Sverige har fortfarande en hyresreglering och ett planmonopol med rötter i 1940-talets krigs- och planhushållningsdebatt. Avsaknaden av starka aktörer som utmanar monopolet är antagligen en viktig orsak, men det kan…
Resultatet av Ericssons kris kring millennieskiftet blev att kunskaperna om digitaliseringens möjligheter spreds och lade grunden för den svenska startup-scenen.
Lafferkurvan illustrerar att skatten ibland kan bli så hög att sänkt skatt ökar skatteintäkterna. Den är okontroversiell bland nationalekonomer, men omstridd i debatten.
Socialförsäkringsministern Ardalan Shekarabi följer i Håkan Juholts fotspår och vill göra pensionerna till en valfråga. Riskerna med pensionspopulismen får inte underskattas.
Svenska politiker tar allt oftare välståndet för givet. Borgerliga politiker måste återupptäcka tillväxten som politiskt mål.
Det är inte wokekulturen som kommer göra framtiden bättre för kvinnor, HBTQ-personer och invandrare.
Småföretagare har i många år vittnat om osund konkurrens, samtidigt som både myndigheter och politiker konstaterar att Samhall missköter sitt kärnuppdrag.
Högre utbildning har inte bara nyttor utan också kostnader, och det finns anledning att dessa bör delas mellan individ och samhälle.
Saaben var en produkt av svensk slutenhet och industripolitik. När globaliseringen slog till på allvar fanns det ingen chans för företaget att överleva.
En stor majoritet av Sveriges befolkning tycker att arbetskraftsinvandrare som försörjer sig själva ska vara välkomna till Sverige.
När arbetslöshetsmisslyckandet blivit allt mer uppenbart har regeringen i stället börjat prata om sysselsättning. Men även sysselsättningen blir allt sämre i internationell jämförelse.
Politiker har svårt att värja sig mot idéer om hur staten kan bidra till innovationer, konkurrenskraft och grön omställning. Men idéerna som framförs av vänsterns nya favoritekonom Mariana Mazzucato leder främst till framväxten av en bidragsindustri.
De svenska storvarven föddes i en våg av globalisering och gick under i en annan. Älvstranden i Göteborg är en påminnelse om förändringens möjligheter och farorna med att försöka hänga kvar i en svunnen tid.
Nationalekonomi kan hjälpa oss att avgöra om rättspolitiska förslag kommer att ge de önskade resultaten. Ändå lyser rättsekonomin med sin frånvaro i svensk politik. Det riskerar att leda till sämre beslut.
Joe Bidens stimulanspaket på motsvarande 16 biljoner kronor slår nya rekord. Det är en politik som bygger på förhoppningen om att tidigare erfarenhet och ekonomisk teori inte längre gäller.
Hyresregleringar är på modet bland politiker runt om i världen. Men erfarenheterna från Berlin som nyligen införde ett hyrestak borde avskräcka.
Fredrik Kopsch sökte jobb som matkurir och konstaterar att det finns goda skäl att nyansera den negativa bild av gigjobben som målats upp av både journalister och politiker.
Trafikverket har chockhöjt koldioxidpriset i de samhällsekonomiska analyserna. Men om politikerna verkligen värderade utsläppens kostnader så högt borde bensinskatten ha höjts med 16 kronor per liter, skriver Maria Bratt Börjesson, professor i nationalekonomi.
Grängesbergsbolaget var ett av 1900-talets mäktigaste svenska företag. Jan Jörnmark ser spåren mellan gruvan i Stråssa och den självbelåtenhet som fortfarande präglar svenskt samhällsliv.
Den politiska ivern att klippa band och lansera stora nybyggen har skapat ett berg av eftersatt underhåll av vägar och järnväg. Decennier av felprioriteringar tar nu ut sin rätt i form av försenade tåg och ett vägnät som knakar i fogarna. Infrastrukturpolitiken måste nu avstå från olönsamma storsatsningar, och samtidigt säkerställa att underhållspengarna används mer effektivt, skriver Cecilia Reje.