Skål på finska

Erfarenheterna från Finlands alkoholliberalisering

Albin Zettervall

Albin Zettervall är jurist och arbetsmarknadsansvarig på Timbro.

Lär av Finland

Finland är ett land som svenskar kanske främst associerar med mumin, bastu och alkohol. Intresset för vårt östra grannland är generellt svagt, och de politiska nyheterna går oftast under den svenska radarn. En av de fula fördomarna många svenskar haft handlar om det “finska fyllot” bygger till viss på den svenska stadsbilden efter den stora finska arbetskraftsinvandringen under 50-, 60- och 70-talet, och de sociala problem av ensamhet och alkohol som ibland uppstod. Finland har de senaste åren genomfört stora förändringar av sin alkoholpolitik som gjort öl och cider betydligt mer lättillgängligt för konsumenterna. Hur väl stämmer den mörka bilden om vårt grannland? Och vad kan Sverige dra för slutsatser av Finlands reformer?

När man granskar olika länders alkoholpolitik är Finland ett högintressant land för Sverige att jämföra sig med, eftersom grunderna för alkoholpolitiken varit mycket lika. I båda länderna har totalkonsumtionsmodellen varit grund, som enkelt förklarat innebär att en sänkning av totalkonsumtionen av alkohol leder till mindre missbruk, sjukdomar och våld. Främst sker detta genom att begränsa tillgängligheten genom detaljhandelsmonopol, men även genom att begränsa marknadsföring och genom särskilda kampanjer för att försöka få medborgarna att dricka svagare drycker än starksprit. Det har varit gällande för både Finland och Sverige. Vi delar även en liknande historia när det gäller andra alkoholrestriktioner.

Innan 2018 var skillnaderna mellan Finland och Sverige relativt små, men med i vart fall två tydliga skillnader. I Finland fick, och får, du köpa alkoholhaltiga drycker under 22 procent alkohol redan från 18 års ålder. För att få köpa drycker starkare än 22 procent är det 20-årsgräns. I Norrbotten var det inte helt ovanligt att åka över till Alko (Finlands motsvarighet till Systembolaget) på den finska sidan för att köpa sig öl innan man fyllt 20. Den andra skillnaden är att öl upp till 4,7 procent har kunnat säljas i vanliga butiker i Finland.

Även Sveriges regler har liberaliserats under Tidöregeringen med införd gårdsförsäljningen och avskaffat matkrav. Rapporten kommer kort gå igenom Finlands alkoholpolitiska historia, därefter de alkoholpolitiska reformerna 2018 och 2024, följt av Finlands framtid, för att slutligen sammanfatta vad Sverige kan lära sig av Finland.

Finlands alkoholmonopol

Det finns, och har funnits stora likheter gällande Sveriges och Finlands alkoholpolitik. De har haft olika klasser på restauranger som avgör om de får utskänkning eller inte. I Finland införde man en förbudslag mot framställning, transport, försäljning och lagring av alkohol den 1 juni 1919, som avskaffades 1931 efter en rådgivande folkomröstning där 70 procent röstade för en upphävning av lagen. Den finska riksdagen upphävde förbudslagen 1932, och statsägda Oy Alkoholiliike Ab fick ensamrätt att importera, exportera, framställa och sälja alkoholhaltiga drycker.

Helsingfors införde ett motbokssystem 1943, även kallat “spritkortet”, som gav innehavarna rätt att köpa starka drycker i en särskild butik. Systemet fick namnet “kundkontroll”, och var ett övervakningsinstrument som sedan spreds över landet. Kundkontrollsorganisationen avskaffades 1958, även om spritkortet som bevisade att du fick köpa sprit fanns kvar fram till 1971.

