Smedjans sommarredaktion
Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer
Samhälle Ledare
Klimatet räddas inte av fattigdom
Med vilseledande domedagspropaganda blir klimatet lidande. I stället borde ekonomisk tillväxt och ny teknik välkomnas, skriver Adam Furustam.

Ekonomisk tillväxt och minskade utsläpp går hand i hand. Sedan 1990 har EU:s utsläpp minskat med 37 procent samtidigt som BNP ökat med mer än 70 procent. Vi har blivit rikare och höjt levnadsstandarden. Samtidigt har tekniska framsteg möjliggjort en grön omställning.
Fläktar som fångar upp koldioxid direkt från atmosfären, träd som planteras med hjälp av drönare och artificiell intelligens som i realtid planerar båtens rutt för att minska onödiga utsläpp är exempel på innovationer som utvecklats de senaste åren. Utan ekonomisk utveckling, som skapat vinster och utrymme för experimenterande, hade dessa framsteg sannolikt uteblivit.
Beräkningarna skapar en missvisande bild som ger klimatförnekare vatten på sin kvarn och skymmer sikten för klimatets faktiska utmaningar.
Skräckscenarier om mänsklighetens undergång och konsumtionens bedräglighet återkommer samtidigt regelbundet. Det senaste i raden är en rapport från den amerikanska tankesmedjan Global Footprint Network. Årligen presenterar de en ”Overshoot Day” – den dag då mänskligheten har förbrukat den mängd biologiska resurser som jorden kan återskapa under ett år. Problemet är dock att deras modell konstruerar teoretiska underskott även för resurser där det i verkligheten finns balans eller överskott.
Trots att Sveriges utsläpp successivt har minskat menar rapporten att datumet för när vi konsumerat vår del av resurserna konsekvent flyttats fram. Anledningen är att beräkningen utgår från befolkningsmängd, vilket gör att Sverige för att få ett tidigarelagt datum måste minska landets utsläpp och konsumtion snabbare än vad den globala befolkningen växer. Beräkningarna skapar därför en missvisande bild som ger klimatförnekare vatten på sin kvarn och skymmer sikten för klimatets faktiska utmaningar.
Med Global Footprint Networks sätt att räkna framstår länder såsom Indien, Kenya och Bangladesh som förebilder. Anledningen är att deras konsumtion, till följd av utbredd fattigdom och bristande tillgång till exempelvis rinnande vatten och ordentliga bostäder, inte uppgår till samma nivåer som många länder i väst. Att eftersträva en teknisk och infrastrukturell tillbakagång är dock inte önskvärt. Tvärtom borde rikare länder som Sverige lägga fokus på att utveckla framtidens innovationer, så att dessa även kan spridas till andra som har sämre förutsättningar att ställa om.
Framtiden skapas inte genom att fler får mindre, utan med hjälp av tekniska framsteg som gör att vi kan skapa mer av mindre.