Fantasier om självförsörjning sätter ingen mat på bordet
Det är inte stora lager som säkrar tillgången till mat vid en kris.
Vad Kalle Anka och hans vänner kan lära oss om politik
Snart bänkar sig svenska folket framför Kalle Anka. De borde plocka upp Carl Barks serier i stället.
Farsoter och främmande kroppar
Vaccinets historia är en berättelse om nyfikenhet, systematiskt arbete och en förmåga att se bortom vidskepelse och orka kämpa mot förstockade makthavare och religiösa dogmer.
Utlämnade åt vädrets makter
Samhällen som vill vara beständiga måste kunna hantera extremt väder och klimatförändringar.
Brödköer, skyskrapor och Chanel No 5 i Sovjet
Karl Schlögels bok The Soviet Century tar med oss på en resa genom den skrämmande och bisarra vardagen i Sovjetunionen.
Politik – att vilja eller välja?
Thomas Sowells idé om två skilda sätt att betrakta världen hjälper oss att förstå politiska motsättningar.
På färd mot materiens inre
Partikelfysikens historia visar på hur mänskliga framsteg växer fram
Första gången globaliseringen tog slut
Dagens situation påminner på många sätt om åren efter första världskriget.
På resa längs med järnridån
Från Kirkenes i Nordnorge till Turkiets gräns – under 50 års tid definierades Europa av kalla kriget.
Relationer skapar människan
Patrik Strömer har läst Eric Barkers nya bok Plays well with others om relationer.
Ett riktigt ruttet land
Frank Dikötters nya bok är en uppgörelse med bilden av Kina som ett starkt och fungerande land.
Den perfekta traktorn finns inte
Historien om mekaniseringen av jordbruket visar att det inte går att förutse de bästa innovationerna.
Bara den som inte vill ha politisk makt är lämpad att få den
Patrik Strömer har läst Brian Klaas bok Corruptible om makt, korruption och moral.
Vapen mot ekonomiskt rationella
Hur effektiva är egentligen ekonomiska sanktioner och vilka oavsiktliga konsekvenser får de?
När cigaretten var jordbrukspolitik
Under 1900-talet blev tobaken en massprodukt som både var självklar i soldatransoner och åtnjöt politiska prisgarantier. Sedan hände något.
Det gick bättre för bärsen än för bilarna i DDR
Den östtyska alkoholhistorien lär oss om både kulturen bakom järnridån och fördelen med fria samhällen.
Ekonomen som alltid gått sin egen väg
Thomas Sowell har under sin karriär drivits av en ständig önskan om att bättre kunna förstå och förklara sin samtid.
Tiotusen år av handel – i mänsklighetens tjänst
Det är fria människor som genom eget agerande gör världen bättre.
Sann kunskap uppstår ur kritisk prövning
Jonathan Rauch bok "The Constitution of Knowledge" är en argumentation för yttrandefrihet, sanningssökande och integritet.
Skattjakternas sällsamma historia
Skattemyndigheternas fantasi känner inga gränser – utom möjligen medborgarnas kreativitet i ansträngningarna för att undkomma fogden.
När krisen kommer är den stora staten ingen räddning
Den viktigaste lärdomen av pandemin är att marknaden även i nationella krislägen är ett effektivt sätt att fatta beslut.
Konstitutionerna byggde den moderna världen
Historien visar att konstitutioner är bundna till den tid och plats där de antagits: de är inte eviga, utan kan förändras, kullkastas eller överges.
Den mjuka makten som segrade i kalla kriget
En nyutkommen bok skildrar hur USA under kalla kriget gick från att vara en ekonomisk stormakt utan kulturellt kapital, till att även bli en kulturell supermakt.
Spel som nöje och metafor
Brädspelandet har fått en enorm renässans de senaste decennierna. Spel är eskapism, som tränar oss inför livets realiteter och låter oss pröva det okända i ett tryggare sammanhang. Det menar Patrik Strömer, hängiven brädspelare, som låter denna essä om spelets regler ta sin utgångspunkt i Johann Huizingas begrepp Homo Ludens.
Befrielsen av Östeuropa skapade en förvirrad värld
De 30 åren sedan Östeuropa befriade sig från kommunismen har inte lett till att liberalismen står starkare. Flera motkrafter har skapat en mer förvirrad värld. Statsvetaren Ivan Krastev och juristen Stephen Holmes försöker i en längre essä testa sina insikter mot verkligheten.
Dagens politik saknar långsiktighet
En av konservatismens bärande idéer är att lyssna på den som har erfarenhet. M-veteranen Lars Tobissons nya bok visar på många möjligheter att lära av historien, och sätter den kortsiktiga, självupptagna moderna svenska politiken i ett mindre smickrande perspektiv.
Ett alternativ till populism och identitetspolitik
I en samtid präglad av identitetspolitik blir det viktigt att förstå vad identitet är och hur den används för att inkludera, exkludera och forma gemenskaper. I en ny bok tar sig statsvetaren Francis Fukuyama an identitetsbegreppet, och kommer fram till att just det att identitet är något formbart är vad som gör att populismens framväxt har en gräns.
Vi borde lära oss av Moberg
Vilhelm Moberg var frihetlig, antiauktoritär och individualist. I en ny biografi tecknar Jens Liljestrand ett övertygande porträtt av en av Sveriges största författare. Mobergs kritik mot public service och överheten, och hans försvar för yttrandefrihet och tryckfrihet, står sig än i dag.
En kamp mellan tradition och folkvilja
Med vilken rätt fattar dagens politiker beslut för morgondagens generationer? Och omvänt, vilken rätt har vi i dag att kasta bort tidigare generationers visdom? Patrik Strömer har läst Thomas Paines snart 240 år gamla stridsskrift för en demokrati styrd av medborgarnas vilja, inte nedärvda traditioner.
Författaren skymmer historien
Jan Guillou har skrivit skönlitteratur om 1968. Det är en hyllning till det förgångna, ett starkt fokus på klassmarkörer, och en slutsats som inte alls följer ur premisserna. Som alltid när dåtiden kommer för tätt inpå i en historisk roman, skaver de konstnärliga friheterna snarare än att stimulera fantasin.
Det är marknaden som ger oss julmyset
Det är en utbredd missuppfattning att marknaden bygger på konkurrens och demokrati på gemenskap. Tvärtom: marknadens essens är samarbete och politikens är konflikt. Medan politiken vill tvinga oss att rätta oss efter påbud är det på marknaden vi samarbetar frivilligt med våra medmänniskor. Sällan blir denna frivilliga gemenskap tydligare än i juletid.
Land för hopplösa
Förr utstrålade Moderaterna framtidstro och optimism. I dag verkar partiet präglat av pessimism – precis som många väljare. Men även om långt ifrån alla väljare ser positivt på framtiden, får inte Moderaterna svika dem som vet att marknadsekonomi, rättsstat och demokrati är ett samhälles framgångskoncept. Utan de principerna är risken hög att pessimisterna får rätt.
Den viktigaste frihetsfrågan
Första veckan i mars ordnade vi på Timbro en Frihetsvecka. Vi diskuterade klassisk liberalism och socialliberalism, vi satte friheten i ett historiskt perspektiv och lät fyra penaldeltagare diskutera de juridiska…