I och med de olympiska spelen i Helsingfors 1952 ökade utbudet på Alko med betydligt fler viner. Även Longdrinks togs in i sortimentet, i och med att Lonkero lanserades till olympiaden och blev en succé. Finland gick i Sveriges fotspår gällande mellanöl, att öl upp till 4,7 procent alkohol fick säljas i livsmedelsbutiker. Man sänkte i samma veva åldersgränsen från 21 till 18 år för svaga drycker, och 20 år för starkare drycker. Till skillnad från Sverige avskaffades aldrig mellanölet i Finland.¹

I och med EU-inträdet ändrades monopolen i Finland på liknande sätt som i Sverige. Olika monopol gällande bland annat tillverkning och distribution avskaffades, och kvar blev detaljhandelsmonopolet – Alko. Den finska alkoholpolitiken har under början av 2000-talet mest handlat om punktskatter. År 2004 sänkte man alkoholskatten med 40 procent för att minska befarad import av estländsk sprit i och med att grannlandet blev medlemmar i EU. Efter det har alkoholskatten gradvis höjts.

De finska reformerna

Statsminister Sipilä (C) ville år 2015 förbjuda mellanölet i butik, och sänka den tillåtna gränsen till max 3,7 procent.² Men bara året därpå var samma regering överens om att lägga fram en proposition om att höja gränsen till 5,5 procent alkohol i butik från 4,7 procent.

Liberaliseringarna som drevs igenom 2018 föregicks av en hetsig debatt. Myndigheterna var mycket negativa angående att tillåta starkölsförsäljning i matbutiker. THL (Finlands folkhälsomyndighet) menade att det skulle innebära cirka 150 fler dödsoffer i Finland per år och att effekten på folkhälsan skulle bli märkbar. Alkoholforskaren Peter Eriksson var mycket skeptisk till förändringen: ”Varje gång tillgängligheten ökar leder det även till ökad konsumtion. Det är fullkomligt önsketänkande att alkoholbruket skulle minska. Det kommer bara att bli värre. Skrattar bäst som skrattar sist.”³

Sverige kunde inte heller hålla sig från att blanda sig i. Den socialdemokratiska regeringen och Systembolaget skickade 2017 ett brev till Europeiska kommissionen och uttryckte oro för Finlands nya alkohollag. De menade att nordbornas berusningskultur kräver att tillgängligheten är starkt reglerad, och genom att tillåta starkare öl i livsmedelsbutiker kommer tillgängligheten att öka vilket leder till stigande konsumtion och därmed ökade alkoholskador.⁴

I den finska riksdagen, och i regeringen, var debatten hård. Regeringen bestod av Samlingspartiet, Sannfinnländarna (och deras utbrytningsparti De Blåa) samt Centern. Samlingspartiet och Sannfinländare var de drivande i regeringen för att förändra alkoholpolitiken. Deras argument var främst att staten omyndigförklarat medborgarna och att en mer europeisk och avslappnad dryckeskultur var att eftersträva. I andra hand skulle det hjälpa företagare som driver butiker och små bryggerier. Sannfinländarna krävde skarpare liberaliseringar, och ville att 8,5-procentig dryck skulle få säljas direkt, och att butikerna skulle få sälja alkohol fram till klockan 23.00.⁵ Även Samlingspartiet har under längre tid velat släppa monopolet på vinförsäljning.

Centern satte sig däremot på tvären. De var förvisso för att tillåta längre serveringstider, en timme senare öppettider på Alko och förenkla reglerna för serveringstillstånd. Däremot var familje- och omsorgsminister Juha Rehula (Centern) emot att tillåta starköl i detaljhandeln i ett splittrat parti.⁶ Många riksdagsledamöter i olika partier röstade emot partilinjen. I slutändan föll rösterna i riksdagen 98–94 till bifall av förslaget. Motståndarna till förslaget lyckades få frågan remitterad till Stora utskottet, där förslaget godkändes med 13 röster för och 12 emot.

