Nästa regering måste ha en politik för att rusta humankapitalet för AI-eran.

En arbetslinje för AI-eran

Åsikt

Fredrik Östbom

En arbetslinje för AI-eran

Under denna mandatperiod kommer AI med stor sannolikhet att slå igenom på bred front i svensk ekonomi. Vi ser redan tecken på att sysselsättningen inte hänger med när tillväxten vänder uppåt. Nästa regering måste ha en politik för att rusta humankapitalet för AI-eran, skriver Fredrik Östbom, näringspolitisk chef på Almega.

”AI could wipe out half of all entry-level white-collar jobs — and spike unemployment to 10–20% in the next one to five years.”

Orden är Dario Amodeis, vd för AI-bolaget Anthropic, från en intervju för drygt ett år sedan. Han fick mothugg. Bedömare ifrågasatte såväl slutsatsen som tidsperspektivet. Och visst, profetior av det här slaget ska läsas med en stor nypa salt.

En annan sanning är att vi tenderar att överskatta effekten av en ny teknologi på kort sikt och underskatta den på lång sikt. En relevant fråga är då – vad är kort och lång sikt när det kommer till AI?

Stanfordekonomen Erik Brynjolfsson, en av världens ledande forskare på AI:s ekonomiska konsekvenser, kallar det för ”the productivity J-curve”: när ny teknik introduceras – elektriciteten eller internet – dröjer det innan produktivitetsvinsterna realiseras i ekonomin. Samma tröghet kommer sannolikt att finnas med implemen­teringen av AI.

Företag måste omskola personal, skapa nya processer, bygga om strukturer. Elektriciteten fanns kommersiellt redan på 1880‑talet, men det dröjde 40 år innan den syntes tydligt i produktivitetssiffrorna. Internet började spridas på 1990‑talet men fick bred ekonomisk effekt först 10–20 år senare.

Men med generativ AI går det snabbare: Det tog bara två månader för ChatGPT att nå 100 miljoner användare efter lanseringen i november 2022, jämfört med två år för Instagram och nio månader för TikTok.

Vid denna mandatperiods slut har generativ AI varit tillgänglig för en bred allmänhet i åtta år. Tekniken blir snabbt bättre och används av allt fler. Sverige ligger högt i AI-användning i en europeisk kontext. Enligt Eurostats senaste mätning ligger Sverige trea i EU, efter Danmark och Finland, i användningen av AI inom näringslivet.

AI är en otrolig möjlighet för höjd produktivitet och tillväxt för Sverige. Under denna mandatperiod kommer vi sannolikt också att se betydande förändringar på svensk arbets­marknad. Redan nu kan vi skönja de första effekterna.

En uppmärksammad amerikansk studie med den talande titeln Canaries in the Coal Mine? visade att sysselsättningen bland unga (22–25 år) i AI-exponerade yrken, som mjukvaruutvecklare och kundtjänstanställda, hade minskat med upp till 19 procent i juni 2026, jämfört med yrken med lägre AI-exponering. I Storbritannien har forskare sett liknande effekter, främst på ingångsjobben. I Finland och Danmark är effekterna däremot små eller obefintliga. Sverige tycks befinna sig någonstans mitt emellan.

En svensk studie från Örebro Universitet visade att sysselsättningen bland unga i AI-exponerade yrken har minskat med drygt fem procent i början av 2025, jämfört med lägre exponerade yrken hos samma arbetsgivare. Däremot ökade sysselsättningen bland dem över 50 år inom samma yrken. En ny studie från Tillväxtanalys visar också att inkomsterna för nyutexaminerade inom de yrken som är mest exponerade för AI har sjunkit de senaste tre åren. 

Mest utsatta är kunskapsintensiva yrken inom juridik, ekonomi, IT och teknik.

Bilden som framträder är ny. AI ser inte ut att i första hand påverka antalet jobb, utan vem som får dem. Äldre och mer erfarna medarbetare har hittills klarat sig bra. De yngre har däremot fått det svårare. Vid tidigare teknikskiften – när internet och senare smarttelefonen rullades ut – var det tvärtom de unga, snabbrörliga och digitalt nyfikna som tog täten.

Almegas egna analyser pekar i samma riktning. Mest utsatta är kunskapsintensiva yrken inom juridik, ekonomi, IT och teknik – ofta högavlönade yrken med höga utbildningskrav. Det är yrken där AI tar över precis de uppgifter som unga akademiker traditionellt har börjat sin karriär med: sammanfatta, koda, granska, räkna, skriva. Den första pinnen på karriärstegen för många akademikeryrken hotas.

I vissa delar av ekonomin verkar teknikskiftet redan påverka jobben. I den sektor som är mest exponerad för AI-teknik, IT-sektorn, har produktionen ökat kraftigt de senaste tre åren utan att några nya jobb skapats.

I AI-ekonomin kommer många jobb att förändras, nya jobb skapas och vissa kommer att ersättas. Det är naturligt. Huruvida Sverige, som är en utpräglad tjänsteekonomi, blir en vinnare på AI kommer till stor del att bero på hur bra vi rustar arbetskraften för de krav som ställs i AI-eran.

