Stockholmarna ger åter högern en chans

I valet 2006 fick Moderaterna strax över 37 procent av rösterna i Stockholms stad. I valen som därefter följt har den siffran successivt sjunkit till 34, 27, 21 och i valet 2022 18 procent. Det var det sämsta resultatet för M på ett halvt sekel och ett resultat som ledde till att flera personer i partitoppen i staden lämnade sina poster. 

Under den senaste mandatperioden har Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet styrt huvudstaden. Det har inneburit en vänstersväng som synts mer i stockholmarnas vardag än vad många väljare nog hade förväntat sig. Exempelvis finns det uppgifter om att skolklasserna ökat markant och antalet ordningsvakter har halverats. En viktig anledning har varit S-styrets ideologiska drivkraft att de flesta av stadens verksamheter ska bedrivas i egen regi i stället för i mer kostnadseffektiva entreprenadupphandlingar.

De stora prestigeprojekten, som exempelvis fastighetsköpet i Husby, har även lett till att stadens ränteutgifter ätit sig in i andra av stadens budgetposter och därmed fått direkt påverkan på det som stockholmarna förväntar sig att staden ska leverera.

Och är det något stockholmarna värderar högt, så är det leverans. 

Det avspeglas inte minst i hur oförlåtande stadens väljare varit mot de styrande. De har nämligen sällan blivit omvalda. Efter valet 2006 styrdes Stockholm av M, L och KD. Mandatperioden därpå utökades koalitionen till att även innefatta C, och M fick fortsatt inneha kommunstyrelseordförandeposten. I övrigt har mandatperioderna sedan millennieskiftet styrts av olika färger och konstellationer. Stockholmsväljarna är med andra ord icke-lojala. De kan enkelt byta både parti och block. De röstar för den praktiska politiken, inte den ideologiska. 

Nu verkar många hellre ge chansen till en högerlutande koalition, än att den sittande får en mandatperiod till. 

Att stockholmarna varit missnöjda med den senaste mandatperiodens bristande leveransförmåga, och ideologiska vänstersväng, blev söndagens kommunalvalsresultat ett kvitto på. För föräldrar med barn vars specialpedagog blivit en vikarierande 19-åring, eller för den väljare vars förälder bor på ett äldreboende där snapsen till söndagsmiddagen tagits bort, eller för företagaren som behövt stänga sin uteservering för att staden är ovillig att flytta ett planerat cykelställ, spelar det inte så stor roll om staden använder sig av privata entreprenörer eller inte. 

Kommunpolitik handlar generellt sett mer om vardagen än om den typ av samhällsvisioner, som rikspolitiken stundtals kan ge uttryck för. Badstegar, hundrastgårdar, uteserveringar, specialkost på äldreboenden och storleken på förskoleklasser är vad som fyller den politiska dagordningen i många kommunhus. Det gäller även i Stockholms stadshus. 

Valkretsar som Gamla stan, Kungsholmen och Bromma förknippar nog många med en övre medelklass, och inkomstmässigt stämmer det. I Bromma är medelinkomsten över riksgenomsnittet och kvadratmeterpriset för villor runt 100 000 kronor. Men 2022 blev Socialdemokraterna det största partiet i Kungsholmen-Bromma, och i exempelvis Alvik var Vänsterpartiet större än Liberalerna som länge haft ett starkt fäste i området.

I söndagens val blev det annorlunda. i stadens tredje valkrets, som bland annat innefattar Gamla stan och Östermalm, ökar Moderaterna med nästan 9 procentenheter. Det är tydligt att Stockholms övre medelklass har såväl höga inkomster, som höga bolån och högt ställda krav. Och de är missnöjda med leveransen från det rödgröna styret. Nu verkar många hellre ge chansen till en högerlutande koalition, än att den sittande får en mandatperiod till. 

Att stockholmarna framför allt bryr sig om stadens funktionalitet är något som Moderaternas förstanamn i staden, Christofer Fjellner, håller med om. I en skriftlig kommentar till Smedjan konstaterar han: ”Stockholmare bryr sig om att vardagen fungerar: skolan, tryggheten, framkomligheten och att skattepengarna används väl. När skatten höjs till rekordnivåer utan att stockholmarna upplever att servicen eller resultaten förbättras är det rimligt att de reagerar.” 

I Moderaternas eftervalsanalys från 2022 var en viktig slutsats att partiet behöver ta tag i sitt storstadsproblem. I den förra valrörelsen riktade Moderaterna särskild uppmärksamhet mot boende på landsbygden. De skräddarsydde både kommunikation och politik för att appellera till livet utanför storstäderna. 

När partiet sedan rannsakade sig själva konstaterades att framgången i mindre städer för fyra år sedan skedde på bekostnad av väljarstödet i Göteborg och Stockholm. Trots att man efter förra valet vann regeringsmakten, förlorade man den i de två största städerna. Problemet med en sådan väljarsplittring är förstås att väljarna är betydligt fler fler i de större städerna än i de mindre.

Christofer Fjellner har varit oppositionsledare i Stockholm under den senaste mandatperioden. Den tiden har använts till att lyssna in och ompröva tidigare prioriteringar. 

Finns det något i den generella styrningen av staden som behöver förändras för att stockholmarna ska uppleva att den fungerar bättre?

Ja. Staden behöver bli mer lyhörd och mindre byråkratisk. Politiken måste utgå mer från stockholmarnas vardag: fungerande trafik, bättre service, trygghet och fler bostäder som människor faktiskt efterfrågar. Att gå från ”nej, svårt” till ”ja, kul”. 

Vad har ni lärt er under den här mandatperioden i opposition?

Att vara nära människors vardag med lokala budskap. Vi har fokuserat på sådant som stockholmarna möter varje dag: skatten, skolan, tryggheten, grönområdena och framkomligheten.

Vad säger det här valresultatet om Moderaternas urbana politik?

Det har skrivits spaltmeter om Moderaternas storstadsproblem. Det här valresultatet visar att den bilden behöver omprövas. Moderaterna kan vinna förtroende i storstäder när vi fokuserar på att få staden att fungera. Vi har vänt den urbana trenden. 

    ***

De senaste fyra åren har Moderaternas företrädare i staden belyst problem i stadsmiljön, träffat näringsidkare som motarbetas av stadens förvaltning och fokuserat på att göra Stockholmslivet enklare att leva. Samtidigt som man inte fastnat i symbolfrågor som aversion mot cykelbanor eller vegetarisk skolmat. En urban, marknadsvänlig, politik har visat sig vara vad Stockholmsväljarna efterfrågat.

Men även om Socialdemokraterna har tryckts tillbaka i storstan, samlar den nuvarande koalitionen bestående av S, V och MP en majoritet med ett mandats marginal. En borgerlig koalition räcker inte för att ta över makten i huvudstaden. Men däremot samlar den klassiska Alliansen tillsammans med Miljöpartiet en majoritet i stadshuset. Efter valet 2018 blev det just en blågrön koalition i Stockholm. Det skulle även nu kunna vara ett alternativ till ett fortsatt S-styre. Frågan är om Moderaterna vågar ta vara på den möjligheten.