Samhälle Åsikt
Om Socialdemokraterna vunnit alla val
Sverige skulle fortfarande ha varit ett land där förmögenhetsskatten jagade bort företagare och där fastighetsskatten tvingade familjer att sälja släkthus för att ha råd med skatten. Det skulle också ha varit ett Sverige där ingen skulle ha haft möjlighet att välja skola eller vårdcentral. Rebecca Weidmo Uvell funderar över hur Sverige skulle ha sett ut om S vunnit alla val.
Fram till valsegern 2006 pratade vi inom borgerligheten ofta om ”enpartistaten”. På många sätt var det verkligen så. Borgerligheten hade bara vunnit tre val sedan andra världskriget – och det som bestämdes på Socialdemokraternas partikongresser blev lag.
Så är det tack och lov inte längre. Sverige är i dag en mycket mer välfungerande demokrati där en regering sitter max två mandatperioder innan väljarna byter ut den. Riksdagen har dessutom haft en icke-socialistisk majoritet ända sedan 2006.
Men Socialdemokraterna verkar ha svårt att acceptera detta. Vid varje valförlust känns det som om någon orättfärdigt har bestulit dem på makten. Än så länge har de inte anklagat sina motståndare för regelrätt fusk, men det är kanske bara en tidsfråga. Partiet ser sig nämligen som den enda legitima aspiranten på regeringsmakten.
Men hur hade Sverige sett ut om Socialdemokraterna faktiskt hade vunnit alla val?
Företagen skulle tvingas ansöka om lov hos Statens pris- och kartellnämnd för att höja priser.
1976 gick Socialdemokraterna till val på att förbjuda företag att själva sätta sina priser. Företagen skulle tvingas ansöka om lov hos Statens pris- och kartellnämnd för att höja priser, och där bevisa att höjningen var absolut nödvändig. Det i princip enda godtagbara skälet var prishöjningar utanför deras kontroll, till exempel i leverantörsledet. Staten skulle också övervaka näringslivet ännu hårdare för att motverka karteller – ett svepskäl för att ge LO och partiet mer makt över näringslivet.
Som bekant införde S-regeringen löntagarfonderna 1983. Även om ursprungsförslaget var att LO skulle äga hälften av alla noterade bolag, sattes taket i lagen till 8 procent. Det skulle ändå ge staten ett enormt inflytande på bolagsstämmorna.
När den borgerliga regeringen avskaffade fonderna 1991 var de värda 22 miljarder kronor och ägde mellan 2 och 5 procent av samtliga stora noterade bolag. Pengarna togs in via vinstdelningsskatt och en extra tilläggspensionsavgift på lönerna. Hur fonderna hade påverkat näringslivet om de funnits kvar är svårt att sia om, men positivt hade det knappast varit.
Om Socialdemokraterna vunnit valet 1991 hade vi inte haft någon valfrihet i välfärden. Jag växte upp i det ”DDR-Sverige” på 1980-talet där kommunala tjänstemän ritade streck på kartan och placerade barn i skolor och förskolor. Skulle du byta skola fick du kämpa hårt och i princip bevisa svår mobbning. Andra fick bara acceptera läget.
Gillade du inte din läkare spelade det ingen roll. Landstinget bestämde vilken vårdcentral du tillhörde och äldre tilldelades en plats på ett äldreboende – punkt slut. Det samhället hade vi levt med än i dag.
2006 gick Socialdemokraterna till val på parollen ”Alla ska med”. Detta i ett läge där man aktivt flyttat stora mängder arbetslösa från statistiken genom att gömma undan dem i förtidspensionering. Man ville också att både förmögenhetsskatten och fastighetsskatten skulle vara kvar.
Förmögenhetsskatten slog hårt mot många. Den räknades på allt du ägde över 1,5 miljoner kronor, där du tvingades betala 1,5 procent i skatt på bankkonton, taxeringsvärden på fastigheter, aktier, fonder, bilar, båtar och smycken. Eftersom staten inte tog hänsyn till orealiserade tillgångar tvingades många sälja eller belåna tillgångar bara för att få loss pengar till skatten – och tvingades då samtidigt betala reavinstskatt.
Många tvingades sälja älskade släkthus när det teoretiska marknadsvärdet skjutit i höjden, och därmed skattekraven.
Fastighetsskatten hade också varit kvar. Det var en skatt som ledde till att många tvingades sälja älskade släkthus när det teoretiska marknadsvärdet skjutit i höjden, och därmed skattekraven. 2010 gick Socialdemokraterna till val på att återinföra skatten i en ny tappning inriktad på de högsta taxeringsvärdena, trots att även denna modell skulle ha drabbat helt vanliga familjer.
Efter valet 2014 hade riksdagen fortfarande en icke-socialistisk majoritet, vilket bakbundit Socialdemokraterna även i maktposition. Hade det inte varit så skulle partiet ha gjort verklighet av Reepalu-utredningens förslag. Genom vad som i praktiken innebar ett vinstförbud skulle all valfrihet i välfärden ha stoppats.
Samma majoritet räddade oss efter valet 2018. Utan den hade Socialdemokraterna knappast avskaffat värnskatten. Däremot ville de införa en ”exitskatt” där den som flyttade utomlands tvingades betala 30 procent i skatt på det totala värdet av sina tillgångar – även om man inte sålt något. Kort sagt: en skatt för att tvinga personer med kapital att stanna i landet.
Om Socialdemokraterna hade vunnit alla val skulle Sverige i dag vara ett land där rödgröna politiker hade väsentligt mycket mer makt över ditt liv. Det är värt att komma ihåg när Socialdemokraterna nu går till val på att ”återta kontrollen”.