I sjukvårdskön kan ingen höra dig skrika
Varför är det så svårt att på allvar göra något åt vårdköerna?
10 juni 2026
Varför är det så svårt att på allvar göra något åt vårdköerna?
10 juni 2026

Sveriges Radio tog ställning för ena sidan i en konflikt, men den ansvarige chefen Klas Wolf-Watz vill inte ställa upp på intervju. Näringslivets medieinstitut har granskat medierapporteringen om det mytomspunna ”Externatet” vid Lunds psykologprogram.

Sverige har omfattande problem med integrationen av nyanlända invandrare. Samtidigt som utanförskapsområdena blir fler växer sig parallella samhällsstrukturer starkare. Den norske statsvetaren och författaren Asle Toje har besökt Göteborg för att ta reda på vad detta beror på.

Många av Sveriges ökända parallellsamhällen var en gång helt vanliga miljonprogramområden. Tillsammans med socialantropologen Aje Carlbom besöker Smedjan Rosengård i Malmö för att reda ut hur den negativa spiralen av etnisk segregation, religiös extremism och parallella samhällsstrukturer omvandlar bostadsområden till parallellsamhällen.

Det är mindre än en vecka kvar tills rökförbudet träder i kraft, men varken restauranger eller tillsynsmyndigheter vet ännu exakt vad det innebär. Folkhälsomyndigheten har visserligen fått åtta miljoner kronor för att informera om förbudet, men kommuner och polisen ger intryck av att ha en viss brist på resurser att lägga på att förhindra rökning.

Den svenska järnvägen kallas i dag världens mest avreglerade järnväg. Konkurrensen på spåren pressar ned biljettpriserna och ökar kvaliteten, men fortfarande har SJ en marknadsandel på hela 95 procent. Avregleringen framstår som ett hafsverk där politikerna inte förmått ta tag i de kvarstående obalanserna på marknaden.

Sedan 1928 har den statliga Arvsfonden använt bortgångna svenskars pengar till projektstöd åt diverse ideella organisationer – alltifrån misslyckade integrationsprojekt till privata styrelsemiddagar. Bidragsentreprenörerna håller på att förbruka Arvsfondens förtroende.

Indiens tillväxt kan nollställa hela den övriga världens miljöåtgärder. Asle Toje har besökt en subkontinent där miljoner tar sig ur fattigdomen varje år, men där tillväxten har ett högt pris i form av utsläpp som drabbar både Indien och planeten.

Varje dag rullar lastbilar från svenska bryggerier ned till Tyskland. Några timmar senare transporteras samma alkohol tillbaka i privatbilar och bussar. Den allt större gränshandeln, som är en följd av monopol och höga punktskatter, har lett till såväl minskad kontroll och förlorade skatteintäkter som ökad brottslighet och onödiga utsläpp.

I allt fler europeiska städer nås invånarna av insikten att turisterna blir fler – och att det orsakar problem. När turismen passerar gränsen för det hållbara behöver politiker välja vems intressen som går först: lokalinvånarnas eller besökarnas.

Dagens London är en segregerad stad. I centrum lever den välbeställda överklassen, medan medelklassen trängts undan av stigande bostadspriser. I förorterna lever den invandrade arbetskraften som utför tjänsterna som de rika efterfrågar, medan den engelska arbetarklassen upplever sig som allt mer överflödig. Asle Toje har talat med invånarna i det nya London.

Efter nio års kamp mot meritokratin lägger lobbyorganisationen Rättviseförmedlingen ned sin verksamhet. Det handlar dock inte om att den har förlorat kampen. Tyvärr har den lyckats så bra att den gjort sig själv överflödig.

Allt fler amerikanska företag och universitet genomför obligatorisk ”mångfaldsträning” i syfte att främja social rättvisa och motverka etnisk diskriminering. Erik W Larsson, psykiater verksam vid en psykklinik kopplad till ett stort amerikanskt universitet, har blivit mångfaldstränad och berättar i Smedjan om sina upplevelser.

Tre löften, oändligt många tolkningar. Vad sade Annie Lööf (C) egentligen i valrörelsen, och vad menade hon? Somliga anser att hon samvetslöst ljög för väljarna, andra att hon är det yttersta beviset på att karaktärsfasthet ännu förekommer i politiken. Hanna-Karin Grensman granskar vad Centerns partiledare egentligen sade – och vad hon inte sade.

I de rika ländernas verktygslåda som används för att fixa och laga i Afrika börjar det mesta se slitet och obrukbart ut. Det är hög tid att afrikanska ledare tar egna initiativ för att stimulera handel och ekonomi, och nu äntligen tycks det ske. Ett frihandelsområde för hela kontinenten är på gång.

Kommunaliseringen av skolan gjorde det möjligt för lokala politiker att behandla skolan som ett socialt experiment. För vissa kommuner gick det värre än andra. I Finspång försökte Socialdemokraternas starka kvinna i början av 90-talet applicera förskolepedagogik på grundskolan. Lärarnas protester ignorerades, och resultatet blev en katastrof.

Allemansrätten ger alla möjlighet att nyttja skog och mark. Problemet är dock att det inte går någon tydlig gräns mellan nyttjande och utnyttjande. Bärplockare och naturturismföretag tjänar pengar på andras mark utan deras godkännande, och slitage på stadsnära skogar får skogsbolag att sälja. I praktiken står äganderätten mot allemansrätten, och balansgången är riskabel.

TIMBRO 40 ÅR. När Timbro bildades 1978 fanns en lång tradition av systematisk, näringsvänlig opinionsbildning att bygga på, från sammandrabbningarna mellan arbetarrörelse och näringsliv över frågan om privat ägande av industrin efter andra världskriget, till löntagarfonderna trettio år senare. Även om striden om löntagarfonderna kortsiktigt förlorades, lyckades Timbro under de tidiga åren ta tillbaka mycket av problemformuleringsprivilegiet från vänstern.

DEL 3. Medan Socialdemokraterna gjorde svenskt bistånd till ett projekt för att sprida socialism i tredje världen stod de borgerliga partierna bredvid och såg på. Folkpartiet och Centerpartiet, som i ord hade vänt sig emot Socialdemokraternas biståndspolitik, vågade aldrig omsätta ord i handling. Det var inte förrän Moderaterna kom till makten på 90-talet som reell förändring kom i sikte.

DEL 2. Från mitten av 60-talet bidrog svenska skattebetalare i två decennier till ett av Afrikas största socialistiska experiment i modern tid. Socialdemokraternas och Sidas övertygelse om att svenskt bistånd skulle gå till socialistiska länder bidrog till att kasta Tanzania ut i en djup ekonomisk kris.

DEL 1. Under snart sextio år har Tanzania varit en av de allra största mottagarna av svenskt bistånd. Avsiktligt gick pengarna till en socialistisk ekonomi där bönder tvångsförflyttades och det nya systemet orsakade fattigdom och ekonomisk kris. Men innan dess åstadkom det tidiga svenska biståndet förbättring som lika mycket berodde på kristen välvilja som på statliga pengar.