Smedjans sommarredaktion
Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer
Samhälle Ledare
Smart drag med jobbavdrag
Genom en skattefri grundlön ska jobben bli fler enligt Centerpartiet. Det är ett bra förslag för att underlätta etableringen på arbetsmarknaden, det skriver My Pohl.
Valrörelsen har hittills varit idéfattig men rik på valfläsk. Centerpartiets förslag om att skattebefria de första 15 000 kronorna i månaden, som presenterades under Almedalen, är ett välkommet undantag.
Den grundläggande tanken är dock inte ny. Jacob Lundberg, forskare på Institutet för Näringslivsforskning (IFN), föreslog i en Timbro- rapport från 2019 att grundavdraget och jobbskatteavdraget skulle ersättas med ett enhetligt jobbavdrag på 10 000 kronor i månaden. Bakgrunden till förslaget är att det nuvarande systemet är krångligt och att det subventionerar lokala skattehöjningar, eftersom avdraget blir större i kommuner med hög skatt. Dessutom medför det förhållandevis höga marginalskatter för personer som går från bidrag till arbete.
Det nuvarande systemet är krångligt och subventionerar lokala skattehöjningar.
Det är alltså i princip detta som Elisabeth Thand Ringqvist nu föreslår, med justeringen att ytterligare 5 000 kronor ska undantas från inkomstbeskattningen. Det är en del av Centerpartiets högst prioriterade punkt inför valet: att jobben ska bli fler. Där finns även förslag om att stoppa kompetensutvisningar, sänkta arbetsgivaravgifter och regelförenklingar för företag. Reformerna finansieras till stor del genom övergången till jobbavdraget. Den resterande finansieringen ska en återgång till normala nivåer för matmomsen och bränslepriserna stå för.
En nackdel med förslaget är att det innebär högre marginalskatt för medelinkomster än vad jobbskatteavdraget gör. Skatten blir lägre i kronor, men en inkomstökning beskattas hårdare, vilket minskar incitamenten att extraarbeta. Hur starka incitamenten i dagens jobbskatteavdrag egentligen är går dock att ifrågasätta, med tanke på hur svårbegriplig utformningen är. Det nya jobbavdraget syftar dessutom främst till att underlätta för deltidsarbetande och arbetslösa, vilket det gör på ett mer effektivt sätt – grundavdraget äts inte upp av eventuella bidrag, och beskattningen av de nya arbetsinkomsterna blir därmed inte lika hård.
Att de borgerliga partierna levererar strukturella skattereformer som detta, och Liberalernas förslag om en halverad statlig inkomstskatt, är efterlängtat. Det mesta bottnar trots allt i den ekonomiska politiken. En marknadsliberal politik som skapar välstånd och tillväxt är avgörande för integrationen, klimatsmarta investeringar, att hela landet ska leva, finansieringen av välfärden och framtidstron i samhället. Därtill är det rätt att personer i större utsträckning får bestämma över sina egna pengar.
Nytänkande reformförslag visar på självförtroende. Förhoppningsvis är det något Centerpartiet kan ta med sig in i eventuella regeringsförhandlingar, och där slåss för marknadsekonomin, som enligt Thand Ringqvist ”är vårt starkaste verktyg för att skapa välstånd och jobb”.