I USA växer användningen av en lärpeng, där familjer själva kan välja tjänster och undervisningsmaterial som passar deras barn bäst. Studier indikerar att möjligheterna, särskilt i kombination med AI, är enorma, skriver Mathias Sundin.
Isabelle är yngst av sex syskon. Hennes föräldrar jobbar hårt men tjänar lite. De bor i West Mesa i Arizona, ett tufft område med sociala problem. Det går ganska bra i skolan för Isabelle, men just algebra har hon svårt för. Nu får hon hjälp av en duktig mattelärare som kommer hem till henne två gånger i veckan.
Hur kan hennes föräldrar ha råd med det? Det har de inte.
De använder pengar från ett nytt valfrihetssystem som startade i Arizona men nu sveper över USA. Kanske kan det vitalisera även den svenska valfriheten och inte minst den otroligt tjatiga debatten om friskolorna.
Isabelles familj har ett konto som heter Education Savings Account, ESA. I stället för att pengarna följer barnet till en skola, som med skolpeng, så får familjen ansvar för dem. De kan dela upp dem på olika aktörer. I Isabelles fall går en stor del av pengarna till skolan, men också till den individuella mattehjälp hon behöver just nu. Andra familjer har såklart andra behov. Någon lägger en del av pengarna på en digital lärplattform, andra på skolböcker, en tredje på en kurs i ”public speaking”.
Det är delstaten som finansierar ESA och de bestämmer också vilka tjänster och material som är godkänt att köpa. Familjen är alltså inte helt fria att spendera pengarna som de vill.
Någon lägger en del av pengarna på en digital lärplattform, andra på skolböcker, en tredje på en kurs i ”public speaking”.
I stället för skolpeng är det här en lärpeng.
Arizona införde det första ESA-programmet 2011 för barn med funktionsnedsättning och öppnade 2022 det för i princip alla elever. Under läsåret 2025–26 fanns någon form av ESA-program i 19 delstater. Ett vanligt grundbelopp ligger omkring 7 000–10 000 dollar per elev och år.
I Texas öppnade en digital marknadsplats för lärpengsprogrammet i juli detta år. Där fanns över 54 000 godkända produkter och tjänster från närmare 2 400 leverantörer. Familjerna har pengar att handla för och företagen kan nå dem direkt.
Digitala läromedel baserade på AI utgör en allt större del av utbudet. Det för oss till en gammal fråga från utbildningsforskaren Benjamin Bloom.
År 1984 beskrev han det som kallas två sigma-problemet. Han jämförde traditionell undervisning i grupp med individuell handledning av varje elev. Föga förvånande lärde sig eleverna mycket mer med privatlärare. Effekten var hela två standardavvikelser.
Tänk dig hundra femtonåringar som tränar höjdhopp. Under en säsong går medelhopparen från 1,40 till 1,50 meter. Två standardavvikelser över gruppens slutresultat blir då 1,70 meter.
Men en privatlärare för varje elev är såklart både praktiskt och ekonomisk ogörbart. Därför har man länge hoppats på att datorer kan hjälpa till med den individuella handledningen. Forskare har i årtionden försökt bygga datorprogram som kan ge sådan hjälp. De kallas intelligenta handledningssystem, ITS. Ett sådant system följer hur eleven löser en uppgift, uppskattar vad eleven kan och väljer nästa uppgift eller ledtråd. Det kan upptäcka var i en uträkning ett fel uppstår och hjälpa eleven vidare.
Det finns stöd för att systemen fungerar. Kulik och Fletcher sammanställde 2016 femtio kontrollerade utvärderingar och fann en medianeffekt på 0,66 standardavvikelser jämfört med vanlig undervisning.
En begränsning har varit arbetet med att bygga dem. Utvecklarna måste förutse uppgifter, svar och många möjliga dialogvägar. Ett oväntat men rimligt elevsvar kan bli svårt att hantera. Därför har klassiska ITS främst använts inom avgränsade områden, som algebra och geometri.
Men generativ AI kan lösa en del av de problemen. Dagens AI gör dialogen mer flexibel. Eleven kan be om en enklare förklaring, ställa en följdfråga eller be om ett exempel som anknyter till ett eget intresse. Alla svar behöver inte skrivas i förväg.
Lärpengen ger familjer köpkraft och kan ge fler företag en marknad för sina undervisningsverktyg. AI kan göra individuellt stöd billigare och ge familjer fler resurser att välja mellan.
Det kan sänka kostnaden för att utveckla undervisningsverktyg. ITS kan bidra med granskat innehåll och en plan för elevens nästa steg. Generativ AI kan anpassa samtalet längs vägen.
Här kan AI och lärpeng förstärka varandra. Lärpengen ger familjer köpkraft och kan ge fler företag en marknad för sina undervisningsverktyg. AI kan göra individuellt stöd billigare och ge familjer fler resurser att välja mellan.
För Sverige väcker utvecklingen en fråga om vad valfrihet i skolan kan innebära. Vår debatt har kört fast i hjulspåret kring vilken skola eleven går i och vem som driver den. Om vi i stället tänker på vad som är bäst för barnen, så tycker jag det är självklart att olika barn har olika behov. När jag gick lärarutbildningen var det bästa jag lärde mig hur jag, som lärare, kunde undervisa för att möta de olika sätt barn lär sig. En del, som jag själv, gillar teori, att läsa, skriva och prata. Andra lär sig mycket bättre genom att göra och uppleva. En del funkar jättebra i stor grupp, andra skulle behöva sitta själva. Inte nog med att det varierar från barn till barn, det är inte likadant varje för en enskild elev under hela skolgången, utan ändras.
Detta är svårt för skolan att hantera, men man försöker. Dock är möjligheterna begränsade och många barn pressas likt fyrkantiga klossar in i runda hål. Min slutsats är att det borde finnas fler olika sorters utbildning. AI öppnar fler möjligheter för det. En lärpeng kan vara ett steg i den riktningen.
Mathias Sundin är aktuell med rapporten Från skolpeng till lärpeng: AI, Alpha School & den amerikanska valfrihetsrevolutionen i skolan, skriven för Svenskt Näringsliv.
Omslagsfoto: Viktoria Bank/TT