinvandring bidrar med stora värden till ekonomin och företagens kompetensförsörjning. Men Socialdemokraterna går till val på att avveckla den svenska modellen för arbetskraftsinvandring och kraftigt begränsa möjligheten att arbeta i Sverige. I den här rapporten granskar Caspian Rehbinder fyra argument som lyfts mot arbetskraftsinvandring.

Sverige har ett högt antal jihadresenärer. Samtidigt är forskningen om jihadisterna begränsad här jämfört med i andra länder. I denna rapport ger journalisten Magnus Sandelin en överblick av vad vi vet om våldsutövande islamistiska miljöer i Sverige och hur fenomenet diskuteras inom forskarvärlden.

I över tio år har statliga utredningar varnat för välfärdens finansieringsproblem. Finansieringsproblemet beror på tre saker: fler äldre i befolkningen, högre krav från medborgarna och att produktiviteten inte ökar i välfärden som i resten av ekonomin. Nu börjar effekterna märkas. Mellan 2017 och 2021 behöver kommunalskatten öka med 2,35 procentenheter för att klara välfärdens ekonomi, enligt SKL. Samtidigt är Långtidsutredningarna från 2008 och 2015 eniga om att höjda skatter inte är en långsiktig lösning eftersom ytterligare skattehöjningar skulle underminera svensk ekonomi. I denna rapport föreslår forskarna Gabriel Heller Sahlgren och Nima Sanandaji i stället att välfärden öppnas för nya ekonomiska metoder och mer privat finansiering som en lösning på välfärdens finansieringsproblem.

Barnbidraget går snarare till välbärgade än fattiga familjer. Trots det har regeringen höjt barnbidraget med ytterligare 200 kronor per barn, till en kostnad av nästan 5 miljarder kronor. I den här rapporten visar Isak Kupersmidt, doktorand i nationalekonomi vid Handelshögskolan, hur barnbidraget kan avskaffas, och i stället ersättas med ett höjt bostadsbidrag för dem som verkligen behöver hjälp.

Decemberöverenskommelsen var tänkt att gälla i åtta år men övergavs efter mindre än tio månader. Trots det har partierna i riksdagen fortsatt agera som om principerna bakom DÖ fortfarande gällde. Vilka alternativ står egentligen till buds för regeringsbildningen efter valet? Hur ska regeringsmakten, givet de nya politiska och parlamentariska förutsättningarna, kunna stärkas på ett sätt som främjar politisk stabilitet och som underlättar skapandet av handlingskraftiga regeringar?

The 2017 Timbro Authoritarian Populism Index is the only Europe-wide comprehensive study that aims to shed light on whether populism poses a long-term threat to European liberal democracies. The Index explores the rise of authoritarian populism in Europe by analysing electoral data from 1980 to the summer 2017.