Jan Jörnmark är docent i ekonomisk historia och har bland annat skrivit om digitalisering, stadsplanering och bostadspolitik. Han är också upphovsman till fotoprojektet Övergivna platser som skildrar ekonomiska och samhälleliga förändringar genom industrier, folkparker och miljonprogram som lämnats åt sina öden.
Foto: Mats Edman.
Polen blev det första landet där kommunismen föll, och har i flera decennier varit en av Europas snabbast växande ekonomier.
Reformerna skulle, trots att de skedde i juntans Chile, få ett enormt inflytande i resten av världen.
Kina drev den globala ekonomin framför sig, men de politiska liberaliseringarna uteblev.
Deng Xiaopings besök i Singapore hösten 1978 skulle komma att rita om världsekonomin i grunden.
Ombildningen av bostadsrätter i 1970-talets New York formade ett livsstilsideal som snabbt spred sig över hela västvärlden.
Petrodollarekonomin omdanade den ekonomiska världsordningen och lade grunden för den globala ekonomin som vi känner den.
Precis som på 1970-talet riskerar resultatet av dagens stålsubventioner att bli stora ekonomiska förluster.
Istället för att uppmuntra kommuner att riva tomma lägenheter hade de statliga utredningarna fokus på annat.
Stora bestånd av tomma lägenheter i oattraktiva områden leder till sociala problem.
Den slitna innerstaden skapade enorma möjligheter för nya, snabbt växande, företag
För att ta nästa steg i den ekonomiska utvecklingen måste man göra upp med varumärket som skurkstat.
Mitt i samhället låg fabriksruinen, ett resultat av globalisering, misslyckade omstruktureringar och ineffektivt statligt stöd.
Pandemin och kriget i Ukraina har kastat in världsekonomin i en ny fas. Men även fortsättningsvis lär digitaliseringens kraft spela en nyckelroll.
En gammal LO-kursgård lämnar spår från en tid av snabba samhällsförändringar, oljeprischocker och lukrativa affärer med korrupta regimer.
Digitaliseringens första våg och den finansiella revolutionen släppte under 1980-talet lös oanade krafter, som innebar en samhällelig och kulturell revolution.
Stålverket i Fagersta var platsen där grunderna för 1990-talets svenska revolution inom kommunikationer och media lades.
Subventionerna, lånen, skattereglerna och devalveringarna hade skapat en djupt osund svensk ekonomi.
Jan Jörnmark hittar den svenska finanskapitalismens rötter i södra Halland.
Jan Jörnmark har besökt glasriket där samhällena fryst i den form de hade när bruken stod på sin topp.
Medeltidsäventyr skulle sätta kommunerna på kartan. Det slutade i fiasko.
AGA var ett av snilleföretagen, men blev också ett av många välkända svenska företag som åren kring millennieskiftet förvandlades till delar av internationellt ägda koncerner.
Resultatet av Ericssons kris kring millennieskiftet blev att kunskaperna om digitaliseringens möjligheter spreds och lade grunden för den svenska startup-scenen.
Saaben var en produkt av svensk slutenhet och industripolitik. När globaliseringen slog till på allvar fanns det ingen chans för företaget att överleva.
De svenska storvarven föddes i en våg av globalisering och gick under i en annan. Älvstranden i Göteborg är en påminnelse om förändringens möjligheter och farorna med att försöka hänga kvar i en svunnen tid.
Grängesbergsbolaget var ett av 1900-talets mäktigaste svenska företag. Jan Jörnmark ser spåren mellan gruvan i Stråssa och den självbelåtenhet som fortfarande präglar svenskt samhällsliv.