Badhusboom! Slarv och slöseri när kommunerna bygger nytt för miljarder.

I rapporten granskas badhusprojekt i nio svenska kommuner: Ystad, Malmö, Landskrona, Ängelholm, Varberg, Linköping, Kumla, Eskilstuna och Enköping. Resultatet av genomgången pekar på flera illavarslande tendenser när kommuner renoverar eller bygger nytt.

• Ambitioner om att ’sätta kommunen på kartan’ trollbinder lokala beslutfattare på bekostnad av en ansvarsfull hantering av de gemensamma skatteresurserna
• Bristande omvärldsbevakning riskerar att skapa en betydande överetablering av badanläggningar
• Byggkostnaderna blir ofta två-tre gånger högre än vad de initiala uppskattningarna visade
• Driftskostnaderna blir ofta oväntat höga och har i vissa kommuner föranlett diskussioner om skattehöjningar
• Det finns exempel på när kommuner planerat för nedskärningar inom skolan samtidigt som de beräknade byggkostnaderna för det nya badhuset rusat i höjden

Vilka skäl ligger bakom beslutet att bygga ett nytt påkostat badhus? Vilka konsekvenser får projekten för övrig kommunal verksamhet? Är det rimligt att gemensamma skattemedel används till äventyrsbad och konstgjorda stränder i stället för till ändamålsenliga simhallar?