Nordkoreas nya affärsmodell: krig, bedrägerier och kryptostölder

Det finns få platser där ordet ”högkonjunktur” låter mer felplacerat än i Nordkorea. Landet har grovt räknat en ekonomi i ungefär samma storleksordning som Islands, trots att befolkningen är omkring 65 gånger större. Landets slutna politiska system och ekonomi gör också att varje BNP-siffra måste tas med en rejäl nypa salt. Uppskattningar gör dock gällande att landet för tredje året i rad har haft en tillväxt på över tre procent. 

Sydkoreas centralbank bedömde sin norra grannes reala BNP-tillväxt till 3,1 procent 2023, 3,7 procent 2024 och 3,5 procent 2025. Tre år med en tillväxt på över tre procent har inte gjort landet rikt – men utvecklingen är ett tydligt trendbrott jämfört med den relativa stagnation som, med några få undantag, rått sedan ekonomin kollapsade i början av 1990-talet. 

En förklaring till den ekonomiska boomen finns i Nordkoreas fördjupade relation till Ryssland. Den fullskaliga invasionen av Ukraina skapade initialt en enorm efterfrågan på just den typ av materiel som Nordkorea länge byggt upp stora lager av: artillerigranater, raketer och andra vapensystem med sovjetisk standard. För Pyongyang har detta varit en ovanligt gynnsam affär. De fabriker och lager som tidigare mest framstod som kvarlevor från kalla kriget fick plötsligt en köpstark kund med en nästintill omättlig aptit på ammunition.

Regimen har också länge exporterat människor. Redan under sovjettiden skickades nordkoreanska arbetare till bland annat skogsarbete i ryska Fjärran östern. Under senare decennier har nordkoreaner arbetat på byggarbetsplatser, i fabriker, på varv och inom skogsindustrin världen över – däribland i flera EU-länder. Modellen har varit lukrativ för den nordkoreanska staten eftersom arbetarna själva bara får behålla en bråkdel av lönen, medan regimen tar resten. För en mer utförlig redogörelse om nordkoreanskt slavarbete kan man med fördel läsa den text jag skrev på ämnet i Kinamedia i februari 2025. 

När Pyongyang 2024 började skicka trupper till den ryska krigsinsatsen var det naturligtvis ett militärt och politiskt ställningstagande, men också en vidareutveckling av denna sedan länge etablerade ekonomiska modell. Sydkoreansk underrättelsetjänst har uppskattat att Ryssland betalar omkring 2 000 dollar per nordkoreansk soldat och månad, och huvuddelen av pengarna går naturligtvis till regimen. Institute for National Security Strategy, ett sydkoreanskt forskningsinstitut med fokus på Nordkorea, uppskattar att regimen kan ha haft intäkter på upp till cirka 140 miljarder kronor från Rysslands krig i Ukraina. Detta skulle motsvara nästan hälften av Nordkoreas samlade BNP under ett år.

Åtminstone 130 nordkoreanska infiltratörer har fått IT-jobb på amerikanska företag och ideella organisationer. 

Mindre rapporterat är däremot hur Nordkorea under de senaste åren har satsat stort inom cyberdomänen. En granskning från WSJ i augusti i år beskrev hur Nordkorea har byggt upp en dold arbetsstyrka inne i amerikanska IT-företag. Hur många nordkoreaner som jobbar för amerikanska företag på distans är inte klarlagt, men USA:s utrikesdepartement uppgav redan 2024 att de kunde belägga att åtminstone 130 nordkoreanska infiltratörer hade fått IT-jobb på amerikanska företag och ideella organisationer mellan 2017 och 2023. Dessa hade genererat minst 88 miljoner dollar till den nordkoreanska regimen under perioden. FBI talar om tusentals nordkoreanska operatörer som söker amerikanska jobb. 

Sedan lanseringen av generativ AI har också de nordkoreanska bedrägerierna ökat kraftigt, även om det är osäkert hur stor del som kan tillskrivas tekniken respektive växande nordkoreanska ambitioner. Enligt det amerikanska cybersäkerhetsföretaget CrowdStrikes Threat Hunting-rapport för 2025 så observerade man över 320 framgångsrika infiltrationer mot företag och organisationer under en 12-månadersperiod – en ökning med 220 procent jämfört med föregående år. 

De nordkoreanska operatörerna använder generativ AI för att skapa attraktiva cv:n och digitala avtryck. De uppges även använda deepfake-teknik i realtid för att dölja sina verkliga identiteter under videointervjuer och AI-baserade kodverktyg för att utföra sina arbetsuppgifter. Den cell som WSJ följde under sin granskning sökte jobb hos över 1 000 företag på drygt tre månader och lyckades i minst åtta fall. 

Upplägget kräver dock ofta hjälp på plats i USA. Amerikanska mellanhänder tar emot företagsdatorer, installerar fjärråtkomst, öppnar bankkonton, löser in löner och deltar ibland till och med i möten för att få det att se ut som att de anställda befinner sig i landet. En mellanhand i Ohio uppgav att han delade lika på en årslön på 75 000 dollar med de nordkoreanska operatörerna. 

För att motverka problemet med nordkoreanska infiltratörer har vissa amerikanska IT-företag börjat ta till okonventionella metoder. Vid rekryteringar uppmanas ibland den sökande att säga något skändligt om Nordkoreas diktator Kim Jong Un. En fras som verkar ha blivit populär är “Kim Jong Un is a fat ugly pig”. Nedanstående video har blivit viral och visar hur en person som kallar sig Taro Aikuchi, och påstår sig vara japan, uppmanas att säga frasen. Vid intervjutillfället hade rekryterarna redan fattat misstanke mot honom, något som förmodligen stärktes ytterligare av hans ovilja att säga frasen. 

