Samhälle Krönika
Hos V syns ingen självkritik
Vänsterpartiet lider av antisemitism-analfabetism. Om V ingår i nästa regering räds jag för vilka effekter det får, skriver Hannah Stutzinsky.
Inget parti går till val på att göra livet i Sverige sämre för landets judar. Men det finns ett parti som genom hela valrörelsen återkommande blivit påkommet med att ha förintelseförnekare som lokala kandidater, riksdagsledamöter som uttrycker stöd till terrorister och vars tjänstemän avhållit sig från att moderera kommentarsfält där grova antisemitiska uttalanden flödar. Om Vänsterpartiet kliver in på regeringskansliet riskerar samma omdömeslöshet att också synas i det politiska arbetet.
I valrörelsens slutskede förs debatter på alla möjliga håll; i skolor, kulturhus, hyresrättsföreningar och församlingslokaler. I veckan hölls även traditionsenligt en valdebatt i judiska församlingen i Stockholm. I stället för skattefritt grundavdrag för ISK och organiseringen av sjukvård diskuterades framtidsutsikterna för judiska skolor och den mer påtagliga antisemitismen i samhället. Vänsterpartiet, som företräddes av Jonas Lindberg, fortsatte på Nooshi Dadgostars inslagna retoriska väg och påtalade att partiet uteslutit de som uppdagats med judefientliga värderingar. Men någon ursäkt, självkritik eller förtroendeingivande förståelse för varför det granskande ljuset så ofta riktas mot dem, uttalades inte.
Vad blir följden om sådana personer anställs på departementen?
Vänsterpartiets avsaknad av demokratisk kompass är något av de mest skrämmande med den uppdagade antisemitismen i partiet. Att ett stort antal kandidater uttrycker sig antisemitiskt utan att det hamnar i synfältet hos någon i partiet – utan att det gång på gång krävs externa granskningar för att avslöja extremismen – visar att det finns en utbredd antisemitism-analfabetism. Det är först när andra personer utifrån pekar på att slagorden vänsterpartister använder, bilderna de delar och organisationerna de samarbetar med har en innebörd som hotar judarna omkring dem till livet, som partiledningen i V hoppar till. Det är just det bristfälliga omdömet som gör mig rädd.
Om Vänsterpartiet ges plats på Rosenbad efter valet kommer ett stort antal politiska tjänstemän behöva tillsättas. De senaste månaderna har det blivit uppenbart att partiet har en stark tendens att attrahera personer som hyser antisemitiska värderingar. Vad blir följden om sådana personer anställs på departementen? Kommer Forum för levande historia att få behålla samma fokus på Förintelsen? Kommer de judiska skolorna att få samma stöd i sitt säkerhetsarbete som tidigare?
Partiet förordar inte några sådana förslag i sin valbroschyr, men det riskerar att vara en följd av deras oförmåga att identifiera antisemitism.
Hos judiska församlingen sade sig samtliga riksdagspartier från höger till vänster värna det judiska livet i Sverige. Men när det kommer till handling söker V inte ens förlåtelse för de djupt antisemitiska uppdagelserna i partiet. Det framstår som att judiskt liv är en abstrakt idé för partiet. För mig som lever ett konkret sådant är det den påtagliga okunskapen som införlivar en rädsla jag inte tidigare känt.