Smedjans sommarredaktion
Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer
Utblick Ledare
Nationell samling backar fel frontfigur
Efter en tid av osäkerhet angående vem som ska bli högernationalistiska Nationell samlings kandidat i det franska presidentvalet, har nu Marine Le Pen uttalat sin intention att kandidera. En förlust för Europa, som hade varit i bättre händer hos hennes andreman Jordan Bardella. Det skriver Markus Linder.
I de tre senaste franska presidentvalen har Marine Le Pen ställt upp för det högernationalistiska partiet Nationell samling, som före 2018 hette Nationella fronten. Nu, i en situation där partiet är favorittippat inför valet som ska hållas på våren nästa år, ställer hon upp en fjärde gång.
Le Pens kandidatur är en förlust för Europa.
Le Pen annonserade sin presidentvalskampanj i går, efter att appellationsdomstolen fastställt hennes fällande dom relaterad till en korruptionshärva, men mildrat några av påföljderna. Under hennes ledning avleddes minst 2,8 miljoner euro, avsedda för att betala anställda i EU-parlamentet, till partianställda i Frankrike. Tidigare innebar domen att hon inte skulle få ställa upp i valet, något hon nu tillåts göra. Emellertid kommer hon enligt domen behöva bära en elektronisk fotboja det kommande året, något hon kommer att fortsätta överklaga.
Under den period då det rått osäkerhet kring om Le Pen kunde leda partiet, riktades ljuset mot den nu 30-årige Jordan Bardella. Och i många av de opinionsundersökningar som hittills utförts inför presidentvalet har Bardella kommit på första plats.
Le Pens kandidatur är en förlust för Europa. Bardella ger uttryckt för en mer sansad konservativ och marknadsliberal ställning på flera olika politiska sakområden, medan Le Pens politik sedan länge är statsvurmade – och ofta obehagligt lik hennes radikale fars: Jean-Marie Le Pen som bland annat dömts för att ha förringat Förintelsen.
Den största konfliktytan mellan de två kandidaterna är deras skilda tillvägagångssätt angående vilken väljargrupp de ämnar övertyga, något som kan ha en betydande påverkan på sakpolitiken. Le Pens politik syftar till att öka välfärdsutgifterna, för att locka till sig den franska arbetarklassen. Därför argumenterar hon också för tullar, i syfte att främja inhemsk produktion.
Den mest centrala skillnaden är att Bardella yttrat sig positivt till Ukraina och har fördömt Rysslands invasion.
Bardella för däremot dialog med företagare, stödjer internationell handel och förespråkar en lindrigare skattepolitik. Han har kritiserat det generösa franska pensionssystemet och tar ställning mot det. På det viset skulle hans ekonomiska politik ge upphov till ett rikare Frankrike och Europa än ett Le Pen styrt system, vari Trumpartad protektionism hade gjort europeiska marknader mer osäkra.
Vidare har Bardella inte samma historiska motstånd mot Europeiska unionen som Le Pen. Förr arbetade hon för att Frankrike skulle lämna unionen, en position hon nu övergivit. Bardella gick med i partiet efter denna omsvängning. Han har dessutom redan visat sin vilja att samarbeta med andra EU-toppar som Tysklands förbundskansler Friedrich Merz och Italiens premiärminister Giorgia Meloni. Vilket fick undertecknad, i en tidigare artikel, att spekulera i om Bardella skulle kunna göra resa som sin Italienska motsvarighet, från ytterhögern till handlingskraftig konservatism.
Den mest centrala skillnaden är emellertid att Bardella yttrat sig positivt om Ukraina och har fördömt Rysslands invasion. Le Pen har däremot uppdagats med tydliga kopplingar till Putinregimen, innan invasionen av Ukraina 2022. Hon tog ett ryskt banklån 2014 och mötte Putin 2017. Hon mottog alltså pengar från samma land som ett halvår senare invaderade östliga Ukraina.
Både Bardella och Le Pen är långt ifrån önskvärda kandidater. Ingen av dem bedriver politik som kommer stärka det europeiska samarbetet. Men Jordan Bardella har varit mest trolig att ta den samarbetsorienterade väg som Giorgia Meloni har tagit. Bättre för Frankrike, Ukraina och Europa hade varit om Jordan Bardella blivit Nationell samlings presidentkandidat. Nu kan vi blott hoppas att andra kandidater förmår utmana Le Pens protektionistiska högervåg.