Förr var det radikalt för en kvinna att förvärvsarbeta. Reaktionerna på fenomen som ”huskvinnan” och ”konservatismen i klack” visar att medan det förr var normbrytande för en kvinna att förvärvsarbeta, är det i dag snarare normbrytande för en kvinna att välja en annan livsstil. Det är ett hälsotecken.
Kvinnomisshandelsfallet på Dramaten är inte första gången kultursfären har en överseende attityd mot förövare – tills fallet uppmärksammas. Den sortens inställning är extra vanlig i branscher där föreställningar om patriarkala strukturer är extra vanliga. När skulden läggs på hela kollektivet, kan den enskilde förövaren gömma sig i mängden.
När skönlitteratur blir så politisk att den inte kan stå på egna ben utan de ideologiska poängerna, tappar den sin trovärdighet. Maria Svelands nya bok Gråleken är ett bra exempel. Den är tänkt att vara en relationsroman, men blir i själva verket en inlaga i jämställdhetsdebatten.
Medan näringsministern hotar företag med tvångskvotering liknar den statliga Jämställdhetsmyndigheten ett matriarkat. Om regeringen menar att ojämn könsbalans i bolagsstyrelser är ett jämställdhetsproblem bör den först göra rent framför sin egen port.
Ökad styrning av föräldrapenningen leder inte till ökad jämställdhet, som TCO:s jämställdhetsindex låter påskina. I stället driver det in folk i situationer som är minst lika tvingande och skadliga som när föräldraledigheten var en rättighet för kvinnor.
På internationella kvinnodagen valde Försvarsmakten att följa strömmen och ta ställning mot den höga andelen män i militären. Försvaret ser även över sina fysiska krav i syfte att öka andelen kvinnor som gör värnplikt. Den sortens kvoteringsfeminism är det sista försvaret behöver.
I ännu ett reportage, laddat med positiva värdeord, intervjuar SR en jämställdhetsanalytiker om den ökande andelen kvinnor i bolagsstyrelser. Smedjan går igenom de kritiska frågor SR glömde ställa – och varför de behövs.
I svensk offentlighet ska laster som alkohol och spel sopas under mattan, och (halv)nakna personer ses som ett problem – åtminstone så länge de uppfattas som attraktiva. Åtminstone vad gäller reklam och hur den regleras framstår Sverige ibland som en dålig karikatyr av det viktorianska England.
Efter nio års kamp mot meritokratin lägger lobbyorganisationen Rättviseförmedlingen ned sin verksamhet. Det handlar dock inte om att den har förlorat kampen. Tyvärr har den lyckats så bra att den gjort sig själv överflödig.
Ett vanligt argument för att kvotera in kvinnor är påståendet att män indirekt kvoteras in av varandra. I själva verket pekar mycket på motsatsen. Att vara kvinna är snarare en fördel än en nackdel i karriären.