Den Europeiska unionens börda – Information och kommunikation till ett motvilligt folk

EU skapar bland annat egna tv-kanaler och radionätverk. Betydande ekonomiskt stöd delas också ut till tankesmedjor och organisationer som förespråkar ett tätare europeiskt samarbete. Kommunikationsstrategin är högst medveten och bidrar till att EU tänjer gränserna för vad som normalt betraktas som balanserad information, och övergår i ren propagandaverksamhet.

– EU-kommissionen går själv ut och slår fast att den information som förmedlas inte ska vara neutral och balanserad utan vara till EU:s fördel. Det är häpnadsväckande eftersom flera folkomröstningar på senare år tyder på att européerna är tveksamma till att EU får mer makt, säger Philip Lerulf.

Författarna menar att EU-byråkratin inte ska använda skattemedel för att marknadsföra politiskt färgade budskap. Det är politikernas uppgift att söka stöd för sina visioner hos väljarna.

– Alla svenskar vill nödvändigtvis inte ge EU mer inflytande. Den skattefinansierade opinionsbildningen innebär dock i praktiken att alla ändå i slutändan betalar för kampanjer till stöd för ett tätare EU-samarbete, säger Philip Lerulf.

Läs rapportförfattarna och Maria Rankkas DN Debatt-artikel: Skattemedel för miljarder går till EU:s propaganda »