Utblick Reportage
Korruptionen som blev Orbáns fall
Viktor Orbán ville, inspirerad av länder som Kina, Indien och Singapore, stärka Ungern genom en statligt driven industrialiseringsstrategi. Resultatet blev ekonomisk stagnation och ohämmad korruption. Jan Jörnmark reser i Orbáns fotspår.
När jag körde runt i Ungern och fotograferade havererade utvecklingsprojekt var det inte bara de sista resterna av en havererad strategi i en bortglömd europeisk utkantsrepublik jag såg. Tvärtom lyckades Viktor Orbán under det senaste decenniet göra Ungern till en central del av den internationella politiska arenan, där han hade ”direktlinjer till Trump, Putin och Xi”. Därför fick valet den 12 april en oproportionell genomslagskraft, där de intensiva amerikanska försöken att påverka utgången fortsatte in på mållinjen.
Orbáns betydelse kommer från den ideologi han utvecklade om nationens betydelse i en globaliserad värld. Orbáns nationalism har tilltalat många former av konservativa rörelser, trots att den varit helt bunden till den internationella omgivningen. Strategin hade varit omöjlig utan EU:s marknad, tillsammans med stora internationella företag som investerade i Ungern. Den kraftiga valförlusten för Orbánregimen är betydelsefullt därför att den pekar mot att den hybridnationalistiska utvecklingsstrategi han utvecklade har naturliga gränser i form av korruption och marknadsbegränningar som påminner om de man mötte i Italien respektive Latinamerika under 1970-talet.
Nycklarna till Orbáns tänkande finns i det linjetal han höll för tolv år sedan på en ungdomskonferens i rumänska Tusnádfürdő. Den mest uppmärksammade delen är den där han uttrycker målet att skapa den ”illiberala demokratin”. Men hela talet är intressant, inte minst för att Viktor Orbáns fascination för historien är tydlig. Precis som Vladimir Putin tolkar han den dessutom på sitt eget sätt.
I talet menade han att den europeiska historien hade tre brytpunkter under 1900-talet: slutet på första världskriget, slutet på andra världskriget och slutet för sovjetkommunismen 1989. Var och en av dessa händelser var synliga och lätta att identifiera, i motsats till det som Orbán menade var en lika stor omvälvning när det globala finansiella systemet mötte sin allvarliga kris under 2008–2009. I talet menade han att det var en lika djup kris för den liberala globaliseringen som kommunismen mött tjugo år tidigare.
Orbán menade att det var liberalismen som både lett till den djupa finansiella svackan, samtidigt som sökandet efter billiga produktionsförhållanden skapat en lika stark kris för västvärldens medelklass och traditionella värderingar. De alternativ som Orbán höll fram som de nya internationella idealen var Kina, Singapore, Indien, Turkiet och Ryssland, som han menade hade skapat statligt drivna och framgångsrika industrialiseringsstrategier.
Orbáns ambition var att skapa en liknande strategi för Ungern, där anknytningen till det globala systemet skulle hållas kvar, men med ett statligt ledarskap. Han menade att det återigen skulle göra det möjligt att ”växa från mitten”, för att återskapa medelklassen.
Det innebar också att Ungerns förhållande till EU blev komplext. Att lämna unionen var inget alternativ, för det statliga ledarskapet innebar att man på alla vis behövde uppmuntra investeringar från de länder som ansågs som föredömen. Redan när Orbán höll sitt tal hade etableringar från den internationella bilindustrin varit centrala för Ungerns modernisering. De stora tyska tillverkarna tillhörde de tidigaste investerarna i landet och biltillverkning sysselsätter i dag 150 000 ungrare. Men under 2010- och 2020-talen gick bilindustrin in i sin mest omfattande strukturomvandling på mer än ett halvsekel, när eldriften slagit igenom tillsammans med kinesiska och andra asiatiska tillverkare. Det har självklart också inneburit att asiatiska investeringar i batteriproduktion blivit centrala för Orbáns industrialiseringsstrategi. Där har Ungern blivit ett föregångsland i Europa, men problemen är betydande.
I ett nytt tal 2022 klargjorde Orbán att batteriutvecklingen och -produktionen skulle göra Ungern till en industriell spjutspets i Europa. Entusiasmen för nyindustrialiseringen var lika stor i Ungern som i Sverige, och på samma sätt som hos oss byggde strategin på stora offentliga stöd och garantier tillsammans med investeringar från Östasien. Men expansionsstrategier bygger på att den utlovade tillväxten verkligen levereras, och investeringarna i batteriproduktion har ifrågasatts överallt de presenterats. Orsaken är de negativa effekter det har på omgivningen.
