Ekonomi Krönika
Även länder behöver fuck off-kapital och många relationer
När USA trilskas finns skäl för världens företag att tänka kreativt. Australiens hantering av handelskriget med Kina för några år sedan inspirerar. Det skriver Carolin Dahlman.
Det är lätt att få panikångest när USA aggressivt hotar med höga tullar och handelskrig. Det är som om den man varit gift med sedan decennier plötsligt får en slags livskris, gör slut och lämnar en ensam med räkningarna och ett krossat hjärta.
Nu befinner sig världen i chock och hjärtesorg. Folk förlorar sina besparingar och företag vet inte från en dag till en annan vad som gäller och varför. Allt känns ologiskt och smått tokigt.
Men det gäller att inte slösa energi på att deppa och leta syndabockar utan i stället dra lärdomar från kaoset. Det som händer nu kan hända igen. Livet är fullt av karuseller och ibland blir man illamående.
Politiker, företagare och vanligt folk behöver förbereda sig för draman med flexibla planer samt en attityd som betraktar utmaningar som en spännande batalj av typen fem-kamp snarare än som ett ondsint krig. Det låter kanske löjligt, men optimism och tilltro till att man löser problem med rätt inställning och kreativa idéer är nyckeln till en framgångsrikare framtid. Trubbel kan inte elimineras, men väl hanteras.
Länder behöver uppmuntra diversifiering, det vill säga se till att näringslivet handlar med en rad olika länder och undviker beroende av ett enskilt. Politiker kan hjälpa näringslivet att bygga relationer som gör det enkelt att få kontakt med en myriad av marknader, kanske via partners som Business Sweden, mässor eller olika frihandelsavtal.
Att ha alternativa kunder och leverantörer i sitt nära nätverk gör enskilda företag mindre sårbara om en kris inträffar rörande en aktör. Trygga företag kommer att våga vara nyfikna och välkomna risk. Det vinner alla på.
Ett bra exempel är handelskriget mellan Australien och Kina 2018–2024.
Det utlöstes bland annat av att Australien förbjöd kinesiska telekomföretag att bygga 5G-teknik i landet samt att den dåvarande högerregeringen stod upp kring övergreppen mot minoriteter i Xinjiang och Kinas aktiviteter i Sydkinesiska havet.
Konflikten eskalerade under pandemin när Australien begärde en undersökning om virusets ursprung, vilket retade upp Kina och ledde till ökade tullar som straff – på bland annat kol, koppar, bomull, kött, lamm, hummer och timmer. Tullarna på vin blev hela 212 procent.
I Australien utbröt naturligt nog smått panik. Företagen kunde plötsligt inte sälja sina produkter eftersom många hade Kina som sin viktigaste handelspartner. Jobb var i fara. Företag riskerade att krossas.
Ett snabbfotat näringsliv började leta efter nya marknader att exportera till.
Men ett snabbfotat näringsliv började leta efter nya marknader att exportera till. Bomull såldes till Vietnam, Indonesien och Thailand. Efter Rysslands invasion av Ukraina behövdes det kol i Japan och Europa, så en del av Australiens resurser såldes dit.
En del framställer det som att Australien smärtfritt skuttade vidare till någon annan, men Kinas tullar slog hårt mot många. Australien började exportera korn till Saudiarabien och Mexiko men förlusterna var ändå ett faktum eftersom priset var lägre då produkten inte användes för ölproduktion utan som foder. Samma sak med vinexporten, som förlorade en tredjedel av sitt värde och fortsatte tappa i några år trots att Singapore, Sydkorea och Storbritannien ökade importen.
Även om många hade hittat kreativa lösningar var det svårare att hitta alternativa köpare av vin, som är en lyxprodukt. Inte heller producenter av kött och skaldjur kunde byta kund från en dag till en annan, men diversifiering underlättade, liksom ett nytt frihandelsavtal med asiatiska länder.
2020 anmälde Australien Kina till WTO, men ett par år senare lugnade konflikten ner sig. 2022 fick Australien en ny regering och nyvalda Labour var måna om att forma bättre relationer och föra dialog med Kina. Ländernas ledare möttes och tonen blev mindre konfrontativ.
Kina hade också insett att handelskriget skadade dem själva. När de inte längre hade tillgång till kol från Australien behövde kinesiska kraftverk köpa från länder som Indonesien och Ryssland vars kol ofta var sämre och dyrare. Det ledde i sin tur till att fabriker fick stoppas, hushåll drabbades av strömavbrott och Kinas ekonomi bromsade in något.
2023 satte handeln med kol, korn och biff igång igen. 2024 nystartades handeln med vin och hummer, och 2024 drog Australien tillbaka sina anmälningar till WTO.
***
Det vi kan lära av Australien är att diversifiering är av godo. Ett sunt näringsliv behöver undvika monogami och vara polyamoröst, så att säga. Särskilt vad gäller nyckfulla diktaturer och ledare.
Kina är nu ute och flirtar med länder som drabbats av Trumps tullar. EU, Japan, Sydkorea och Australien har varit ganska kallsinniga, men Italien har sagt sig vilja fördjupa handelsrelationerna. Spaniens premiärminister besökte nyligen Kina och uppmanade till en närmare relation med EU. EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, ska träffa Xi Jinping i sommar.
”Ge Kina en ny chans”, skrev Dagens Industris ledarsida i april och menade att EU nu har mer gemensamt med landet.
Men avsky mot Trump och stressen över USA:s tullar får inte leda till att vi kastar oss i händerna på en lurig diktatur. Kina är ett land som hotar Taiwan och står nära Vladimir Putin. 2017–2019 placerades cirka en miljon uigurer i omskolningsläger som kan liknas vid koncentrationsläger, enligt FN. Det skedde ”av godtyckliga skäl, som att individerna har fötts ett visst år, burit slöja, laddat ner Whatsapp, ansökt om pass men inte rest utomlands eller ”varit en farlig människa”.
Kina skäms inte för att subventionera produkter och dumpa priser. Det behöver övriga världen vara vaksamma inför och oftare anmäla till WTO.
Så hur finner vi som älskar handel en väg mellan att pressa på det farliga landet och ändå underlätta för våra företag? Svaret ligger sannolikt i att ha nära kärvänliga relationer med goda krafter som motvikt. Författaren och frihandelsvännen Johan Norberg skrev för Frivärld om värdet av att ”vänner av en öppen värld håller samman”.
Amen.