Tid för boarding – 1 

Stockholm har blivit ett nav för snabbväxande teknikföretag. Europeiska centralbanken har exempelvis beskrivit Stockholm som en enhörningsfabrik och i tidningen The Economist har Sveriges huvudstad benämnts som ”the capital of capital”. Men trots att efterfrågan på att komma hit är stor är möjligheten att faktiskt göra det påtagligt begräsande. 

Stockholms handelskammare visar i en ny rapport att Arlanda underpresterar i antal internationella direktlinjer, i inrikesflyg och som internationell flygplats. År 2000 var Arlanda och Köpenhamns flygplats Kastrup jämnstora i passagerarantal men sedan dess har Kastrup gått om Arlanda med över 30 procent. Antalet långdistansflyg från Arlanda har halverats och antal flygrörelser sjunkit markant. Även om antalet internationella destinationer inte ser ut att ha sjunkit, har antalet avgångar till destinationerna blivit färre. 

Möjligheten att ta sig härifrån till andra delar av världen, och för personer från omvärlden att ta sig hit, har grusats av pandemi, flygskam och politisk ovilja. Det drabbar inte bara semestersugna familjer utan påverkar framför allt näringslivets möjlighet att sälja, upprätta leveranskedjor och utveckla produkter. Utan en fungerande flyginfrastruktur kan betydande delar av näringslivets potentiella produktivitetsvinster inte realiseras. 

Av den anledningen är det inte bara utbudet av direktlinjer på Arlanda som är relevant för företagen, utan även tillgängligheten till Arlanda. 

För tio år sedan presenterade SNS rapportenFlyget och företagen. Sedan dess har debatten om flyg till största del kretsat kring hur landets invånare kan avvänjas från att nyttja flyget. Samtidigt visade rapportförfattarna Shon Fugerson och Rikard Forslid, båda nationalekonomer, att antalet direktlinjer är starkt korrelerat med ökade direktinvesteringar och export av både tjänster och varor. Framför allt gynnar flygtillgänglighet de kunskapsintensiva tjänsteföretagen såsom konsult- och rådgivningsbolag inom IT, revision eller finans. Den här typen av företag är koncentrerade till storstadsregionerna och har därför ofta möjlighet att nyttja en ökad flygtillgänglighet, till skillnad från företag i mindre kommuner. De kunskapsintensiva tjänsteföretagen har även visat sig vara starkt bidragande till storstadsregionernas förädlingsvärde, inte minst i Stockholm. 

Enligt Fugerson och Forslid skulle en tioprocentig ökning av antalet direktlinjer öka den generella tjänsteexporten med två procent, men i enskilda branscher som exempelvis IT-sektorn ligger ökningen högre. Det kan verka som små siffror, men i kronor innebär det en ökning av exporten med över 26 miljarder kronor.

Sedan SNS-rapporten presenterades har emellertid möjligheten till digitala möten och distansarbete förbättrats avsevärt. Men forskning från 2026 visar att luftburen konnektivitet fortfarande hänger starkt samman med ökad handel, vilket i sin tur ger ett ökat välstånd. Framför allt visar forskningen från tidigare i år att det är de så kallade kontraktintensiva branscherna som gynnas av flygtillgänglighet. Det innefattar just finans- och teknikbranschen. 

I handelskammarens rapport intervjuas bland annat Per Hillström som är nordenchef för investmentbanken Morgan Stanley. Han rör sig i just det företagskluster inom vilket Stockholm seglat upp som en geografisk huvudspelare i Europa. Han är tydlig med att den försämrade tillgängligheten från Arlanda har påverkat dem som företag, både i effektivitet men också gällande rekrytering. För globala företag är det avgörande att kunna flytta personer med nyckelkompetens till olika kontor. Hillström påtalar framförallt att det för dem är viktigt med flera avgångar till de så kallade Alpha-städerna. Det är städer med starka finanskluster som London, New York, Hongkong och Singapore. Enligt handelskammarens undersökning erbjuder Kastrup direktlinjer till 69 procent av världens Alpha-städer medan Arlanda bara erbjuder det till 47 procent. 

Fugerson och Forslid analyserar fortsättningsvis hur avståndet till en flygplats påverkar den ekonomiska aktiviteten i en kommun. De identifierar att ett tio-procentigt längre avstånd till en flygplats för en kommun, hänger samman med 13 procent lägre produktion. Det är inte ett kausalt samband, men en stark positiv korrelation där tillgängligheten till flyginfrastruktur påverkar handeln och därmed produktionen i en kommun. Av den anledningen är det inte bara utbudet av direktlinjer på Arlanda som är relevant för företagen, utan även tillgängligheten till Arlanda. 

