LEDARE:

Hur hård kan magsparken på företagarna bli?

Ledare

Sakine Madon

Sakine Madon

Hur hård kan magsparken på företagarna bli?

Hade Centerpartiet prioriterat sakpolitiken hade partiet tveklöst valt att närma sig sina forna alliansvänner och röstat för en eventuell borgerlig budget. Går partiet vänsterpartierna till mötes blir det, som Företagarnas nuvarande vd konstaterar, en magspark på företagarna. Det skriver Sakine Madon. 

En magspark på landets företagare. Så beskriver Företagarnas vd Magnus Demervall det slopade karensavdraget som ingår i Socialdemokraternas ”totalpaket” till Centerpartiet. Han har ett långt engagemang i Centerpartiet bakom sig och en gång i tiden hade C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist uppdraget som vd för Företagarna. Demervall säger sig nu möta medlemmar som är oroliga och frustrerade, och det är lätt att förstå dessa företagare. Om Magdalena Andersson ska få Vänsterpartiet att ge upp ministerposter kommer det krävas betydligt mer än ett slopat karensavdrag och vinststopp i skolan. 

Riksdagspartierna har fram till 27 november på sig att lämna budgetmotioner, sina motförslag, till den övergångsbudget som ligger på bordet. Sedan ska riksdagen 9 december rösta om den budget som ska gälla det kommande året. Liberalerna hintade efter valet att det borde finnas ett alternativ till en dämpad övergångsbudget, då ”det finns en icke-socialistisk majoritet i riksdagen” som den liberale arbetsmarknadsministern Johan Britz uttryckte det för Smedjan. Han sade även: ”Om vi lägger fram en gemensam budget så kommer den innehålla bra borgerlig politik, sänkta skatter, regelförenklingar för företag, utbildningar som leder till jobb. Och varför skulle Centerpartiet rösta emot det?”

Hade C prioriterat sakpolitiken hade partiet tveklöst valt att närma sig sina forna alliansvänner. Situationen är dessutom en annan än vid regeringsbildningen för åtta år sedan som mynnade ut i Januariavtalet. Sverigedemokraterna har under den gångna mandatperioden närmat sig borgerligheten i ekonomisk politik. Och politiskt gick världen inte under av borgerliga partiers samarbete med partiet, trots larmen om att den som rider på tigerns rygg minsann skulle hamna i dess mage. Tvärtom gick samtliga tre regeringspartier framåt i riksvalet.  

I stället för att tänka om låter det nu på ledande centerpartister som att de iskallt räknar med att Magdalena Andersson ska få ihop en regeringsbildning utan ministerposter till V. Då återstår frågan vad mer C kan tänka sig att offra, för V:s stöd kommer garanterat med ett pris.

Frågan är vad mer C kan tänka sig att offra sakpolitiskt, för V:s stöd kommer garanterat med ett pris.

Att de tre vänsterpartierna skiljer sig från det gröna marknadsliberala partiet blir övertydligt för den som kastar ett öga på de rödgröna budgetmotionerna för i år. V motsätter sig “sänkta ersättningar som incitament” för att få folk att ta jobb, i stället ska det bli höjda bidrag och ersättningar, som försörjningsstödet. Man vill ha en ”helt annan inriktning” än borgerligheten och beklagar sig över C:s tidigare inflytande över politiken: ”Den omfattande reformeringen av Arbetsförmedlingen, som ursprungligen bygger på januariavtalet, har varit minst sagt olycklig.” I skattefråga efter skattefråga, och i synen på ekonomi i stort – som ett slopat rut-avdrag – är man oenig med C. 

Då har vi inte ens nämnt Miljöpartiet, som numera är det parti som vill höja skatten och de statliga utgifterna mest. Partiet och C delar därutöver inte ens en gemensam verklighetsbild om skogen. Till vilken grad är C redo att anpassa sig till det röda gänget?

Inför årets riksdagsval kunde det konstateras att företagare oroade sig mest över ”högre skatt på arbete eller företagande”. Enligt undersökningen kom C först på fjärde plats som det parti som företagare funderade på att lägga sin röst på. I ett debattinlägg i Dagens Industri före valet hävdade C-ledaren Thand Ringqvist trots det att ”Centerpartiet är fortfarande företagarnas parti”. Går hon vänstern till mötes blir det ungefär lika övertygande som Magdalena Anderssons valaffischer som lovade ”en stark statsminister”.

Nooshi Dadgostar (V) och Elisabeth Thand Ringqvist (C). Det blir inte gratis att köpa stöd från ett V utan ministerposter. Foto: Stefan Jerrevång/TT

Sakine Madon

Mer om Sakine Madon

Sakine Madon

Sakine Madon är politisk redaktör på Magasin Smedjan. Hon är aktuell med boken Sveket: Hederskulturen och förnekarna.

Relaterade artiklar

  • En arbetslinje för AI-eran
  • Låt det gå till ett extra val
  • Den mänskliga faktorn är en del av kreativ förstörelse
  • C bör inte lyssna på olyckskorparna
  • SD-fixering är inte sann liberalism