Idéer Krönika
Mental styrka behövs för ett fritt Sverige
Om människor saknar självförtroende eller självtillit finns risken att de tyr sig till auktoritära krafter. En liberal borgerlighet måste se till att fler har den inre styrka som gör att Sverige får en ”jag kan-kultur”. Det skriver Carolin Dahlman.
”Varför i hela friden ska de skrämma upp barnen så”, muttrade en man jag pratade med i veckan. Han var inte ensam om att bli upprörd över att ÖB Micael Bydén varnat för att Sverige kan hamna i krig.
Jag förstår att det kan kännas skrämmande. Men det är ett föräldraansvar att berätta för barnen om verkligheten. Självklart bör man filtrera och förklara, men att låtsas som att allt är frid och fröjd skyddar inte. Tvärtom.
Även unga behöver känna till att ondska finns annat än i sagoböckerna. De behöver det för att bygga ett sunt skydd i form av vaksamhet, misstänksamhet och förberedelse.
Det går faktiskt inte att möta bombattacker med handhjärtan. Fred uppnås inte via att man kramar sin lyckoamulett. Affirmationer hjälper inte mot svåra kriser.
Utan oro finns risk för att man inte vidtar relevanta åtgärder, som att följa nyhetsläget, bunkra konserver eller betala för upprustning.
Kriser drabbar oss alla, och de behöver hanteras. Vare sig det gäller kärleksrelationer, jobb eller världspolitik slänger livet utmaningar vår väg. En efter en. Det krånglar ibland, helt enkelt.
Vi måste lära oss att leva med det.
Mycket tyder dessvärre på att dagens ungdomsgeneration är skör. Kanske så skör att många har svårt att klara ett normalt liv.
58 procent av 18-29-åringar tycker nu att det är viktigt att känna mindre krav.
Dessvärre tycks de ha blivit så curlade att de fått svaga mentala muskler. De föräldrar som nu morrar över ÖB:s varningar nu kan ha hållit för barnens öron även kring annat. Sannolikt finns ett samband med att allt fler unga blir deprimerade, stressade och lider av psykisk ohälsa på något sätt. Mellan 1980 och 2021 mer än femdubblades andelen 16-24-åringar som känner ängslan, oro eller ångest, från 9 till 46 procent, enligt SCB.
58 procent av 18-29-åringar tycker nu att det är viktigt att känna mindre krav, jämfört med 32 procent 1995, enligt Kairos Future.
Åsa Kadowaki, psykiatriker och KBT-terapeut, sa till Tidningen Näringsliv, att de som nu ligger i topp för psykiska diagnoser tillhör den tidiga curlinggenerationen, som inte har lärt sig att obehag ingår i ett normalt liv. ”Allt ska gå lätt och det är helst någon annan som ska fixa det som är jobbigt.”
Fler måste förstå att livet är svårt ibland, och att det är man själv som måste fixa det.
Världen är inte perfekt. Alla människor är inte goda. Det finns ondska, girighet, själviskhet och maktgalenskap. Vi hamnar i konflikter. Bovar försöker blåsa oss. Olyckor händer. Vänner sviker.
Stress och oro kan inte elimineras, eftersom motgångar inte kan försvinna från jordens yta bara för att vi vill det. Men stress och oro kan däremot hanteras.
Alla måste lära sig hantera svårigheter. Unga behöver bygga ett emotionellt immunförsvar, en förmåga att med en tuff attityd studsa tillbaka, fajtas vidare, kämpa emot, stå upp för sig själva.
Borgerliga politiker borde skapa förutsättningar för att vi alla får sådan vinnarskalle.
En vinnare är en deltagare som vägrade ge upp, säger Rocky Balboa i filmen. Borgerliga politiker borde skapa förutsättningar för att vi alla får sådan vinnarskalle.
Högern talar en del om ekonomiskt oberoende, om vikten av att spara pengar och ha jobb som ger självständighet och frihet. Men det ekonomiska kapitalet är inte nog. Det behövs även ett mentalt kapital.
Om målet är ett fritt Sverige måste folk älska frihet, men bara de som tror på sin förmåga kommer att efterfråga valfrihet och eget ansvar. De som tvärtom tvivlar på sin kompetens kan föredra auktoritära styren.
Jag är arbetarunge, uppvuxen i fattigdom, i en miljö där ingen hade pluggat på universitet. I bokhyllan fanns porslinsfigurer, men inga böcker. Att studera var inte fint, snarare ”divigt”.
Många inom högern har tvärtom ofta vuxit upp med föräldrar som gett dem en känsla av ”jag kan”. Självförtroende. Tillit till att någon alltid finns som skyddsnät. Kunskaper om hur man startar företag.
Jag har genom mina 35 år som politiskt engagerad upplevt att många av dessa supermänniskor inte förstår hur det är att vackla.
Borgerligheten behöver både fatta varför vissa fasar frihet, och kämpa för att alla når inre styrka och trygghet.
Skolan behöver bygga karaktär. Dagens elevinflytande och stök skapar i stället ofta otrygghet. I Skolöverstyrelsens riktlinjer från 1935 stod att skolan skulle ”fostra de unga till ärlighet, punktlighet, plikttrohet, ansvarskänsla, uthållighet, förmåga att besegra svårigheter, vana att lita på sig själva”.
Låt oss återgå till det. Om elever har höga förväntningar på sig skärper de sig. Med krav på att man ska ha självdisciplin, jobba hårt och prestera växer stoltheten, vilket är en grund för självständighet. De blir kaxiga doers som säger ”jag kan”, i stället för att ängsligt blicka mot staten för hjälp.
Det brukar pratas om negativ och positiv frihet. Frihet från staten alternativt frihet genom. Men dimensionen att inre styrka ger frihet är värd att ta på allvar. Friheten börjar inifrån.
Den som klarar alla livets årstider finner frid även i vinterns ilskna minusgrader.