Smedjans sommarredaktion
Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer
Ekonomi Ledare
Innanför muren regnar bidragen
Pengaregnet över en redan privilegierad medelklass måste upphöra. Bostadsmarknaden förtjänar lägre trösklar, inte fler bidrag till dem som redan befinner sig på insidan. Det skriver Adam Furustam.
Med en halv miljon kronor på banken och några tiotusenlappar i månadsinkomst är vägen till en bostadsrätt i Stockholms innerstad fortfarande möjlig. Vid tillträdet väntar dessutom goda ekonomiska förmåner – samtidigt som höga trösklar i form av bolånetak och en sönderreglerad hyresmarknad erbjuds den på utsidan.
Anledningen är att politiken under lång tid uppfört en mur mellan bostadsmarknadens möblerade insida och den nybakade ingenjör eller välintegrerade invandrare som drömskt blickar upp mot dess fasad. Medan utsidan kännetecknas av osäkra tredjehandskontrakt, höga inkomstkrav och frekventa flyttar – erbjuder insidan, till en grupp ofta välbärgade människor, ett smörgåsbord av subventioner, avdrag och ekonomiska förmåner.
Den som under millenniets början köpte en trea på Östermalm till en bråkdel av dagens pris erbjuds avdrag för renoveringskostnader och skattefinansierat stöd för att betala bolånets räntekostnader. Vid försäljning finns möjlighet att räntefritt skjuta upp betalning av den reavinstskatt, i folkmun kallad flyttskatt, som betalas på vinsten av en bostadsförsäljning. Därutöver finns godtyckliga bidrag som titt som tätt dyker upp för att få fler att installera solceller på taket och laddare till elbilen. Resultatet blir att politiken värnar den som redan befinner sig på insidan, på bekostnad av den potential som återfinns på murens utsida.
Resultatet blir att politiken värnar den som redan befinner sig på insidan.
Trots att intentionerna ofta är goda riskerar politikens återkommande pengaregn över en redan priviligerad medelklass att bli kontraproduktivt. För den kommunanställda trebarnsmamman med ett radhus i Hägersten skapar ROT- och ränteavdraget primärt en ökad ekonomisk marginal, samtidigt som kostnaden för skattekollektivet blir oproportionerlig. Enligt en kartläggning från Statistiska centralbyrån beräknas enbart kostnaden för ränteavdraget mer än fördubblats under en treårsperiod. Detta samtidigt som 43 procent av pengarna utdelades till personer med en inkomst på mer än 52 000 kronor i månaden.
För dem på bostadsmarknadens utsida är förutsättningarna samtidigt de motsatta. Med ett bolånetak på 10 procent samt ett amorteringskrav utifrån belåningsgrad blir muren stundvis högre än vad som är möjlig att ta sig över. Det gör att några av samhällets mest utsatta grupper – unga på väg ut i livet, våldsutsatta som vill lämna en destruktiv relation och invandrare som önskar etablera sig på arbetsmarknaden – hålls tillbaka inför framtiden. Trots att det skärpta amorteringskravet avskaffats och bolånetaket sänkts så sent som i april, skulle de flesta tjäna på ett mer uppluckrat regelverk.
I stället för att subventionera köksrenoveringar i Västerås och utdela räntefria lån till mångmiljonärer borde politikens fokus ligga på att sänka trösklarna för den grupp som ännu befinner sig på utsidan.