Lagrådet – Rättssäkerhetsgaranti eller ren formalitet?

Lagrådet består av domare från Högsta domstolen och Regeringsrätten och betraktas som landets skickligaste jurister. Lagrådets funktion är att granska regeringens lagförslag utifrån rättssäkerhets-, grundlagsperspektiv m m.

Tre exempel på lagförslag som Lagrådet kritiserat för bristande rättssäkerhet är:

• Polisen ska få rätt att avlyssna människors telefoner utan inledd förundersökning. Det innebär att polisen inte behöver tro att det har begåtts ett brott, bara att det kan komma att ske någon gång, för att någon skall få avlyssnas.
• Regeringen vill införa så hårda krav på minkuppfödning att det i praktiken innebär en begränsning i rätten att bedriva denna näring.
• Regeringen har gjort det betydligt lättare för polisen att kroppsvisitera ungdomar som ’ser ut’ som klottrare. Detta innebär att det numera i princip räcker att en person är klädd på fel sätt och befinner sig i närheten av klotter för att polisen skall ha rätt att genomföra en kroppsvisitation.

I dessa tre fall har regeringen ignorerat Lagrådets varningar. Att ignorera bristande rättssäkerhet i lagförslag är allvarligt. Människor riskerar att komma i kläm och det blir svårare att upprätthålla mänskliga rättigheter. Dessutom skapas ett demokratiskt underskott i det att förtroendet för staten, och i förlängningen demokratin, undermineras. Litar inte människorna på lagen kommer de inte heller känna förtroende för lagstiftare.