Samhälle Ledare
Ledare: Tjafsa inte om Quisling – lyssna på Anders Borg
Tidigare finansminister Anders Borg gör rätt i att varna för det inflytande som Vänsterpartiet och Miljöpartiet kan få vid ett eventuellt regeringsskifte, skriver Sakine Madon.
Det är inte ofta som ministrar från alliansregeringen hörs i den politiska debatten. Men i tisdagens Dagens Nyheter skriver Anders Borg det hittills viktigaste debattinlägget inför stundande val. Borg går i texten igenom vad Miljöpartiets och Vänsterpartiets ekonomiska förslag innebär för sysselsättningen, de offentliga finanserna och tillväxten. Som opinionsläget ser ut kan de två partierna få över 15 procent i valet, påpekar han, och konstaterar: ”När två självsäkra vänsterpartier, uppeldade av ett historiskt högt valresultat, trycker på tillsammans med fackföreningsrörelsen är det inte säkert att S klarar av att stå emot.”
Borg säger sig inte ”grubbla i så mörka banor” som dem som beskriver val som ”ödesval”, men ser ett behov av att höja ett varningens finger mot bakgrund av det inflytande som vänsterpartiernas ekonomiska politik kan få.
Borg går igenom vad Miljöpartiets och Vänsterpartiets ekonomiska förslag innebär.
Tidöregeringen har inte haft det lätt på sistone. Man ligger så pass mycket under i opinionen att ett omval av en borgerlig regering med en moderat statsminister – som Fredrik Reinfeldt 2010 – känns allt mer avlägsen. Anders Borgs DN Debatt-inlägg påminner om en annan tid. När den borgerliga alliansen bildades 2004 var den borgerliga enigheten en av huvudpoängerna. 1990-talets splittring, där Centerpartiet understött socialdemokrater och där Bengt Westerberg i en valrörelse flörtat med Göran Persson, skulle förpassas till historien.
Minst lika viktigt var konceptet med Nya Moderaterna, som med Reinfeldt, Borg och Sven Otto Littorin – arbetsmarknadsminister i alliansregeringen – förde en ekonomisk politik som uppskattades. ”Det nya arbetarpartiet”, som underströk vikten av skattesänkningar för vanligt folk, blev en märkbart svår motståndare för Socialdemokraterna och Göran Persson.
Financial Times hade jämfört 19 europeiska finansministrar och kom Borg var bäst.
Anders Borg utsågs 2011 av Financial Times till Europas bästa finansminister. Han hyllades för sina insatser under finanskrisen. Tidningen hade jämfört 19 europeiska finansministrar, och kom alltså fram till att Sveriges Anders Borg var bäst.
Det var inte så att det saknades turbulens under alliansåren. Men som sittande finansminister kunde Borg alltså få rubriker i P1 som ”Alla älskar Anders Borg”, och när Aftonbladet hade beställt en Sifomätning om väljarnas betyg på ministrarna 2009 hette det att ”Borg bäst i regeringen”.
Borgs inlägg i debatten påminner också om hur grundläggande den ekonomiska politiken – och den klassiska höger-vänster-skalan – är för ett land. Efter år av debatter om Sverigedemokraterna, identitet och invandring, är en återgång till konflikt om ekonomiska perspektiv nödvändig. ”Det handlar om två olika ekonomiska modeller” påpekar Borg. Den ena utgår från välstånd genom arbete, investeringar och produktivitet. Den andra, från vänster, lägger större vikt vid skattehöjningar, transfereringar och kortare arbetstid. Bortom pseudodebatter om politiker och opinionsbildare som i sociala medier kastar ”quisling” på varandra finns ett vägval som på allvar, och med konsekvenser för lång tid framöver, är av politisk betydelse.