När infiltratörerna väl upptäcks kan det i vissa fall ändå vara för sent. WSJ:s granskning berättar om en man i Georgia som upptäckte att hans personuppgifter hade sålts på nätet och använts av nordkoreanska infiltratörer för att ta anställningar runt om i USA. Identitetsstölden gjorde att hans personuppgifter förknippades med en rad falska anställningar och ekonomiska aktiviteter. Det ledde till sådana problem med identitets- och kreditkontroller att han enligt egen utsago inte längre kunde öppna ett bankkonto, ta lån eller hyra en bostad.

Stölder av kryptovaluta har blivit en allt viktigare inkomstkälla för regimen. 

Nordkorea har inte bara specialiserat sig på bedrägerier vad gäller amerikanska distansjobb. Stölder av kryptovaluta har blivit en allt viktigare inkomstkälla för regimen. Bara under januari till april i år stal nordkoreanska hackergrupper omkring 577 miljoner dollar i bara två attacker: 285 miljoner från Drift Protocol och 292 miljoner från KelpDAO. Det motsvarade hela 76 procent av värdet av alla kryptostölder som TRM registrerat globalt under perioden, och detta trots att attackerna bara utgjorde omkring tre procent av det totala antalet incidenter. Mönstret är färre men betydligt större och mer sofistikerade angrepp. Nordkoreas andel av världens kryptostölder har enligt TRM ökat från 37 procent 2023 till 39 procent 2024, 64 procent 2025 och 76 procent fram till april 2026. 

Att stjäla kryptovaluta innebär i praktiken sällan att angripa själva blockkedjan. I stället stjäl hackarna de digitala nycklar som ger tillgång till en plånbok, lurar anställda att godkänna felaktiga transaktioner eller tar kontroll över den infrastruktur som kryptobörser använder för att flytta kundernas tillgångar. När pengarna väl har överförts brukar hackarna försöka dölja sina digitala spår. 

Sedan 2017 har stölder för mer än 6 miljarder dollar kunnat kopplas till Nordkorea. Än mer anmärkningsvärd är utvecklingen när stöldernas storlek, enligt TRMs sammanställning, jämförs mot Nordkoreas BNP år för år. År 2023 motsvarade regimens uppskattade kryptostölder omkring två procent av landets BNP. Året därpå var andelen cirka 2,5 procent. Under 2025 hade den vuxit till närmare sex procent – efter att nordkoreanska hackare kommit över kryptotillgångar värda 1,92 miljarder dollar.

Det gör cyberstölderna makroekonomiskt betydelsefulla, inte bara en marginell sidoinkomst. En enda kupp – intrånget mot kryptobörsen Bybit i februari 2025 – gav omkring 1,5 miljarder dollar enligt FBI. Den registrerade varuexporten 2025 uppskattades samtidigt till blott 470 miljoner dollar. Den så kallade Bybit-kuppen motsvarade alltså drygt tre gånger hela den registrerade nordkoreanska varuexporten förra året.

Pyongyang befinner sig mitt i en byggboom. 

Vad gör då regimen med pengarna? En del går av allt att döma till det som alltid har högsta prioritet: kärnvapenprogrammet. Internationella atomenergiorganet

(IAEA) konstaterade i april att Nordkorea snabbt bygger ut kapaciteten att producera kärnvapenmaterial. Men den mest synliga förändringen finns kanske ändå ovan jord. Pyongyang befinner sig mitt i en byggboom. I februari färdigställdes den femåriga satsningen på 50 000 nya lägenheter i huvudstaden. Programmet beslutades redan 2021 och föregick den ökade ekonomiska tillväxten, men de ökade inkomsterna och handeln med Ryssland har sannolikt gjort det lättare att hålla tempot uppe.

Den ekonomiska tillväxten märks även ute i provinserna. Sedan 2024 driver Kim Jong Un den så kallade ”20×10-politiken”, där 20 städer och län varje år under en tioårsperiod ska få nya lokala fabriker. Programmet har därefter breddats till att även innehålla annat, som exempelvis sjukhus och spannmålslager. 38 North, ett forskningsprogram vid den amerikanska tankesmedjan Stimson Center med fokus på Nordkorea, bedömer att den ekonomiska återhämtningen och förbättrade statsfinanserna har gjort det möjligt att expandera satsningen. Kostnaderna hålls dessutom nere genom användandet av inhemskt byggmaterial och omfattande användning av värnpliktiga som arbetskraft. 

I Pyongyang märks också det ekonomiska uppsvinget på andra sätt. Enligt 38 Norths genomgång har nyare besökare inte rapporterat om återkommande strömavbrott som tidigare var vanliga i huvudstaden. Staden är också mer upplyst nattetid. På landsbygden är däremot elbristen fortfarande utbredd. Även privatbilism har blivit vanligare, både som en konsekvens av regellättnader och det ekonomiska uppsvinget som gjort att fler har råd. Privat bilägande var tidigare starkt begränsat och bilar behövde oftast registreras genom organisationer eller företag.

Nordkorea tycks kort sagt vara på väg att bemästra ett allt bredare spektrum av illegala och sanktionsundvikande verksamheter i syfte att dra in pengar till regimen. Frågan är bara hur hållbar den ekonomiska högkonjunkturen egentligen är när betydande nya inkomster kommer från krig, tvångsarbete, bedrägerier och digitala stölder.

Omslagsfoto från Pyongyang: AP Photo/Jon Chol Jin