Pendeltågslinjen mellan Uppsala och Södertälje är i dag den enda pendeltågslinjen som stannar vid Arlanda. Därutöver går Arlanda Express från Stockholm centralstation till flygplatsen. Till Kastrup, däremot, går det tågförbindelser utan byten från 36 svenska städer och på den danska sidan gränsen finns det ett stort nät av förbindelser till flygplatsen. Från centrala Köpenhamn åker man tunnelbana till flygplatsen för en spottstyver.

Sambandet mellan ett geografiskt avstånd och ekonomisk aktivitet, beskriver Forslid i en intervju med Smedjan, fungerar som proxy för tillgänglighet till flyget. Tillgängligheten till Arlanda skulle förmodligen ha samma typ av korrelation med ekonomisk aktivitet för näringslivet som geografiskt avstånd till flygplatsen visade sig ha. 

Forskarna djupdyker även i effekterna av Öresundsbrons etablering för det skånska näringslivet och beskriver det som ett naturligt experiment. 

– När Öresundsbron byggdes fick företagen i Skåne mycket bättre tillgång till Kastrups direktlinjer till olika ställen. Så vi jämförde det med företagen i Göteborg och Stockholm. Då såg vi en stor skillnad från skånska företag genom den tillkomna accessen till vissa länder. Direktaccess som de inte hade förut. Låt säga att Kastrup hade en direktlinje till Paris. Då tittar vi, är det så att det skånska företagets export till Frankrike ökar mer än exporten ökar från Göteborg och Stockholm? Då är det inte som att Frankrike generellt sett köper mer. Då hade det påverkat alla företag i alla regioner lika. Utan då har vi kommit närmare att isolera flygets effekt, konstater Rikard Forslid. 

Undersökningen visade mycket riktigt att tillgängligheten till Kastrups direktlinjer påverkade näringslivet i Skånes möjlighet till export till dessa destinationer. Det visade sig även påverka utlandsägda företags export från Sverige. Vilket indikerar att direktlinjerna förmodligen påverkar globala företags benägenhet att etablera sig i Sverige. 

Martin Andersson, professor i industriell ekonomi vid Blekinge tekniska högskola och forskare hos Entreprenörskapsforum, tycker inte att man ska se Kastrup och Arlanda som konkurrenter. 

– Kastrup är extremt viktigt för en stor del av Sverige. Arlanda är också viktigt, men det står inte i motsatsförhållanden. Jag tror att om man skulle köra ett race mellan Arlanda och Kastrup så kommer Kastrup vinna det. Det är inte det som är poängen. Säger Andersson i en intervju med Smedjan. 

– Näringslivet behöver konnektivitet, och för många kunskapsintensiva branscher som Stockholmsregionen är specialiserade i så behövs det i synnerhet internationell konnektivitet. All forskning som utvärderar lokaliseringsfaktorer bakom internationella investeringar i FOU pekar på att internationell konnektivitet är viktigt. Ur det perspektivet så är det klart att för Sveriges förmåga att attrahera kunskapsintensiva investeringar spelar konnektiviteten roll. Och för Malmö kan det ske genom Kastrup. Men det är klart att Stockholms attraktivitet är avhängig Arlandas funktion i första hand. 

”Det finns en grundläggande sak som man måste tänka på, transporter är en härledd efterfrågan.”

Men för att stärka flyget behövs en injektion av resurser i systemet. Handelskammaren föreslår en offentlig-privat fond för att genomföra ett ruttetableringsprogram och öka avgångarna till Alpha-destinationer. De föreslår att fonden bör föra samtal med flygbolag, näringsliv och politiken för att få tillstånd långsiktig förstärkning av Arlanda. Samtidigt finns det flera exempel i historien där statliga interveneringar lett till en snedvridning av marknaden i stället för en breddning av den, vilket missgynnar innovation och utveckling. 

Martin Andersson vill inte bedöma den föreslagna finansieringsmodellen utan vill att diskussionen kring frågan nyanseras i första hand. 

– Det finns en grundläggande sak som man måste tänka på, transporter är en härledd efterfrågan. 

– Transporter har sällan ett egenvärde, utan det kommer av andra behov. Jag vill exempelvis träffa min kund eller jag behöver vara på plats för att se hur det ser ut i Paris eller Berlin. Då flyger jag dit, det är en härledd efterfrågan. Det underliggande optionsvärdet är att jag kan ta mig snabbt till Frankrike eller Tyskland om jag behöver. Det är inte så att folk springer runt på Operan varje dag i Stockholm, men man värdesätter möjligheten att gå på opera när man känner efterfrågan, det kallas för the existence value, . säger Andersson. 

Möjligheten att på ett enkelt sätt resa till och från Stockholm, och ta sig till och från flygplatsen, kan vara avgörande för huruvida företag väljer att etablera sig här och vilken produktivitet de kan uppnå. Trots digitala verktyg kommer behovet att fysiskt förflytta personer över landsgränser inte att försvinna. För att lyfta landets tillväxt kommer fler behöva vända blicken mot flyget.