Emanuel Örtengren är ansvarig för programområdet Välfärd. Han har en examen i samhällsvetenskap från Sciences Po Paris och har även studerat vid University of Toronto. Emanuel har bland annat varit Visiting fellow på tankesmedjan Center for Transatlantic Relations i Washington, DC och varit verksam på Antonia Ax:son Johnsons stiftelse Axfoundation.
Pressbilder och senaste publiceringarna längre ner på sidan.
Coronautbrottet har beskrivits som en utmaning för globaliseringen. Men att sprida risker över världen är viktigt för att göra både företag och samhällen mindre sårbara. Det är inte slutet, utan början på ett nytt kapitel för globaliseringen som vi ser.
Den gångna helgen gick Södersjukhuset i Stockholm upp i stabsläge, och en anställd jämförde situationen med en krigszon. Den vanligaste förklaringen till kaoset är resursbrist, men roten till problemet sitter snarare i sjukvårdens organisation och arbetssätt.
Dalibor Roháč har gått från att vara EU-skeptiker till att skriva boken en bok till globalismens försvar. I en intervju med Smedjan förklarar han varför han blev en konservativ globalist, hur han ser på utvecklingen i Östeuropa och vad många marknadsliberaler missar i sin kritik av internationella organisationer som EU och WTO.
Nationalekonomisk forskning pekar på att löntagarna, inte aktieägarna, bär den största bördan av bolagsskatten. Matthias Bauer skriver om hur det ignoreras i diskussionerna om åtgärder mot skatteflykt.
Tongivande debattörer som ex-ministern Anders Borg och Expressens politiska redaktör Anna Dahlberg vill se ett regeringssamarbete mellan Moderaterna och Socialdemokraterna. En sådan regeringskonstellation skulle dock vara lika ologisk och ideologiskt osammanhängande som Januariöverenskommelsen.
Trots att Sverige inte drabbats av vare sig krig, en naturkatastrof eller en epidemi lamslås sjukvården i fem regioner av materielbrist. De ansvariga politikerna kan inte skylla ifrån sig på leverantören: det är regionerna själva som bär det yttersta ansvaret för krisen.
Skattehöjningar kommer inte att lösa välfärdens finansieringsproblem. Det kommer att krävas privat finansiering i form av egenavgifter och försäkringar för att få ekvationen att gå ihop. Det är ett hot mot vänsterns välfärdsmodell, så det är inte förvånande att de som försvarar dagens system skruvar upp tonläget.
Det långa sommarlovet är en rest från bondesamhället när barnen behövde hjälpa till med skörden. I dag gör det snarare skada än nytta. Sommaruppehållet på tio veckor påverkar elevernas kunskaper, och värst blir effekterna för elever med lågutbildade föräldrar.
Demokraterna har tappat sin lokala förankring och ser ner på lågutbildade väljare. Det menar Pete Buttigieg, det stora stjärnskottet i Demokraternas primärvalskampanj i sin självbiografi Shortest Way Home. Den domen skulle lika gärna kunna fällas över svenska partier.
Nätläkarna har blivit populära för att de gjort sjukvården lättillgänglig samtidigt som köerna växer på de vanliga vårdcentralerna. I veckan fattar Sveriges Kommuner och Landsting beslut om ersättningarna för digital vård. Om ersättningarna sänks skadeskjuts nätläkarna, men köerna blir kvar.
Förargade över EU-kommissionens beslut att stoppa en sammanslagning mellan två tågföretag vill Frankrike och Tyskland skriva om EU:s gemensamma konkurrensregler. Det skulle få förödande konsekvenser för konsumenter och rasera den ekonomiska öppenhet som EU bygger på.
Ledamöterna i Europaparlamentet måste balansera väljarnas intressen mot de kompromisser som krävs för att vinna inflytande. Emanuel Örtengren redogör, inom ramen för "Ett frihetligt Europa", för de principiella avvägningar som gjordes 2014-2019.
Sverige slänger miljarder skattekronor i sjön varje år. Jason Potts, professor i nationalekonomi och en av världens främsta experter på innovationspolitik, menar att de 30 miljarder regeringen lägger på företagsstöd är rent slöseri. Den bästa innovationspolitiken är en fungerande marknadsekonomi.
I sin plattform inför Europaparlamentsvalet vill LO både att svenska kollektivavtal ska gälla på svensk arbetsmarknad och att EU ska spela en större roll i arbetsmarknads- och socialpolitiken. Insikten om att de två önskemålen är oförenliga verkar inte ha sjunkit in.
