Jacob Lundberg är chefsekonom på Timbro sedan maj 2017. Han har en doktorsgrad i nationalekonomi från Uppsala universitet och har framför allt forskat om skattefrågor.
Faktabank: Skatter
Behöver du fakta, siffror eller diagram om skatter? Då har du hittat rätt! Här har vi samlat några användbara diagram, tillsammans med Excelfiler som du kan ladda ned och använda.
Sänk kapitalskatterna med 100 miljarder
Skatterna på bolagsvinster, kapitalinkomster och fastigheter gör investeringar, sparande och entreprenörskap mindre lönsamt, och skatternas utformning påverkar ekonomin på ett negativt sätt. För att lindra problemen bör bolagsskatten och kapitalinkomstskatten halveras, skriver Timbros chefsekonom Jacob Lundberg med anledning av en ny rapport.
Sänkt kapitalskatt: Ökade investeringar och högre tillväxt
Sparande, investeringar och entreprenörskap behöver bli mer lönsamt i Sverige. I denna rapport föreslår vår chefsekonom Jacob Lundberg att kapitalskatterna sänks med 100 miljarder genom en rad reformer av bolagsskatten, kapitalinkomstskatten och fastighetsbeskattningen.
Vänstern förnekar skattetrycket
Vänstern vill ha höga skatter, men vågar inte försvara dem. I stället för att diskutera Sveriges höga skattetryck och argumentera för det, försöker vänstern framställa det som att vi har mycket lägre skatter än vi har.
Nya SNS-rapporten: rätt om fastighetsskatten men fel om arvsskatten
SNS Konjunkturråd föreslår arvsskatt och fastighetsskatt, men är negativa till förmögenhetsskatt och stämpelskatt vid fastighetsförsäljning. Timbros chefsekonom Jacob Lundberg håller med om en majoritet av förslagen men vill inte återinföra arvsskatten. Han anser också att den samlade kapitalbeskattningen i Sverige bör sänkas snarare än höjas.
Låt arvsskatten vila i frid
Arvsskatten avskaffades 2004, men trots att den både var skadlig och ineffektiv hörs ibland fortfarande krav på att den ska återinföras. Timbros chefsekonom Jacob Lundberg förklarar varför det är en dålig idé.
Republikanerna höjer både BNP och underskottet
Precis innan jul skrev president Donald Trump under Republikanernas skattereform, som sänker skatten kraftigt för både individer och företag. Detta kommer att höja USA:s ekonomiska tillväxt, men inte tillräckligt för att göra reformen självfinansierande, skriver Timbros chefsekonom Jacob Lundberg.
Lafferkurvans återkomst
Lafferkurvan är ett välkänt diagram som används för att illustrera att sänkt skatt ibland kan ge ökade skatteintäkter. Lafferkurvan förknippas med Ronald Reagans skattesänkningar under 1980-talet, men dess existens är okontroversiell inom nationalekonomin. Kunskapen om Lafferkurvan har ökat under de senaste två decennierna, varför man kan prata om en återkomst för Lafferkurvan, menar Jacob Lundberg i rapporten "Lafferkurvans återkomst".
Kommunernas incitament för skattehöjningar
Det finns tre systemfel som gör att staten subventionerar kommunala skattehöjningar. Det gör att kommunalskatterna riskerar att bli högre än de annars hade varit, menar vår chefsekonom Jacob Lundberg i denna rapport.
Kommunernas momsundantag
Den som köper något av ett privat företag för sina egna pengar måste i regel betala moms. Men den som betalar skatt till kommunen och får en tjänst i utbyte behöver inte betala moms. Detta gör att kommunerna har incitament att höja kommunalskatterna och öka det kommunala åtagandet, menar vår chefsekonom Jacob Lundberg. Han tycker att Sverige och EU borde göra som Nya Zeeland och fullt ut inkludera kommunerna i momssystemet.
Ny ranking: Sveriges ekonomiska frihet står och stampar
I dag släpps 2017 års upplaga av Economic Freedom of the World, som kartlägger ekonomisk frihet i världens länder. Ekonomisk frihet är ett mått på i hur hög utsträckning staten…
Hur mycket lönar sig arbete i Sverige?
Den totala skattesatsen för en person som går från bidrag till arbete kan vara så hög som 86 procent för en ensamstående utan barn och 88 procent för en tvåbarnsförälder, visar vår chefsekonom Jacob Lundberg i färska beräkningar.