Kristdemokraterna och Socialdemokraterna röstade emot, och i huvudsak var De Gröna, Centern och Socialdemokraterna emot. Följande reformer röstades till slut igenom:

– Gränsen för försäljning i livsmedelsbutiker ökade från 4,7 till 5,5 procent

– Kravet på att drycken ska vara jäst togs bort. (T.ex. lonkero och alkoläsk tillåts säljas i livsmedelsbutiker)

– Tidigare kategoriseringar av olika serveringstillstånd ersattes med ett

– Restauranger fick sälja alkohol till 04 efter anmälan i stället för tillstånd

– Restauranger fick sälja alkohol för avhämtning

– Små bryggerier fick sälja egen öl

– Happy hour-erbjudanden fick marknadsföras

– Alko fick hålla öppet till klockan 21.00 i stället för 20.00

– Tillståndskraven för restauranger förenklades

– Matkravet avskaffades

Den 10 juni 2024 höjdes gränsen från 5,5 till 8,0 procent för drycker som framställts genom jäsning (öl, vin och cider).

Hur påverkades totalkonsumtionen?

Mellan 2017 och 2018 ökade totalkonsumtionen marginellt i Finland, från 9,96 till 10,05 liter ren sprit per invånare som fyllt 15 år. Enligt THL var ökningen 0,9 procent, eller ca en flaska vin per person och år. Om det var en effekt av lagändringen var effekten kortvarig. Redan 2019 sjönk totalkonsumtionen med 2,9 procent till 9,76 liter ren alkohol, och har sedan dess fortsatt att sjunka. 2024 drack finländarna i snitt 8,3 liter ren sprit per person – en minskning som till och med var snabbare än Sveriges minskning under samma tidsperiod. En svensk drack i snitt 8,4 liter alkohol år 2024.

Skulle Finlands drickande ha minskat snabbare utan lagändringarna? Mycket tveksamt. Enligt en rapport från Institute for Economic Research Helsinki kan man inte finna att förändringarna från 2018 ledde till ökat drickande.⁷ Däremot orsakade det en stor förändring av köpmönster. Försäljningen av tidigare tillåtna drycker (upp till 4,7 procent) minskade, samtidigt minskade försäljningen av vin och starksprit, och försäljningen av drycker upp till 5,5 procent ökade.

När alkoholgränsen i livsmedelsbutiker höjdes från 5,5 till 8 procent 2024 minskade konsumtionen från 8,7 till 8,3 liter sprit. Det starkaste argumentet inför höjningen till 8 procent var just att den totala alkoholkonsumtionen inte ökat av reformen innan. De stora liberaliseringarna i Finland har alltså inte lett till en ökad totalkonsumtion.

Totalkonsumtion av alkohol, Finland och Sverige 2010–2024 (antal liter ren alkohol per invånare som fyllt 15 år). Källa: THL och CAN.

Hur påverkades den alkoholrelaterade dödligheten?

Sedan 2010 har den alkoholrelaterade dödligheten i Finland minskat kraftigt. Enligt Finlands nationella statistikbyrå, Statistikcentralen, skedde 1 962 alkoholrelaterade dödsfall 2010. Om man jämför 2017 med 2018 (året då starköl tillåts i vanliga butiker) kan man se en ökning av alkoholrelaterade dödsfall. Från 1 558 till 1 683, vilket innebär en ökning av dödsfall med 8 procent. Dock var dödsfallen 2018 färre än 2016, då 1 730 alkoholrelaterade dödsfall registrerades. Sedan dess har också siffrorna krupit tillbaka: 1594 dödsfall 2024. Ser man just till dödliga alkoholförgiftningar har även de minskat under lång tid. År 2004 avled cirka 600 personer till följd av förgiftning, i jämförelse med 117 under 2025.⁸

Dödsfallen verkar minska, men vilka som omkommer har också tydligt förändrats. Från att ha varit cirka 1 500 dödsfall för personer under 65 år så har siffrorna nästan halverats, och till viss del ersatts av dödsfall för personer över 65 år. Även Sverige har en liknande tendens med en ökande grad äldre och en minskande för yngre. För de mellan 15-64 har de alkoholrelaterade dödsfallen minskat med 21,72 procent sedan man tillät öl upp till 5,5 procent (2018).

