När man blir erbjuden ett uppdrag eller ett jobb med anledning av ens kön bör man tacka nej. Kvotering underminerar inte bara den inkvoterade, utan resten av kvinnorna på arbetsmarknaden. Framför allt är det oetiskt att ta något man inte borde ha blivit erbjuden från första början.
Västvärldens debatt om feminism och jämställdhet har snöat in på symbolfrågor. Melinda Gates bok Kvinnor förändrar världen är en viktig påminnelse om att det finns större problem att ta tag i. Kvinnor med allvarligare problem behöver lyftas ur fattigdom för att kunna förverkliga sig själva.
Internetleverantören Bahnhof fälldes för en ”könsdiskriminerande annons”, men frias för en likadan där män och kvinnor bytt plats. Att tillåta påstådda kränkningar av män men inte av kvinnor skickar den gamla vanliga signalen att kvinnor är svagare än män – en uppfattning som verkar prägla stora delar av svensk offentlighet.
När universitet och högskolor anpassar sig efter de mest högljudda och lättkränkta studenterna hotas både demokratin och den akademiska friheten. En ny dansk bok ger skrämmande exempel på hur aktivism i metoorörelsens spår ledde till kafkaartade processer mot lärare, efter ogrundade anklagelser från anonyma studentaktivister.
Manliga fotbollsspelare tjänar mer än kvinnliga eftersom fler bryr sig om deras matcher. I samband med VM i damfotboll har många, däribland en moderat EU-parlamentariker, visat att denna marknadsekonomiska självklarhet gått dem förbi. Smedjan rycker in och förklarar grunderna.
Den nya sajten Gardet framstår som en feministisk korsning av Flashback, Avpixlat och Lexbase. Om farhågorna besannas blir det intressant att se om Gardet, som verkar i Metoo-rörelsens anda, kommer att mätas med samma måttstock som dess motsvarigheter inom alternativhögern.
Försvarsmaktens senaste kampanj sprider föreställningen att försvaret har i uppdrag att spegla samhället. Det är en djupt problematisk utgångspunkt för myndigheten som egentligen borde fokusera på att försvara samhället.
Förr var det radikalt för en kvinna att förvärvsarbeta. Reaktionerna på fenomen som ”huskvinnan” och ”konservatismen i klack” visar att medan det förr var normbrytande för en kvinna att förvärvsarbeta, är det i dag snarare normbrytande för en kvinna att välja en annan livsstil. Det är ett hälsotecken.
Kvinnomisshandelsfallet på Dramaten är inte första gången kultursfären har en överseende attityd mot förövare – tills fallet uppmärksammas. Den sortens inställning är extra vanlig i branscher där föreställningar om patriarkala strukturer är extra vanliga. När skulden läggs på hela kollektivet, kan den enskilde förövaren gömma sig i mängden.
När skönlitteratur blir så politisk att den inte kan stå på egna ben utan de ideologiska poängerna, tappar den sin trovärdighet. Maria Svelands nya bok Gråleken är ett bra exempel. Den är tänkt att vara en relationsroman, men blir i själva verket en inlaga i jämställdhetsdebatten.