Från vårdsystem till hälsobransch – Hur friare finansiering kan ge nya tjänster i vård och omsorg
Välfärdsstater reformeras bara om förändringar verkligen är nödvändiga. I synnerhet gäller det den svenska välfärdsstaten. 1990-talets retoriska entusiasm för pensionsreformen var begränsad, i alla fall just när förändringarna skedde. Men den dåvarande ekonomiska krisen gjorde reformer akut nödvändiga.
Kanske blir det en dag på samma sätt med reformeringen av välfärdstjänsternas finansiering? Vägen dit kantas dock av debatt och samtal. Innan en avgörande kris föreligger – det offentliga har inte längre råd – krävs samtal om viktiga värden med olika reformer, och vilka strategier och lösningar som bäst kan främja dem.
Vi vet redan ganska mycket om ‘måste-perspektivet’, alltså de rent ekonomiska skälen när det gäller framtidens finansiering av vård och omsorg, bland annat genom Långtidsutredningen 2008 och Per Borgs ESO-rapport 2009. Deras slutsatser är viktiga och förtjänar ständigt att upprepas, inte minst eftersom de politiska partierna inte vill låtsas om dem.
I denna skrift får ‘borde-perspektivet’ komma till tals. Mer privat finansiering av vård och omsorg ger möjligheter till utveckling av nya och bättre tjänster som kan komma alla till del i form av en bättre fungerande vård, och i förlängningen bättre hälsa.