LEDARE:

Mänskliga rättigheter för alla – förutom för den som lämnar islam

Ledare

Sakine Madon

Sakine Madon

Mänskliga rättigheter för alla – förutom för den som lämnar islam

Är kritik mot religiösa diktaturer för vågat för en konferens om frihet och mänskliga rättigheter? Hur bakvänt det än låter är det fallet för Mänskliga rättighetsdagarna som snart hålls i Karlstad, och som nekar Set My People Free monterplats, skriver Sakine Madon.

Historiskt har progressiva krafter pressat på för ökad frihet. Genom att utmana kyrkans och monarkins krav och censur bidrog man steg för steg till frihet från förtryck. Men de senaste decenniernas genomslag för den postkolonialt präglade identitetspolitiken – denna intellektuella härdsmälta – har fått påstått progressiva att förespråka censur i syfte att försvara ”svaga grupper”. Särskilt tydligt blir det när rätten att häda mot islam frångås. 

Set My People Free är en förening som genom närvaro under bland annat Almedalen, med torgtal och fotografier på offer för religiös förföljelse, opinionsbildar mot hädelse- och apostasi-förbud i religiösa diktaturer. 

Nu visar det sig att Mänskliga rättighetsdagarna (MR-dagarna), som presenteras som Nordens största forum för mänskliga rättigheter, nekar Set My People Free monterplats. Anledningen? Deras budskap påstås kunna tolkas som kritik mot islam och därmed vara kränkande mot muslimer. Om något ska ses som ”kränkande” är det vad religiösa diktaturer utsätter människor för, inte den förening som uppmärksammar förtrycket.

”Eftersom förekomsten av antimuslimsk rasism och islamofobi är stor i Sverige i dag såg vi sammantaget en risk att föreningens budskap skulle kidnappas av grupper eller enskilda med antimuslimska och islamofobiska föreställningar”, utvecklar Anna Wigenmark, generalsekreterare för Ordfront som står som huvudarrangör för MR-dagarna, i ett svar till tidningen Dagen. 

Att 11 länder i världen har dödsstraff för den som lämnar islam, och att man i ytterligare 15 kan hamna i fängelse och bli torterad, verkar däremot inte bekymra Ordfronts generalsekreterare nämnvärt. I stället ”försvarar” hon sig med att Set My People Free som förening skulle ha en ”stark koppling” till en kristen församling och att det därmed inte är ”rättighetsbärare” som för sin egen talan.

Att 11 länder i världen har dödsstraff för den som lämnar islam, och att man i ytterligare 15 kan hamna i fängelse och bli torterad, verkar däremot inte bekymra arrangören.

Kamal Fahmi, som grundat Set My People Free, kommer från Sudan. Och som svar på Wigenmarks svajiga resonemang skrev Omid Pasbakhsh ett inlägg i Dagen om att han lämnat islam och att människor som förföljs för det kan riskera sin säkerhet om de går ut offentligt. Amnesty med flera aktörer på MR-dagarna för just förtrycktas talan. Varför skulle Set My People Free inte kunna göra det?

Arrangörens hyckleri är uppenbart på flera sätt. Som Nya Wermlands-Tidningens kolumnist Anosh Gahsri skriver om MR-dagarna: ”Samtidigt är det fritt fram för Islamic Relief Sverige, som fått kritik för samröre med antidemokratiska rörelser och misstänkta ideologiska band till Muslimska Brödraskapet, att medverka i ett seminarium om rättssäkerhet.”

För postkolonialt skolade identitetspolitiker är det helt i sin ordning, medan den som påtalar förtryck i islams namn ses som ett problem.

Ordfront är som sagt huvudman för MR-dagarna, och i arrangörsgruppen ingår aktörer som Amnesty, Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet, Svenska kyrkan, Fonden för mänskliga rättigheter och studieförbundet Sensus. Ifrågasätter de behandlingen av Set My People Free? Lokala värdar för i år är Karlstads kommun och Region Värmland. Till det finns en rad samarbetspartners, däribland Länsstyrelserna, Institutet för mänskliga rättigheter, Sveriges Antidiskrimineringsbyråer, Uppsala universitet och Diskrimineringsombudsmannen. 

Står alla dessa aktörer för antidiskriminering, religionsfrihet och mänskliga rättigheter? Då finns det ett bedrövligt beslut att ompröva illa kvickt.

Mänskliga Rättighetsdagarna äger i år rum i Karlstad. Bilden är från när konferensen hölls i Malmö 2016. Foto: Emil Langvad / TT / kod 9290

Sakine Madon

Mer om Sakine Madon

Sakine Madon

Sakine Madon är politisk redaktör på Magasin Smedjan. Hon är aktuell med boken Sveket: Hederskulturen och förnekarna.

Relaterade artiklar

  • Högerns tokar påminner mycket om vänsterns
  • SD-fixering är inte sann liberalism
  • Frihetens eviga förbannelse
  • Människans äventyr har bara börjat
  • Passionerad uppgörelse med elitism och populism