Till sist kom valet att handla om ekonomi. Och där är skiljelinjerna tydliga, skriver PM Nilsson.
Val i Sverige är nästan aldrig politiska. Vi väljer hur och var vi vill bo, vem vi vill leva med, vad vi ska arbeta med, vad vi ska göra på semestern, äta i helgen, klä oss till fest och vardag, vilken skola våra barn ska börja i till hösten och vilka aktier vi ska köpa och sälja och kanske till och med vilken idé vi ska satsa allt vi äger på för att slå världen med häpnad utan att en enda politiker är inblandad.
Men vart fjärde år är val i hög grad politiska och valresultaten kan ha konsekvenser för friheten att göra alla de andra valen.
I början av året startade Smedjan en satsning för att granska vänsterpartiernas ekonomiska politik. Två reportrar anställdes, Hannah Stutzinsky och Henrik Dalgard. De har på olika sätt och mycket ihållande under hela året undersökt Socialdemokraternas, Miljöpartiets och Vänsterpartiets tänkande i ekonomiska frågor.
Och hårt arbete lönade sig. Från att ha varit nästan helt frånvarande kom till slut ekonomin och hoten mot den fria ekonomin i centrum av valdebatten sensommaren 2026. Tidigare finansminister Anders Borg varnade för vänsteralternativens konsekvenser i två viktiga debattartiklar i Dagens Nyheter ”För en gångs skull kan man faktiskt tala om ett ödesval” (10/8) och i Dagens Industri ”Riskkapitalmarknaden hotas efter riksdagsvalet” (19/8). I en kondenserad löntagarfondsdemonstration gjorde Viveca Ax:son Johnson, Carl Bennet, Christian Cederholm, Johan Hjertonsson, Martin Lorentzon, Fredrik Lundberg, Martin Lundstedt och Hans Stråberg detsamma i en ovanligt uppriktig debattartikel i DN, ”Hur tror ni egentligen att vårt välstånd skapas”, (31/8). I en enkät i Di visade 53 näringslivsprofiler stark oro för vänsterretoriken ”Detta fruktar vi mest” (8/9) och i en intervju i Financial Times varnade Jacob Wallenberg för vad en vänstersväng skulle innebära för svensk kapitalbildning ”Swedish industrialist Wallenberg warns on leftwing opposition’s higher tax plans”.
Mobiliseringen i näringslivet kan beskrivas i skattesatser och miljardbelopp, men den ideologiska aspekten är mer intressant. Den visar höger-vänster-skalans breda återkomst i svensk ekonomisk politik.
Mobiliseringen i näringslivet visar höger-vänster-skalans breda återkomst i svensk ekonomisk politik.
I ett kvarts sekel har den ekonomiska friheten ökat i Sverige. Skattetrycket har sänkts från en bit över 50 procent till 40 procent. Förmögenhetsskatterna har successivt tagits bort och försvann helt efter alliansregeringens tillträde 2006. Beskattningen av egna hem mildrades väsentligt. En småspararreform, investeringssparkontot, infördes 2012 och har med ny finansiell teknik och iPhones genombrott gjort över fyra miljoner svenskar till aktieägare. Världens aktiemarknader ligger bokstavligen i vanligt folks händer. Svensk riskkapitalmarknad är en av världens mest vitala och idévärlden hos ungdomar handlar alltmer om nya företag.
Friheten har otvetydigt gynnat ekonomin som helhet. Den har ökat reallöneinkomsterna i en historiskt ovanligt lång svit och den har stärkt den offentliga ekonomin.
Men den har också ökat ojämlikheten. När enskilda personer lyckas med sina företag och kan behålla ägandet skapas personliga rikedomar.
Efter 1945 ägnade svensk socialdemokrati 30 år åt att bekämpa de ojämlikheter som den svenska industrins tidiga succé hade gett upphov till.
Svensk vänster i form av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har sammantaget reagerat negativt på denna utveckling. Det kvittar att välståndet har höjts för alla eftersom välståndet har höjts mycket mer för vissa. Klyftorna har ökat. Miljardärerna är fler, kanske flest per capita.
Vänsterns reaktion är tidlöst klassisk. Var helst rikedom genereras kommer det också en motreaktion som på olika sätt vill utjämna de skillnader som den ekonomiska friheten ger upphov till. Efter 1945 ägnade svensk socialdemokrati 30 år åt att bekämpa de ojämlikheter som den svenska industrins tidiga succé hade gett upphov till. Skattesystemet utformades för att med precision bekämpa personlig rikedom och personligt ägande. Högre inkomster beskattades i syfte att sänka nettoinkomsten för att minska löneskillnader. Svensk kapitalmarknad blev bottenfrusen, nyföretagandet dog, kapitalägare lämnade landet.
När friheten bröt igenom som ideal efter 1989 blev Sverige ett annat och bättre land och under lång tid såg det ut som att marknadsekonomins grunder skyddades av en bred politisk koncensus. Men motreaktionen kom nu, i och med riksdagsvalet 2026. Vänstersidan har en rad förslag som dels vill höja beskattningen på kapital och höga inkomster, dels vill begränsa friheten att välja skola och vård och begränsa friheten att sätta pris i en rad olika branscher i syfte att minska ekonomiska skillnader. Miljöpartiet, Vänsterpartiet och s-grupperingen Reformisterna vill återinföra en förmögenhetsskatt. MP, V och Socialdemokraterna vill ”beskatta de rika”, bland annat med att åter öka straffbeskattningen på högre arbetsinkomster. Centerpartiets tankesmedja Fores vill återinföra arvsskatt och beskatta förmögenheter, (Di Debatt 11/9).
Om de skulle lyckas kommer Sverige att gå igenom samma cykel en gång till. Kapitalmarknaden kommer att försämras, nyföretagandet stanna av, tillväxten avta, reallönerna stagnera. Men 1980 var jämlikheten som störst i Sverige och för vänstern är det viktigare.
Näringslivets sensommarreaktion handlar om att möta den samlade vänsterns förslag. Nu gäller det att den politiska högern hänger med. Den kan från och med nu inte räkna med att gamla segrar är stabila. Vänstern vill öka den ekonomiska jämlikheten. Den är på frammarsch och den är radikaliserad. Högerns uppgift är att försvara den ekonomiska friheten. Samt att värna sant jämlikhetsskapande institutioner som ett kvalificerat utbildningssystem, högteknologisk sjukvård, att rättsstaten gäller för alla och att meritokratin ger alla samma chanser.
Men konflikten om den ekonomiska friheten är viktigast. Vi ska bygga vidare på vår nya spännande och livgivande svenska modell med stor frihet att bygga företag, kapital, gäststugor och bryggor nere vid sjön.
Sverige har för övrigt en strandlinje lika lång som 14 varv runt jorden.
Omslagsfotot föreställer Magdalena Andersson och Ulf Kristersson vid valduellen i Gävle. Foto: Stina Stjernkvist/SvD via TT
