Återkommande avslöjas att personer i höga positioner fått hyreslägenheter på exklusiva adresser som förmåner. Nu senast inom Polisen. Det borde likställas med en rejäl lönehöjning, men hyresregleringen gör lägenheter till skattefria förmåner, skriver Fredrik Kopsch.
Staten äger bolag för över 600 miljarder. Men politiker är dåliga företagsledare. I väntan på privatiseringar borde bolagen läggas i en fond med professionella förvaltare, skriver Niclas Hvalgren.
Debatten rasar kring vilken politik som skapar social rörlighet, och hur man ska mäta den. En pålitlig och förutsägbar rättsstat, ett gott företagsklimat, ett bra utbildningssystem och en syn på rättvisa som inte i första hand bygger på stor omfördelning utan på goda möjligheter och ökande välstånd för alla, är en bra utgångspunkt, skriver Caspian Rehbinder.
Regeringen ska nu genomföra las-utredningen. Det är en av de viktigaste liberala vinsterna och kommer ha betydelse för arbetsmarknadens funktionssätt. Socialdemokraterna börjar redan försöka spinna det som någonting annat, men ingen borde låta sig luras av så genomskinlig vilseledning, skriver Caspian Rehbinder.
I den franska kändisekonomen Thomas Pikettys nya bok spelar Sverige en framträdande roll. Med sitt fokus på socialdemokratisk omfördelningspolitik bortser Piketty emellertid från hur 1800-talets liberala reformer och den allmänna välståndsutveckling som följde bidragit till ett mer jämlikt samhälle, konstaterar Erik Liss.
Inom kort ska fack och arbetsgivare redovisa resultatet av förhandlingarna om hur arbetsrätten kan reformeras. En lösning för arbetsmarknadens parter vore att hämta inspiration från chefsavtal och hitta en modell som i större utsträckning gör det möjligt att göra avvägningar mellan lön och anställningstrygghet, skriver Carl-Johan Westholm.
Budgetpropositionen för 2021 lämnades under måndagsmorgonen till riksdagen. Timbros chefsekonom och tillförordnade VD Jacob Lundberg listar här de bästa och sämsta satsningarna i budgeten. Han varnar för riskerna med en…
Få personer har haft lika stor betydelse för de senaste decenniernas svenska samhällsutveckling som Assar Lindbeck. De flesta lär förknippa Assar Lindbeck, som avled i slutet av augusti, med de strukturreformer som initierades i den så kallade Lindbeckkommissionen under nittiotalskrisen. Men hans vetenskapliga engagemang för en välfungerande marknadsekonomi sträcker sig hela vägen tillbaka till det tidiga 1960-talet, skriver nationalekonomerna Nils Lundgren och Hans Tson Söderström.
Skattesystemets utformning handlar ytterst om vilka värderingar vi vill ska genomsyra samhället. Det är ett perspektiv som alltför ofta lyser med sin frånvaro i en skattedebatt dominerad av nationalekonomiska avvägningar. När politiker och ekonomer nu drar upp planerna för en stor skattereform måste klassiskt liberala frihetsargument återigen ta plats i debatten, skriver Björn Hasselgren.
En ny rapport från LO och Tankesmedjan Tiden hävdar att skattesänkningar som avskaffad värnskatt och jobbskatteavdrag i mycket liten grad påverkar viljan att arbeta. Påståendet saknar stöd i forskningen, skriver Jacob Lundberg.
Kostnaden av att inte ha frihet är större än vi tror. Den består av uteblivna varor och tjänster, men det räcker inte att uppskatta effektivitetsförluster av utebliven produktion. Det verkliga…
De olika momssatserna innebär i praktiken att högbeskattade branscher subventionerar lågbeskattade branscher med 46 miljarder varje år. Om man räknar med denna subvention är skattetrycket en procentenhet högre än den…
Systemet som tillåter Bezos att tjäna så mycket pengar är detsamma som gör att den helt vanliga medelklassen i dag har det bättre än kungarna på 1800-talet, och som lyfter…
Det finns skäl tro att USA oavsett vem som sitter i Vita huset kommer att bedriva en politik som är mer merkantilistisk och mer nationalistisk än vad som är bra…
Redan innan LAS-utredningen presenterats menade regeringen att den hade brutit mot direktivens krav på en grundläggande balans mellan parterna. Men direktiven beskriver att den grundläggande balansen ligger i att arbetsmarknaden fortsatt ska bygga på kollektivavtalslösningar och hög anslutningsgrad, vilket utredningens förslag också ligger i linje med.
Det har tagit Riksbanken många år att nå det tidigare inflationsmålet. En delförklaring kan vara mättekniska svårigheter för digitala produkter. Konsekvenserna av penningpolitiken får vi nu leva med när vi går in i en lågkonjunktur med nollränta, skriver Robin Nyman.
Genom planmonopolet har kommunerna ensamrätt om att kunna skapa byggklara tomter. Men empirin visar att kommunerna underproducerar dessa byggrätter. Det skapar en rad problem på bostadsmarknaden. Ingemar Bengtsson, lektor i fastighetsvetenskap vid Lunds universitet redogör för konsekvenserna.
Den svenska hyresmarknaden lider av stora problem och reformer har efterfrågats sedan 1940-talet. Enligt januariavtalet ska en friare hyressättning införas. Nu kommer direktiven till den utredning som ska titta på detta. Fredrik Kopsch, universitetslektor i fastighetsvetenskap vid Lunds universitet, tolkar dem som en delseger.
Coronautbrottet har beskrivits som en utmaning för globaliseringen. Men att sprida risker över världen är viktigt för att göra både företag och samhällen mindre sårbara. Det är inte slutet, utan början på ett nytt kapitel för globaliseringen som vi ser.
Efter kommunsammanslagningarna på 1950- och 1970-talen blev kommunerna större och antalet folkvalda per invånare lägre. Det ökar avståndet mellan politiker och medborgare och ökar risken för misshushållning med kommunala medel. Därför borde det bli lättare att dela upp kommuner.