Bondetraditionen lade grunden för Sveriges bästa vårdsystem

I början av oktober meddelade Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna att de bildar en koalition för att styra Region Halland under de kommande fyra åren.

Den ”Alliansen”-koalition som hade styrt under gångna mandatperiod stärkte visserligen sitt övertag, men eftersom den var strax under att få egen majoritet krävdes förhandlingar. Och de fick alltså detta utfall.

Borgerliga partier fortsätter att styra Region Halland även efter det här valet, men Centerpartiet lämnar makten efter mycket lång tid. Center- och dessförinnan bonderörelsens starka lokala stöd var länge den ”matematiska” förklaringen till att Halland som enda region/landsting alltid har haft borgerligt styre. 

Därför infaller nu ett epokskifte. Kanske delvis inspirerad av den intervju om min bok, Hallands Joyride (2026), som vi genomförde för några veckor sedan, konstaterade centerpartistiska Hallands Nyheters ledarskribent Maria Haldesten att ”Hallands liberala joyride är över”.

Hallands bakgrund som jordbruksregion har format politiken på flera sätt. Den som ville överleva i bondesamhället måste samarbeta med grannarna, och det behövde vara ordning och reda i ladorna. Spara först och bygg sedan. Regionens politiker talar om ”Hallandsandan” – en djupt förankrad politisk kultur med samarbete och finansiell stabilitet. Det är en anda som sträcker sig långt tillbaka i tiden och över blockgränserna.

1987 tog två läkare över driften av vårdcentralen på Kungsgatan i Halmstad. Läkarna tyckte att de hade behövt ägna för mycket tid åt administration och för lite åt patienterna.

Det var en bra grund när de politiska vindarna i skiftet 1980- och 1990-tal pekade mot ett liberalt systemskifte.

1987 tog två läkare över driften av vårdcentralen på Kungsgatan i Halmstad. Läkarna tyckte att de hade behövt ägna för mycket tid åt administration och för lite åt patienterna. ”Primärvården höll på att bli ’chimärvården’”, sa den ena av dem till Expressen.

De lämnade ett anbud som ökade kapaciteten samtidigt som de minskade kostnaderna med 15 procent. Medarbetarna fick något mer betalt än i landstinget, och själva sänkte de lönen tills de kunde gå med plus. De tog sig an vårdansvaret för 13 000 människor och fick tre år på sig att bevisa att de var minst lika bra som en offentlig vårdcentral. Landets första privata vårdcentral hade öppnat.

”Jämna pengar, tack”, hade det tidigare stått på en skylt över kassan. Den berättade en av sjuksköterskorna att de hade rivit ned med detsamma, för de var ”ju här för att ge service”. Sedan hade de byggt om patientrummen för att kunna bygga bort dötid. Sådant gick inte för sig i landstinget, rapporterade Svenska Dagbladet: ”En halvtimme anslogs för varje patient, punkt och slut, och det skulle vara jämna femtiolappar i kassan. I dag är nyckelorden service och effektivitet. Improvisationer tillåts. Patienterna känner igen sin läkare och både de och landstinget kan få pengar tillbaka.”

Ett år senare kunde konstateras att den privata vårdcentralen var dubbelt så effektiv som de likvärdiga landstingsägda. Patienterna var nöjda med vården på både den privata och de offentliga vårdcentralerna, men de tyckte att väntetiderna var för långa på de senare.

Hallands läns landsting gick vidare, och blev 1991 först i landet med att börja privatisera folktandvården. Tandkliniken i Särö överläts till personalen, som åtog sig att ta över den fria tandvården för drygt 4 000 barn och ungdomar i området. Det bedömdes vara tio procent billigare än folktandvård i landstingets regi. 

Stärkt av sådana tidiga initiativ blev landstinget och sedan regionen i Halland under åren strax efter millennieskiftet en föregångare inom valfrihet i vården.

Förändringarna byggde på insikten att de privata vårdgivarna kan göra stora insatser för att öka tillgängligheten för patienter och avlasta den offentliga vården. Med hög kvalitet i öppenvården och fokus på förebyggande kan patienten få hjälp tidigt.

För att det ska vara möjligt krävs likvärdiga villkor och ersättningssystem oavsett driftsform. Det var en viktig del i strategin för att utveckla Vårdval i Halmstad som pilot redan 2002. Vårdval Halland infördes sedan 2007. Reformen innebar att hallänningarna blev först med att själva få välja vårdgivare i närsjukvården, oavsett om det var privata eller offentliga utförare. Makten flyttades från vårdsystemet till invånarna. Det drev på tillgängligheten och utvecklingen. Vårdvalssystemet lagstadgades i hela landet år 2010.

