Smedjans sommarredaktion
Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer
Utblick Ledare
Svenskt grönt stål offras när EU ändrar spelreglerna
För att klara klimatomställningen måste politiken ge företagen förutsägbara spelregler. När EU-kommissionen nu vill bromsa utfasningen av utsläppsrätter riskerar investeringarna i grönt stål i Norrland att bli meningslösa. EU måste därför hålla fast vid den kurs som fick företagen att investera från början. Det skriver Markus Linder.
När Stegra och SSAB tog sina första spadtag i Boden och Luleå var det med en vision om att skapa nästa generations stålindustri. Den skulle följa EU:s regelverk för en grön omställning och samtidigt generera stora intäkter. Nu äventyras dock dessa projekt innan fabrikerna ens står klara, på grund av politiska nycker i EU-kommissionen.
Det började med att EU införde ett system där europeiska tungindustriföretag köper utsläppsrätter utifrån hur mycket koldioxid de släpper ut under produktionen. Samtidigt minskar antalet utsläppsrätter varje år, vilket gör det mer lönsamt för företagen att ställa om till grön energi.
Minskningen var från början planerad till 4,4 procent per år, med en total utfasning till 2034. Kommissionen har dock nu lagt fram ett förslag om att utfasningen ska ske långsammare: en minskning med 3,7 från och med 2031 för att sedan övergå till 1,7 procent 2036. I det nya förslaget förväntas den totala utfasningen ske först 2038.
Det var inte många år sedan miljöfrågorna var bland de mest omdiskuterade i EU-parlamentet.
Nu kommer de företag som inte bry sig att ställa om kunna fortsätta konkurrera med företag som investerar miljarder i ny miljövänlig teknik. Det riskerar exempelvis att hota Stegras och SSABs satsningar på grönt stål i Norrland, som redan omfattar investeringar på 125 miljarder kronor.
Om sådana politiska nycker blir vardag kommer det vara få företag som vill investera i den gröna omställningen.
Vidare utgör de snabba regelförändringarna ett dåligt exempel för de länder som ämnar följa EU direktiv. Modellelever som Sverige straffas i EUs skola, eftersom landets företag snabbt anpassar sig till de nya reglerna, för att sedan få veta att anpassningen och investeringarna var onödiga.
Osäkerheten är företagarens död. En finansiär investerar inte i något som kan tas ifrån henne dagen därpå.
Det var inte många år sedan miljöfrågorna var bland de mest omdiskuterade i EU-parlamentet. En pandemi och ett krig kom dock emellan, och sådant påverkar inriktningen. Numera bryr sig makten i Bryssel inte så mycket om stål eller cement. Centralstyrets begränsade koncentrationsförmåga har skiftat.
På så vis gynnas de mediokra eleverna. En rumänsk fabrik som spyr ut koldioxid blir exempelvis efter denna politiska cirkusen det mer investeringsvänliga alternativet.
Osäkerheten är företagarens död. En finansiär investerar inte i något som kan tas ifrån henne dagen därpå. Risken är därför stor att kapital nu kommer att flöda bort från unionen. Det är trots allt billigare i Kina och Indien, och där finns framförallt färre regleringar.
Som följd riskerar Europa att förlora många arbetstillfällen, som i stället skeppas till kontinenter med mindre föränderliga regelverk. Ett sådant misslyckande har också säkerhetspolitiska konsekvenser om vi förlorar mycket av den produktion som kan brukas för att stärka civil och militär industri.
EU borde istället helhjärtat stå bakom den gröna omställningen. Det räcker inte med att lova omställningar för att sedan vända om när det blir obekvämt. Synnerligen inte när det gäller industrier som tar många år att bygga upp. Då behövs trygghet och långsiktighet.
För att företagen ska klara den gröna omställningen bör därför kommissionen hålla sig till de spelregler de lagt fram. Annars känns det mindre troligt att Sverige kommer rösta för liknande regleringar i framtiden, samtidigt som förtroendet för Bryssel riskerar att eroderas på lång sikt. Men om de nu vidmakthåller det som framlagts, kommer vår industri att kunna producera grönare stål här, hemma i Europa.