Smedjans sommarredaktion
Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer
Samhälle Ledare
Bryssel litar inte på att du kan köra
Europaparlamentet har röstat igenom att varje bil ska förses med en övervakningskamera som piper när föraren tittar bort från vägen. Förmynderiet tjänar inte bilisten, men utgör en av de största frihetsinskränkningarna i Europa, skriver Markus Linder.
Sedan början av sommaren har ordningsvakterna i Lund burit kroppskameror. Syftet är att skydda vakterna från hot, men kamerorna skyddar också allmänheten. Bevakningen är i och för sig integritetskränkande eftersom interaktionen med ordningsvakterna automatiskt dokumenteras. Samtidigt skyddar kamerorna människor från att utsättas för godtyckligt våld och maktutövning utan att det i efterhand finns någon bevisning, så att det inte blir ord som står mot ord.
Det sistnämnda har varit ett återkommande problem. Mattias Svensson har exempelvis på SvD:s ledarsida väl beskrivit hur han själv utsattes för övervåld i tunnelbanan efter problem med ett biljettköp.
Kameran i bilen gör dock något helt annorlunda. Den följer dina ögon för att konstant undersöka om du gör något snedsteg.
Samtidigt möjliggör kroppskameror en övervakning som för 30–40 år sedan hade ansetts vara orwellsk. Det är dock ingenting i jämförelse med den typ av övervakning som röstats igenom i Europaparlamentet.
Sedan den 7 juli är det obligatoriskt med nödbromssystem och övervakningskamera i alla nya bilar. Det innebär att fordonet ”ryter till” när förarens blick lämnar vägen och att bilen själv ska kunna bromsa in snabbare om den märker att någon är på vägen framför.
Tanken är god, då bromsmekanismer är menad att rädda barn och ögonkameran håller föraren uppmärksam. Men det är en stor skillnad mellan detta och de skyddskameror som ordningsmännen bär.
I en av fallen dyker en kamera upp när du redan är i en situation där en ordningsvakt eller polis interagerar med dig. Kameran är då inskränkande, men den skyddar både dig och ordningsvakten, och när situationen avslutats kan du gå din väg utan att kameran följer efter.
Den vanligaste kritiken mot beslutet har dock varit den säkerhetsrisk som följer av att ha ögonspårande kameror i varje bil.
Kameran i bilen gör dock något helt annorlunda. Den följer dina ögon för att konstant undersöka om du gör något snedsteg. Föraren blir ständigt misstänkliggjord och filmas för att bli utskälld om hon gör det minsta fel.
Det är förmynderi på en nivå som vi inte tidigare sett.. Europaparlamentet ikläder sig nu rollen som föräldrar till småbarn, där vi inte alls anses kapabla nog för att sköta våra egna liv. Utifrån samma logik skulle vi imorgon kunna förses med en klocka som piper varje gång vi tar en fjärde öl. Det skulle ju förhindra alkoholism och skydda barn!
Den vanligaste kritiken mot beslutet har dock varit den säkerhetsrisk som följer av att ha ögonspårande kameror i varje bil. De ska inte spara filmmaterial men i och med att många bilar har blivit så kallade smart-cars med clouduppkoppling så ökar risken för att materialet kan studeras av en tredje part.
Till exempel skulle materialet kunna hackas av den kinesiska staten, som också tillverkar många av Sveriges bilar. Tänk hur mycket utpressningsmaterial Peking, Moskva och Teheran då skulle kunna samla in i Europa.
Beslutet i Europaparlamentet är dock inte bara ett säkerhetshot, utan utgör även en långtgående integritetskränkning. För även om kameran inte skickar vidare vad den ser, så blir föraren studerad av sitt fordon medan hon kör – studerad av ett kallt glasöga som när som helst kan pipa till när det anser att hon bakom ratten är en undermålig förare.
Men vi behöver inte politiker som förser varje förare med en automatiserad backseat driver.
Ge mig min frihet. Den är värd risken.