2005 fick patienter i Sverige rätt att få vård inom en viss tid: Samma dag ska patienten få kontakt med primärvården. Inom tre dagar efter kontakt ska en medicinsk bedömning ha genomförts i primärvården. Inom 90 dagar efter att remiss har skickats ska patienten få besöka specialistvården, och inom 90 dagar efter att ett beslut om behandling har fattats ska den också påbörjas.

Men vårdgarantin tappar poängen om det inte i tid meddelas när vården inte kan levereras. Ett negativt besked efter 90 dagar innebär att tre månader har gått förlorade. I Halland gjordes därför bedömningen att bättre överblick och möjlighet att ge snabba besked skulle följa om vårdgarantin sköttes centralt. När det beslutas om en åtgärd, ska också en tid för behandlingen anges. Om inte vårdgivaren kan tillhandahålla denna har patienten rätt till vårdgarantiservice, det vill säga hjälp med att hitta vården någon annanstans.

En annan tidig åtgärd som avlastade vården var boken Kan själv! En bok om egenvård och hälsa, som spreds till alla hallänningar. Boken skulle ge praktiska råd om egenvård, och beskrivs i dag som en föregångare till 1177.se.

Viljan att lösa högst konkreta problem var en minst lika viktig drivkraft som ideologisk övertygelse. 

Det framställs ofta som att systemskiftet i välfärden drevs av kapitalstinna ideologer i storstäderna. Men exemplet Halland visar att det snarare byggde på en folklig pragmatism ute i landet. Systemen hade blivit kantiga och ineffektiviteten skapade köer och kvalitetsproblem. Viljan att lösa högst konkreta problem var en minst lika viktig drivkraft som ideologisk övertygelse. 

Systemskiftet drevs också fram av vårdpersonal som hade tappat tålamodet i det offentliga systemets stelhet och omänsklighet. Inte för att de kallade det ett ”systemskifte” – för dem hette det personalägd vård som tillhandahöll mänsklighet och service. Det var något annat än att vara fast i ett systemtänk. Det handlade om ett sunt och vardagsnära förnuft, även detta med tydliga paralleller till bondesamhället.

Reformerna har gett tydliga resultat. År efter år toppar Region Halland nationella jämförelser av kvalitet, tillgänglighet och effektivitet i vården.

Halland är den mest effektiva av samtliga regioner, sett till att få ut så mycket vård som möjligt med de resurser som står till förfogande, enligt rapporten Mest vård för pengarna? En analys av effektiviteten i Sveriges regioner som Svenskt Näringsliv publicerade förra året.

Region Halland har även bäst årligt ekonomiskt resultat över tid, enligt data från SCB och Sveriges Kommuner och Regioner.

91 procent av hallänningarna anser sig ha tillgång till den hälso- och sjukvård de behöver, mot 87 procent i hela landet, enligt Hälso- och sjukvårdsbarometern 2025, som Sveriges Kommuner och Regioner publicerar.

Den höga nöjdheten kan emellertid också bero på att hallänningarna är så friska. Halland har länge haft landets högsta medellivslängd, även om Stockholm gick om i den senaste mätningen. Bakom detta vilar mängder av statistik som visar på hallänningarnas goda hälsa. Den senaste forskningen – i det här fallet med 34 000 personer undersökta vid Lunds universitet – visar att de också är lyckligast i Sverige. Forskarna förklarar det med en stark social gemenskap, goda relationer och närheten till naturen.

Evigt borgerlig vårdpolitik. Landets bäst fungerande vårdsystem. Invånarna friskast i landet. Finns det ett samband?

Det är förstås lättare att driva vård om invånarna är friska. Att människor är friska kan bero på att de har bättre socioekonomi, och då tenderar de ofta att rösta borgerligt. Kausaliteten behöver inte vara att det är den borgerliga politiken som har lett till att systemet fungerar så bra och att det har gjort invånarna friskare.

Hälsan verkar delvis ha äldre orsaker, men det är klart att det också har positiva effekter på patienterna när politikernas prioritering är att tillhandahålla vård snarare än vårdpolitik.

Hallandsandan har format Halland på bästa sätt. Kanske är det dags att den går på export.

Erik Zsiga är aktuell med boken Hallands Joyride: reportage om en resa till globalisering, liberalisering och urbanisering. Smedjans läsare kan köpa boken med 20 procents rabatt. Använd koden SMEDJAN20 i kassan.