Jonas Sjöstedt hänvisade till missvisande skatteartikel
Tidningen Dagens ETC hävdar i en artikel som Jonas Sjöstedt hänvisat till att kända svenskar med stora kapitalinkomster kan betala så lite som 12 procent i skatt. Timbros chefsekonom Jacob Lundberg har granskat siffrorna närmare och kommit fram till att anledningen till att skatten ser låg ut sannolikt är att utländsk skatt som betalats på samma inkomst inte syns i de offentliga beskattningsuppgifterna.
Därför betalar en sjuksköterska 53 procent i skatt
Facebookfilmen där vi förklarar att en sjuksköterska med en månadslön på 30 000 kronor betalar totalt 53 procent av det hon tjänar i skatt har nu visats över 800 000 gånger. Många har frågor om de antaganden och beräkningar som görs i filmen. Här svarar Timbros chefsekonom Jacob Lundberg, som precis blev klar med sin doktorsavhandling om skatter, på några vanliga frågor.
Nej, Dagens ETC, nästan ingen betalar under 50 procent i skatt
Vänstertidningen Dagens ETC påstår att bara en halv procent av svenskarna betalar 50 procent eller mer i skatt. I själva verket måste personer med så låg månadslön som 15 000 kronor i månaden betala hälften av vad de tjänar i skatt, skriver Timbros chefsekonom Jacob Lundberg.
Företag behöver inte bolagsskatt för att ”göra rätt för sig”
Aktieägare i företag betalar både inkomstskatt och kapitalinkomstskatt, och sedan konsumtionsskatt när de spenderar sina pengar. Ändå låter det ofta i media och politiken som om företagen "inte tar sitt samhällsansvar" om de inte dessutom betalar bolagsskatt. Lägg mer energi på att sänka den dåliga skatten och mindre på förenklande retorik, skriver Jacob Lundberg, chefsekonom på Timbro.
Den totala marginalskatten ligger på 75 procent
En höginkomsttagare i Sverige betalar totalt 75 procent i marginalskatt. Timbros tillträdande chefsekonom Jacob Lundberg förklarar hur det kommer sig.
Världens högsta marginalskatt – en jämförelse av marginalskatterna i 31 länder
Svenska höginkomsttagare förlorar mest i världen på att jobba extra. Det visar en sammanställning av marginalskatter som jämför beskattning av höga inkomster i 31 länder. Är du högutbildad och har…
Den kostsamma värnskatten
En avskaffad värnskatt skulle öka skatteintäkterna med 3 miljarder kronor, uppskattar nationalekonomen Jacob Lundberg i Timbros briefing paper ”Den kostsamma värnskatten”. Intäktsökningen motsvarar kostnaden för 7 000 nyutexaminerade poliser.
Platt skatt för högre intäkter
Avskaffad statlig inkomstskatt skulle leda till ökade skatteintäkter. Det menar Timbro fellow Jacob Lundberg i rapporten ”Platt skatt för högre intäkter”. ”För höga skatter gör att människor skatteplanerar mer, arbetar…
Tänk på procenten: Systembolagets ogrundade kampanj
I en omfattande reklamkampanj påstår Systembolaget att man räddar 2 000 personer per år. Men kampanjen bygger på forskning med stora brister – så pass stora att kampanjen borde dras…
Rött ljus för grön skatteväxling
Miljöskatterna i Sverige är högre än vad miljöskadan motiverar. Det visar den nya rapporten “Rött ljus för grön skatteväxling” av nationalekonomen Jacob Lundberg. Rapporten, som också presenteras i en debattartikel…
Skatteintäkten som blev en förlust
Vid årsskiftet förändras den ekonomiska situationen för 400 000 svenskar: Sverige får världens högsta marginalskatt. Tanken är att den höjda skatten ska hjälpa till att finansiera regeringens reformer. Men i…
Tax revenue resulting in a loss
Since January 1st, Sweden has the highest marginal taxes in the world. The marginal tax rate were increased by 3 percentage points for more than 400 000 persons, 8 per…
Rätt pris på koldioxid
Svensk koldioxidskatt är för hög. Det framgår av en ny forskningsöversikt som släpps på Timbro i dag. I rapporten “Rätt pris på koldioxid” konstaterar Jacob Lundberg, nationalekonom och doktorand vid…
Kommentar till Capital in the Twenty-First Century
Den franske professorn Thomas Pikettys bok CAPITAL IN THE TWENTY-FIRST CENTURY har slagit ned som en bomb och mottagits med stor uppskattning, sedan den släpptes på engelska tidigare i år. I…
En helt ny värld. Mänskliga framsteg i globaliseringens tidevarv
Under de senaste decennierna har världen blivit en allt bättre plats att leva på. Fattigdomen minskar, hälsan förbättras, fler går i skola och demokratin gör framsteg. En viktig orsak till…