En legendarisk händelse var när borgmästaren i Soskut, som är centrum för flera batteriinvesteringar, skulle visa hur miljövänliga batterier var i tv. När han tog fram en battericell för att visa hur ren den var spred sig omedelbart en svart puderström i tv-studion som han nervöst borstade ner i kavajfickan. Statsstöden till etableringarna har också gjort att infrastrukturinvesteringar skjutits på framtiden. Dessutom har Ungern mycket dåliga förutsättningar för storskalig batteriproduktion. Man har en svag tillgång till inhemsk elektricitet, på samma sätt är även tillgången till vatten begränsad och utbudet av utbildad arbetskraft är svagt.
Omfattningen av korruptionen och nepotismen är enorm och allra synligast har det blivit i Orbáns uppväxtby Felcsut.
Men missnöjet kom också från att den ekonomiska stagnationen kombinerades med en alltmer ohöljd korruption. I likhet med andra ungerska oligarker grundades familjen Orbáns egna affärsintressen under privatiseringstiden på 1990-talet. Viktor Orbáns far blev då efter olika dimhöljda turer ägare till tillgångar i dolomitgruvor och betongindustri, vilket gjorde att han blev storleverantör till olika byggprojekt i Ungern. De flesta av oligarkerna har samma ursprung i privatiseringar med anknytning till byggbranschen, som självklart är den som mest kan gynnas av olika statliga bygg- och anläggningsprojekt. Vinsterna har sedan investerats vidare i medier och olika konsumtionsvaruorienterade branscher.
Omfattningen av korruptionen och nepotismen är enorm och allra synligast har det blivit i Orbáns uppväxtby Felcsut, där hans far köpt in det habsburgska godset Hatvanpuszta och hans barndomsvän Lorinc Mezaros bor. Meszaros har under Orbáns sista maktperiod efter 2010 avancerat från småföretagare i gasinstallationsbranschen till att bli en av Ungerns absolut rikaste oligarker, med en förmögenhet på tre miljarder dollar. Själv säger han att hans förmögenhet beror på ”Gud, tur och Viktor Orbán”.
De enorma förmögenheter som skapats av korruptionen och de statliga kontrakten har blivit synliga för blotta ögat i deras hemby. Felcsuts förvandling började med att Orbán startade den stiftelse som blev början till dagens Puskas Academy. Köpet av namnrättigheten Puskas gjordes på legendarens dödsbädd. Akademins verksamhetsidé är att systematiskt skapa unga fotbollstalanger och sedan bygga ett fotbollslag kring dem. Felcsuts fotbollslag som alltid harvat runt mellan division fem och sex bytte samtidigt namn till Puskas Academy och avancerade till landets elitserie och spel i Europaligorna.
Orbáns kombinerade karriärambition att både skapa en egen förmögenhet och växa till en del av den europeiska fotbollsbranschen, har förvandlat hembyn till en variant av de egyptiska pyramiderna. Fotbollslagets huvudarena är byggd i en säregen stil som tveklöst gjort den till en av Europas vackraste. Den har en publikkapacitet som är mer än dubbelt så stor som invånarantalet i byn, och omges av Pancho hotell och Puskas Academys träningsanläggning, som båda är byggda i samma storslagna stil. I byns utkanter och omgivning kompletteras fotbollsarenorna av palatsliknande byggnader som Meszaros och Orbáns far uppfört de senaste åren.
Korruptionen har kompletterats av olika EU-stöd som kanaliserats till byn. En småsöt del av det är den smalspåriga järnväg som dragits fram mellan Puskas Academy, Felcsuts station och Alcsut Arboretum. Den beräknades enligt de officiella ansökningshandlingarna få en trafik på 2 700 passagerare per dag, vilket alltså skulle inneburit att Felcsuts 1 700 invånare skulle rest med järnvägen mellan fotbollsarenan och en trädgårdsanläggning två gånger om dagen. De verkliga siffrorna har inte nått en hundradel av det. I omedelbar närhet av Felcsuts järnvägsstation lyckades dessutom Mezaros under 2020 få EU-bidrag för att uppföra ett ekologiskt besökscentrum kombinerat med en konstgjord sjö som pryds av ett synnerligen ståtligt monument.
Den enorma synliga lyxen blev en del av den växande kritikstormen mot Viktor Orbán under 2025 och början av 2026. Det var också då som oppositionen upptäckte att det fanns en zebrafarm på en av de egendomar som Orbán försökte beskriva som mindre jordegendomar. Zebrorna blev en slagkraftig symbol för korruptionen.
Foton: Jan Jörnmark