På ett lyxhotell i Stockholm city höll Vänsterpartiet valvaka. I den påkostade festens epicentrum står dock inte frågan om regeringsmakten, utan hoppet om ett folkpartistiskt nederlag. Smedjans Hannah Stutzinsky var på plats hos Vänsterpartiet.
”Ut med Simona, ut med Simona!”
”Hyyysch”, ropar någon.
Vänsterpartisterna står klistrade framför Valun och pulsen är hög. SD rasar och partiet själva rusar. Men det som väcker mest känslor är ändå det lilla liberala partiet som balanserar på spärren. Ett annat parti hade kanske applåderat ifall motståndaren faller, politiker är generellt sett dåliga på att både vinna och förlora. Men att sjunga ramsor om att kasta ut en enskild person är långt från normal uppfostran även för politiker.
V är det enda partiet som inte läckt väljare till L, taket lyfter av applåder
När SVT-programledaren Camilla Kvartoft meddelar att L får 5,4 procent, övergår vänsterpartisterna snabbt till mingel igen. Valvakan på At Six i Stockholm är påkostad. Från att tidigare ha varit i halvsunkiga nattklubbsmiljöer på söder har partiet nu valt ett av stadens dyraste hotell mitt i city. I en satirisk diskrepans till hotellets cocktailbar delas det ut chokladpengar med texten “beskatta miljardärerna”.
Det är inte bara lokalen i sig som är påkostad, även interiören har inslag som förmodligen känts i partikassan. Det finns både en nagelbar och en tandsmyckesbar. I nagelbaren kan man få röda hjärtan eller partiloggan målad på fingertopparna och i tandsmyckesbaren kan man addera bling till en framtand. En form av utsmyckning som generellt sätt är förknippad med en förortsestetik.
Valun lämnar trots allt ett mycket positivt intryck på Vänsterpartisterna. Trots skandal efter skandal i media har de ökat markant. När jag frågar hur de tror det kommer sig att väljare vågar rösta på dem, trots allt som uppdagats, är svaret oftast att det funnits två valrörelser. En i media, där Expressens granskningar upplevts som en utvald kampanj mot partiet, och en hemma hos väljare. De upplever att i hemmen, vid lekplatsen, på torget, är det ingen som pratar eller frågar om hur V ställer sig till israeliska akademiker på universiteten eller hur förintelseförnekare kan ha hamnat på deras listor. I det mellanmänskliga mötet upplever de att frågorna om inflation och hyreskostnader dominerar.
Innan jag hinner fram till nagelbaren publiceras SVT:s väljarströmmar. V är det enda partiet som inte läckt väljare till L, taket lyfter av applåder. Jag frågar några som ser ut att vara i yngre 20-årsåldern om varför vänsterpartisterna verkar ha en sån aversion mot det gamla Folkpartiet just – Moderaterna verkar man mycket mer förstående inför. “De pratar ju inte politik” är svaret. Vänsterpartisterna gillar åsikter, de behöver inte hålla med men det är roligare med en sparringpartner än någon som duckar.
Jag frågar den tidigare riksdagsledamoten Ali Esbati vad han tror att Vänsterpartiets framgångar beror på. ”Vi har förmodligen tagit oss fram i storstädernas förorter” är hans svar. Stockholm och Göteborgs mer socioekonomiskt svagare förorter har länge varit dominerade av Socialdemokraterna, men 2022 var även Nyans en stark faktor. Esbati tror att de flesta av Vänsterpartiets nya väljare är just förortsväljare som tidigare röstat på S eller inte alls. I eftervalsanalysen till EU-valet 2024 blev det även tydligt att V vunnit mark på att positionera sig som ett Palestina-vänligt parti. Oavsett vad V:s väljare tidigare röstat på, har de i det här valet inte skrämts bort av antisemitismen som uppdagats i partiet.
När jag lämnar är det feststämning på lyxhotellet. Ingen verkar riktigt bry sig om den där regeringsfrågan: de vann mot media-kampanjen, de vann förorten och de vill göra tandsmycken coolt. Att Liberalerna klarade spärren gör mer ont för dem än att lämnas utan några statsrådsposter.
Foto: Nicklas Thegerström/TT