Rädsla leder inte bara till att dagens problem överdrivs, utan till att de förvärras. Den politiska rädslan är lika vanlig till vänster som till höger, och att bryta den negativa spiralen kräver mer självinsikt än vi hittills sett prov på.
I sin granskning av den digitala sjukvården förbiser SVT orsaken till nätläkarnas popularitet. Det är den ordinarie vårdens misslyckande med köer och dålig tillgänglighet som ligger i grunden för de digitala vårdbesökens popularitet.
Trots att EU-fördragen lovar fri rörlighet för tjänster saknas en sådan fortfarande. Emanuel Örtengren presenterar, inom ramen för "Ett frihetligt Europa, en reformstrategi för att nå målsättningen.
Det är omöjligt att förena löftet om att ”Take Back Control” som Brexit-förespråkarna lovade inför folkomröstningen 2016 med behovet av ett övergångsavtal med EU. Avtalsutkastet för Storbritanniens EU-utträde visar att Brexit är lättare sagt än gjort.
Vänsterns favoritekonomer har dragit fel slutsatser om inkomstskillnader. Låg- och medelinkomsttagare har inte sett sina löner stagnera de senaste årtiondena utan gjort stora vinster. Vad vänsterekonomerna missar är att de som var låginkomsttagare för flera decennier sedan ofta har rört sig uppåt till en ny inkomstgrupp i dag.
Förra veckans omröstning om upphovsrättsregler i Europaparlamentet är ett tecken på hur lagstiftare jobbar mot och inte med den tekniska utvecklingen. Samtidigt har både Sverige och EU ambitionen att vara världsledande kunskapsekonomier. De ambitionerna måste nu omsättas i handling om inte Europa ska bli ett innovativt bakvatten.
Hotbilden mot den liberala demokratin reds ut i två nya amerikanska böcker. Även Sverige har allvarliga brister, både vad gäller liberalism och demokrati. Demokratier dör sällan med en smäll, utan efter många små urholkningar av principerna som håller den uppe. Sverige behöver både starkare institutioner och en bättre politisk kultur innan det är för sent.
Efter Sverigedemokraternas förnyade krav på att Sverige ska lämna EU har Liberalerna lagt om sin valrörelse för att fokusera mer på EU-frågor. Men Sveriges EU-medlemskap behöver fler och bättre försvarare än Liberalerna.
Allt fler väljare tycks använda röstsedeln för att skicka signaler i värdefrågor. Det är att underskatta betydelsen av den fråga där de stora skiljelinjerna mellan partierna faktiskt fortfarande går: ekonomin.
EU:s första långtidsbudget efter Storbritanniens utträde skulle kunna vara ett utmärkt tillfälle att minska slöseri och fastslå nya prioriteringar för det europeiska samarbetet. I stället pekar EU-kommissionens budgetförslag i rakt motsatt riktning.
EU:s medlemsländer har enats om att 20 miljoner människor ska lyftas ur fattigdom till 2020. Men måttet EU-kommissionen och parlamentet använder mäter inte fattigdom utan ojämlikhet. Det leder till felaktiga slutsatser om både vad problemet är och hur det ska lösas.
I morgon röstar riksdagen igenom EU:s frihandelsavtal med Kanada, Ceta. I princip alla tullar mellan EU och Kanada avskaffas, men avtalet river också ned flera andra handelshinder. Vänsterröster som Katalys målar upp detta som ett hot, men i själva verket gör Ceta svenska företag och konsumenter till vinnare.
I morgon presenterar LO sin årliga rapport "Makteliten". Fackförbundet fokuserar som vanligt på inkomstklyftorna mellan höga chefer och industriarbetare, men bortser från klyftan mellan dem som har jobb och den stora gruppen lågutbildade utrikes födda som står utanför arbetsmarknaden. Vad är det egentligen LO vill bekämpa: Rikedom eller fattigdom?
Valet av Donald Trump till president har lett till en våg av antiamerikanism i Sverige. Men USA är mer än sin president, och Trumps presidentskap får inte bli en förevändning för Sverige och EU att försaka den transatlantiska länken.
Just nu blir ungdomar äldre utan att riktigt växa upp; en sorts Peter Pan-generation som inte tar steget över i vuxenlivet. I en ny bok analyserar den amerikanske senatorn Ben Sasse vad det beror på, och hans problembeskrivning stämmer väl in på Sverige. Ålderssegregation, dålig impulskontroll och oförmåga till kritiskt tänkande riskerar att skada både vår konkurrenskraft och vår demokrati.