Alkoholrelaterade dödsfall bland personer i arbetsför ålder (15–64) och 65-åringar eller äldre i Finland 2010–2024. Källa: Statistikcentralen, dödsorsaker.

Per capita har Finland en klart högre alkoholrelaterad dödlighet än Sverige. Det intressanta är dock trenderna. Mellan 2018 och 2023 ökade dödligheten i Sverige, men inte i Finland. Däremot hade Sverige en dramatisk minskning mellan 2023 och 2024. Av statistiken att döma har inte Finlands liberaliseringar lett till fler dödsfall.

Antal döda i alkoholrelaterad dödlighet, Finland och Sverige 2010–2024. Källa: Statistikcentralen och Socialstyrelsen.

Finlands framtid

Förändringarna i Finland tar inte slut där. Den tredje juli 2026 trädde nya regler i kraft som fortsätter göra regelverket mer liberalt. Alkoholhaltiga drycker upp till 8 procent får snart börja levereras hem till kunder mellan klockan 09.00 och 21.00 av butiker, kiosker, bensinstationer och restauranger om de har detaljhandelstillstånd. Alko får nu hålla öppet under söndagar och helgdagar, och starka alkoholdrycker får marknadsföras av tillverkarna på sina sociala medier.⁹ Förändringarna som skedde fram till 2026 har brett stöd bland Finlands befolkning. Enligt en enkät från våren 2026 tyckte 55 procent av befolkningen att den nuvarande alkoholpolitiken var lämplig. Det är fler som vill ha en mer liberal alkoholpolitik (20 procent) i jämförelse med en stramare (17 procent). Samtidigt är resultaten motsägelsefulla, då 43 procent av svaren var positiva till att sälja vin med upp till 15 procent alkohol i vanliga butiker.¹⁰

Nästa aktuella fråga i Finland är nämligen om den maximala alkoholhalten på dryck i butiker ska öka till 15 procent, och därmed tillåta vanligt vin i butik. Social- och hälsovårdsministeriet samt arbets- och näringsministeriet har tidigare beställt en utredning som presenterades förra året.¹¹ Fördelarna är att det ökar konsumenternas valfrihet och näringsfriheten samt att konkurrensen ökar. Däremot kan det enligt utredningen leda till att skadorna som alkohol orsakar samhället ökar. Ett annat vanligt motargument är att Alko som monopol, och företag, är hotat om vin tillåts i matbutiker. Dels handlar argumentet om att Alko inte kan gå runt ekonomiskt om de bara säljer starksprit, men även att det inte är säkert att EU skulle godkänna undantaget för ett monopol som bara säljer sprit.

Sveriges utveckling

Tillgängligheten till alkohol har inte bara ökat i Finland, utan även i Sverige. Det gäller inte enbart den ekonomiska tillgängligheten, som betyder att priset för alkoholhaltiga drycker utgör en relativt mindre andel av svenskarnas inkomster¹², men också den fysiska. Sedan EU-inträdet har det skett stora förändringar i Sverige. Privatimport, lördagsöppet på Systembolaget, gårdsförsäljning och utländska alkoholförsäljare som riktar sig mot Sverige (som Vinivo) får finnas. Ser man till hur många serveringstillstånd det finns har det ökat från 12 418 till 17 053 mellan 2007 och 2025.¹³ Under samma tid har drickandet minskat från strax under 10 liter ren alkohol till lite över 8 liter.

Sveriges totalkonsumtion har samtidigt minskat stadigt, om än inte lika snabbt som Finland. Ser man till alkoholrelaterade dödsfall har de likt Finland minskat totalt. Inget i Sverige eller Finland tyder på att den ökade tillgängligheten leder till högre totalkonsumtion. Det verkar vara andra, antagligen kulturella, faktorer som påverkar hur mycket alkohol som dricks i samhället.