Här kommer tjänstesektorn att spela en nyckelroll.

Den privata tjänstesektorn står i dag för över hälften av produktionen och nästan hälften av jobben.

De senaste 25 åren har 800 000 nya jobb skapats i den privata tjänstesektorn – tre av fyra nya jobb under perioden. Och medan produktiviteten i svensk ekonomi har bromsat in de senaste 15 åren har produktiviteten i den svenska tjänstesektorn ökat.

De potentiella produktivitetsvinsterna för Sverige är enorma. Internationella uppskattningar pekar på att AI skulle kunna lyfta arbetsproduktiviteten med omkring en procentenhet per år i avancerade ekonomier vid bred adoption. I vissa scenarier mer och i andra mindre.

För Sverige motsvarar även den nedre delen av det spannet tiotals miljarder kronor i ökat värdeskapande varje år. Om vi använder den potentialen rätt kan tjänstesektorn bli en ännu starkare motor för svensk tillväxt.

Om produktivitetsvinsterna leder till fler eller färre jobb är inte förutbestämt. Nämnda AI-forskaren Erik Brynjolfsson är ingen pessimist. Han menar att om vi förbereder oss klokt kan AI ge enorma produktivitetslyft, ökad välfärd och skapa nya jobb. Men det kräver att vi faktiskt förbereder oss. Har vi en politik som är rustad för AI-eran?

Trots att AI i allra högsta grad är närvarande i människors vardag, lyser den med sin frånvaro i politiken. Det går knappt en dag utan att en ny larmrapport kommer om riskerna med AI, samtidigt som börsen ständigt slår nya rekord på ryggen av AI:s potential. Det talas om AI i fikarum, WhatsApp-trådar och vid middagsbord.

För en utpräglad tjänsteekonomi som den svenska är potentialen för produktivitet och tillväxt enorm med den nya tekniken.

I årets valrörelse talades det dock väldigt tyst om AI. Hälften av riksdagspartierna nämnde inte ens AI i sina valmanifest. Det är olyckligt. För en utpräglad tjänsteekonomi som den svenska är potentialen för produktivitet och tillväxt enorm med den nya tekniken. Samtidigt måste den oro många, i synnerhet unga, känner för utvecklingen tas på större allvar. Om stora grupper i samhället ser AI mer som risk än som möjlighet skapar det en grogrund för en politik som riskerar att bromsa utvecklingen.

Så vad göra?

För det första måste dagens skattesystem justeras. Höga skatter på arbete och lägre skatter på kapital, medför att investeringar i maskiner gynnas framför mänskligt arbete. Det är inte en hållbar ordning i en kunskapsekonomi. Därför bör skatten på arbete sänkas och balansen mellan beskattning av arbete och kapital ses över. Eftersom unga är särskilt exponerade mot AI är det en rimlig utgångspunkt att den tillfälliga sänkningen av arbetsgivaravgifterna för unga blir permanent och breddas.

 Utbildningssystemet behöver ses över i sin helhet. Utbildningar behöver bättre anpassas och dimensioneras efter vilka förmågor som blir viktigare när tekniken tar över fler rutin­mässiga och producerande uppgifter. Parterna bör också rikta omställnings­studiestödet tydligare mot den kompetens som efterfrågas när AI förändrar hur jobben utförs.

 Och så måste vi rusta dagens yrkesaktiva för AI-eran. AI kommer att ersätta vissa jobb, men framför allt förändra många fler. Vissa behöver förnya sina färdigheter för att ta vara på teknikens möjligheter, andra behöver ny kompetens för att förbli relevanta. Det är en investering i humankapital som gynnar både individen, företaget och Sverige. Kostnaden bör därför delas mellan staten och arbetsgivarna, förslagsvis genom ett kompetensavdrag där företag som köper in extern utbildning till sina anställda får en skattereduktion på 50 procent av utbildningskostnaden.

Ytterst är AI en möjlighet för företag och entreprenörer att skapa något nytt. Något bättre. Politikens roll är att vara förutseende och skapa bästa möjliga förutsättningar. Den AI-politik som utformas under nästa mandatperiod kommer att avgöra om Sverige står sig i den globala konkurrensen, om välfärden klarar de demografiska påfrestningarna, och om de unga får en bra start på sitt arbetsliv.

Det är ett enormt politiskt åtagande. Därför är det uppseendeväckande att frågan lyser med sin frånvaro i den svenska debatten. För klockan tickar. Kanariefåglarna sjunger. Nästa regering måste ha en arbetslinje för AI-eran.

Foto: Shutterstock

Mer om Fredrik Östbom

Fredrik Östbom

Fredrik Östbom är chef för Näringspolitik och opinionsbildning på Almega.

Relaterade artiklar

  • Kreativ förstörelse måste få vara obekvämt 
  • Människor har ett värde även i AI:ns tidsålder
  • Den mänskliga faktorn är en del av kreativ förstörelse
  • Hur hård kan magsparken på företagarna bli?
  • Europa kan inte planera sig till strategisk suveränitet