I identitetspolitikens tidevarv har alla möjliga samhällsaktörer fått för sig att de behöver ”spegla samhället” genom att anställa en viss andel kvinnor och minoriteter. Kanske tror de att de gör något bra, kanske låtsas de bara, men genom att snedvrida konkurrensen bidrar de i själva verket alla till att göra världen mindre rättvis.
Liberalernas miljonsatsning på forskning och utveckling gynnar stora, resursstarka aktörer, medan enskilda uppfinnare ofta står rättslösa. Brott mot patenträtten borde bestraffas minst lika effektivt och avskräckande som andra ekonomiska brott, skriver Carl-Johan Westholm, ordförande i Uppfinnarkollegiet.
Statligt ägda Samhall AB har två oförenliga uppdrag. Företaget ska både använda statliga medel för att kunna anställa vissa utsatta människor, och konkurrera om uppdrag med andra företag på marknaden. Samhall ska försöka vara precis som privata företag, men dess blotta närvaro innebär att marknaden rubbas.
Inget politiskt beslut har fattats om att belägga vårdtjänster med moms. Ändå har det skett genom en dom i Högsta förvaltningsdomstolen 2018. Nu riskerar företag att behöva minska eller lägga ned sin vårdverksamhet, eftersom det blir så mycket dyrare att hyra in den personal som behövs. Samtidigt får den offentliga vården en fördel i form av statlig kompensation för momsen.
Rebeller behövs – även i storföretagen. Näringslivet är fullt av exempel på att centralstyrning kan bli ett handikapp. Precis som andra stora organisationer mår storföretagen bra av att ha interna rebeller som går sin egen väg – till och med i opposition mot ledningen.
Efter drygt en månad har rökförbudet redan hunnit göra människor arbetslösa, tvingat kaféer att stänga och gjort nattlivet farligare. Allt för att regeringen och riksdagen vill signalera att de inte gillar rökning. Skadan antitobakslobbyn och dess allierade i politiken gör är långt större än ”problemet” med rök på uteserveringar.
De som tecknar privata sjukförsäkringar i Sverige får sällan veta vad de egentligen har rätt till. På sådana grunder är det omöjligt för ett bra, välfungerande komplement till den offentliga vården att växa fram. Politikerna måste släppa sin beröringsskräck för privata vårdlösningar och skapa bättre förutsättningar, skriver läkarstudenten Warda Fatih.
I gig-ekonomin råder du över din egen arbetstid. Du får också en tydlig koppling mellan antalet arbetade timmar och de pengar som du drar in. Den förlorade sociala samvaron med kollegorna på kontoret vägs upp av mer tid med vännerna, och den förlorade tryggheten från en fast anställning vägs upp av friheten i tillvaron.
Det är mindre än en vecka kvar tills rökförbudet träder i kraft, men varken restauranger eller tillsynsmyndigheter vet ännu exakt vad det innebär. Folkhälsomyndigheten har visserligen fått åtta miljoner kronor för att informera om förbudet, men kommuner och polisen ger intryck av att ha en viss brist på resurser att lägga på att förhindra rökning.
Hamburgerkedjan Max, Coop, Systembolaget och tobaksföretaget Philip Morris tjänar alla pengar på produkter de samtidigt kampanjar mot. Att sälja produkter man påstår sig vara emot är skenheligt. Det är inte fel att sälja kött, öl och cigaretter – men de som gör det måste våga stå för sina produkter.
Systembolaget, som gärna framhäver sitt goda utbud, gynnar systematiskt branschjättarna på de små bryggarnas och vintillverkarnas bekostnad. Ett tydligt exempel är en påstått neutral informationshemsida om gårdsförsäljning där vinjättar hjälper bolaget att propagera mot gårdsförsäljning.
Det finns ingen motsättning mellan socialt ansvar och vinstmaximering. Tvärtom är socialt ansvar en konkurrensfördel. Därför har Milton Friedmans ofta citerade konstaterande att "företagens enda sociala ansvar är att skapa vinster" missförståtts, menar Carl-Johan Westholm, doktor i statsvetenskap.
Sverige slänger miljarder skattekronor i sjön varje år. Jason Potts, professor i nationalekonomi och en av världens främsta experter på innovationspolitik, menar att de 30 miljarder regeringen lägger på företagsstöd är rent slöseri. Den bästa innovationspolitiken är en fungerande marknadsekonomi.
Företagare har svårt att vara föräldralediga – men tvingas ändå finansiera systemet. I stället för en ny ”föräldravecka” bör försäkringen göras frivillig med privata alternativ, skriver Siri Steijer.
Entreprenörer och byråkrater lever i skilda världar. Medan entreprenören drivs av viljan att experimentera drivs byråkraten av en önskan att göra rätt. En alltför omfattande och stelbent byråkrati kan ha en förödande effekt på företagandet och innovationskraften. Vad det kostar samhället i längden i form av verksamheter som aldrig kommer till stånd är svårt att överskatta.
Entreprenörer både formar och speglar samhället de verkar i. I veckans avsnitt berättar författaren Anders Johnson om de succéer, misslyckanden och fascinerande människoöden som har bidragit till att forma dagens Sverige.
Svindlande affärer där skogsbönder på 1800-talet lurades att sälja sin skog till rovlystna bolag har varit ett tacksamt ämne, inte minst i böcker, på film och teater. Men felaktigheten i denna klasskampsretorik har forskningen punkterat för länge sedan. Det så kallade baggböleriet är på många sätt en ren myt.
Att stjäla något fysiskt är riskabelt, men för en kapitalstark patenttjuv är stöld snarare lönsamt. Uppfinnare som får sin uppfinning stulen måste själva stämma tjuven, något de långt ifrån alltid har råd med. Patenträtten är för svag för att skydda uppfinnares äganderätt, skriver Carl-Johan Westholm, ordförande i Uppfinnarkollegiet.
I libertarianska kretsar är det populärt att ifrågasätta immateriella rättigheter, som patent och upphovsrätt. Det tyder på bristande förståelse för hur välstånd skapas. I själva verket var det immateriella rättigheter som gav oss såväl Europas industriella renässans, den vetenskapliga revolutionen och det moderna kunskapssamhället, skriver Nima Sanandaji.
Det finns inga rationella skäl för att beskatta företagsvinster. Samtidigt är bolagsskatten krånglig, dyr att administrera, och drar in förhållandevis lite skatteintäkter. Bolagsskatten borde inte bara sänkas utan avskaffas helt, skriver Niclas Virin, tidigare direktör i Riksskatteverket.