Slutsats

Finlands förändringar visar att en mindre sträng alkoholpolitik inte leder till några tydliga negativa effekter för folkhälsan. Både Sverige och Finland visar att tillgänglighet inte heller verkar ha någon effekt för totalkonsumtionen. Trots olika liberaliseringar har totalkonsumtionen i båda länderna sjunkit. Finland, som gått betydligt längre än Sverige i att utöka tillgängligheten, har haft en större minskning av totalkonsumtionen än Sverige. Reformerna är populära i Finland, och har gett konsumenterna stora fördelar genom större valfrihet och mindre regler att förhålla sig till. Sverige bör därför kopiera Finlands lyckade alkoholpolitik.

Reformförslag

– Tillåt öl och vin i vanliga butiker

– Krogar ska ha rätt till längre öppettider

– Tillåt take-away och hemleverans av alkohol

– Bättre öppettider på Systembolaget, kvällar, helgdagar och söndagar

– Sänk åldersgränsen till 18 år för att köpa vin och öl i butik

Noter

1. Alko, Alkos historia: 5-4-3-2-1-0.

2. Yle, Folköl till finska folket?, 2015.

3. Yle, Alkoholforskare ursinnig över lagändringen 2017.

4. HBL, Också svenska regeringen kritiserar finsk alkohollag, 2017.

5. Yle, Sannf vill ha fyrans öl i matbutiker och förlänga försäljningstiderna, 2016

6. Nordens välfärdscenter, Den nya alkohollagen delar regeringen, 2016.

7. Kosonen m.fl, Institute for Economic Research Helsinki, 2024.

8. THL, 2026.

9. Statsrådet, Pressmeddelande, 2026.

10. THL, Alkoholpolitiska åsikter, 2026.

11. Statsrådet, Pressmeddelande, 2025.

12. Folkhälsomyndigheten, Indikator för ekonomisk tillgänglighet, 2022.

13. Folkhälsomyndigheten, Indikatorlabbet.

Källor

Alko, Alkos historia: 5-4-3-2-1-0 https://www.alko.fi/sv/alko-ab/om-alko/historia (hämtad 2026-10-20)

Folkhälsomyndigheten, Indikator för ekonomisk tillgänglighet, 2022

Folkhälsomyndigheten, Indikatorlabbet.

HBL, https://www.hbl.fi/politik/ocksa-svenska-regeringen-kritiserar-finsk-alkohollag/, 2017 (hämtad 2026-10-20)

Kosonen T, Jysmä S, Stefánsson A, Worku L, Vuoden 2018 alkoholilain uudistuksen vaikutuksista Institute for Economic Research Helsinki, 2024

Nordens välfärdscenter, 2016. https://nordicwelfare.org/sv/artiklar/den-nya-alkohollagen-delar-regeringen/ (hämtad 2026-10-20)

Statsrådet, https://valtioneuvosto.fi/sv//1271139/den-nya-alkohollagen-mojliggor-hemleverans-av-alkoholdrycker-och-natreklam-for-starka-alkoholdrycker (hämtad 2026-10-20)

Statsrådet, https://valtioneuvosto.fi/sv//1271139/utredning-om-mojligheten-att-utvidga-den-ratt-att-salja-vin-som-alkohar-monopol-pa (hämtad 2026-10-20)

THL, Alkoholpolitiska åsikter 2026

THL https://thl.fi/sv/-/statistik-dodsfall-till-foljd-av-narkotikaforgiftning-okade-medan-antalet-dodsfall-till-foljd-av-alkoholforgiftning-fortsatte-att-minska#dodsfallen-till-foljd-av-alkoholforgiftning-har-minskat-sarskilt-i-de-yngre-aldersgrupperna 2026 (hämtad 2026-10-20)

Yle, https://yle.fi/a/7-892633 2015 (hämtad 2026-10-20)

Yle https://yle.fi/a/7-1040040 2016 (hämtad 2026-10-20)

Yle, https://yle.fi/a/7-1262958 2017 (hämtad 2026-10-20)