Det går bra att använda diagram och siffror härifrån. De flesta diagram finns att ladda ned i Excelformat.
Läs mer om Timbros arbete på skatteområdet på timbro.se/skatter
Ta del av vår heldagsutbildning om det svenska skattesystemet
Räkna ut hur mycket skatt du betalar på dinskatt.se.
Hur mycket skatt betalar du?
Arbetsgivaravgifter
Bolagsskatt
Fastighetsskatt
Investeringssparkonto
Jobbskatteavdraget
Kapitalinkomstskatt
Kommunalskatt
Moms
Punktskatter
Särskild löneskatt
Stämpelskatt
Statlig inkomstskatt
Värnskatt
Allmän pensionsavgift
Lafferkurvan
Marginalskatt
Skatter och sysselsättning
Externa länkar
Många vet att man betalar kommunalskatt på cirka 30 procent, men det är lätt att glömma att man dessutom måste betala både moms och arbetsgivaravgifter. De flesta betalar mer än hälften av vad de tjänar i skatt.
Ta reda på hur mycket skatt du själv betalar på dinskatt.se. Du kan också jämföra hur mycket du hade betalat i skatt på samma lön för alla år ända tillbaka till 1971.
Här kan du räkna ut hur mycket du betalar.
I denna video förklaras hur arbetsgivaravgifter och moms och andra konsumtionsskatter sammanlagt gör att skattebördan överstiger 50 procent för vanliga inkomster:
Arbetsgivaravgifterna är en skatt som uppgår till 31,42 procent av lönen.
Skattesatsen är lägre för personer som är yngre än 18 år eller äldre än 65 år. Skatten är också lägre för egenföretagare (då kallas det egenavgifter) och på avsättningar till tjänstepension (den särskilda löneskatten).
De flesta nationalekonomer menar att arbetsgivaravgifterna i längden leder till lägre löner och därför i slutändan betalas av de anställda och inte av arbetsgivaren. Det gör arbetsgivaravgifterna till den största skatt som de flesta betalar. Läs mer i denna artikel.
Arbetsgivaravgifterna anses ha en koppling till socialförsäkringsförmåner som pension och föräldrapenning (se vilka avgifter som formellt utgör arbetsgivaravgifterna på Ekonomifakta). Därför påstås ibland att de är försäkringspremier och inte skatter.Vi menar att det är rimligare att kalla dem skatter. Arbetsgivaravgifterna samlas in av Skatteverket och redovisas som skatter på arbete. Den som fuskar med betalning av arbetsgivaravgifter kan dömas för skattebrott.
Arbetsgivaravgifterna ingår också i den officiella statistiken över skattetrycket: ”I detta sammanhang ska obligatoriska sociala avgifter … räknas in i mätningen av skattetrycket” (punkt 20.79 i EU-regelverket för nationalräkenskaper). Detta gäller dock inte avsättningar till premiepension (drygt 2 procent av inkomsten).
Läs mer om Timbros reformförslag för skatterna på arbete i denna rapport.
Arbetsgivaravgifterna betalas juridiskt av arbetsgivaren. Bestämmelserna finns i socialavgiftslagen och lagen om allmän löneavgift. Enligt lagen om fördelning av socialavgifter ska de olika socialavgifterna (föräldraförsäkringsavgift, sjukförsäkringsavgift etc.) bestämmas så att intäkterna motsvarar statens kostnader för ersättningssystemet i fråga.
Den allmänna löneavgiften, som inte kopplas till något ersättningssystem, justeras sedan så att totalen blir 31,42 procent.
Bolagsskatten minskar investeringarna, gör att entreprenörskap lönar sig mindre och belönar skuldsättning i företag. Läs mer om problemen med bolagsskatten i rapporten ”Sänkt kapitalskatt: Ökade investeringar och högre tillväxt”.
Eftersom bolagsskatten gör investeringar mindre lönsamma blir också stocken av kapital och i slutändan lönerna lägre på grund av bolagsskatten. De som drabbas av bolagsskatten är därför framför allt de anställda, inte aktieägarna. Vi förklarar varför i den här filmen.
När vinsten räknas ut får ränteutgifter dras av som en kostnad. Det innebär att den som bistått med kapital till företaget genom att låna ut pengar slipper bolagsskatt. För att minska denna obalans och för att följa ett EU-direktiv mot skatteplanering inom bolagssektorn infördes 2018 en begränsning av ränteavdragen till 30 procent av företagets rörelsevinst före avskrivningar. De minskade ränteavdragen kompenseras med sänkt bolagsskattesats.
Bolagsskatten heter i juridisk mening inkomstskatt för juridiska personer (corporate income tax). Juridiska personer beskattas bara i ett inkomstslag – näringsverksamhet – och skattesatsen är 20,6 procent av inkomsten (vinsten, i dagligt tal). Bestämmelserna finns i inkomstskattelagen.
Den som äger bostäder eller kommersiella fastigheter måste betala en årlig skatt i form av fastighetsskatt eller kommunal fastighetsavgift.
Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift betalas årligen som en procentsats av fastighetens taxeringsvärde. Taxeringsvärdet ska motsvara tre fjärdedelar av marknadsvärdet.
Fastighetsägare måste också betala stämpelskatt vid köp eller belåning, och reavinstskatt (en del av kapitalinkomstskatten) om man säljer en fastighet med vinst.
Fastighetsskatten på bostäder kallas sedan 2008 kommunal fastighetsavgift och utgår med 0,75 procent av taxeringsvärdet upp till cirka 9 000 kr per år. Fram till 2008 var fastighetsskatten på villor 1 procent av taxeringsvärdet, utan tak. Den kommunala fastighetsavgiften för flerfamiljshus (både bostadsrätter och hyresrätter) är 0,3 procent av taxeringsvärdet upp till cirka 1 500 kr per lägenhet.
Nationalekonomer brukar tycka att ägda bostäder ska beskattas av neutralitetsskäl så länge som inkomster från hyresfastigheter beskattas med kapitalinkomstskatt. Den som bor i och äger en villa eller bostadsrätt ”hyr av sig själv” och bör betala kapitalinkomstskatt på den hypotetiska inkomsten, precis som den som äger ett hyreshus måste betala skatt på sina inkomster, är tanken.
Den gamla fastighetsskatten var dock illa omtyckt bland de som behövde betala den eftersom en villa inte ger någon inkomst man kan betala skatten med, och stigande taxeringsvärden ledde till höjda skatter på ett oförutsägbart sätt.
För industrifastigheter är fastighetsskatten 0,5 procent av taxeringsvärdet och för andra lokaler, till exempel kontor, är den 1 procent. Skogsmark och jordbruksmark är undantagna. Många nationalekonomer är mer skeptiska till att beskatta kommersiella fastigheter. Man kan se det som en sorts dubbelbeskattning, eftersom inkomster av fastigheter beskattas med kapitalinkomstskatt och eventuellt bolagsskatt.
Bestämmelserna finns i lagen om kommunal fastighetsavgift, lagen om statlig fastighetsskatt och fastighetstaxeringslagen.
Investeringssparkonto är ett sätt att spara i fonder och aktier där man betalar en årlig schablonskatt som procent av det sparade kapitalet.
Sedan 2012 finns en ny skatterättslig sparform för fonder och börsnoterade aktier, investeringssparkonto (ISK). 2019 hade 2,7 miljoner svenskar ett ISK. De totala skatteintäkterna från investeringssparkonton var drygt 4 miljarder kronor.
Den som sparar genom ett investeringssparkonto behöver inte betala skatt på utdelningar och reavinster, och får inte heller avdrag för förluster. I stället beskattas en årlig schablonintäkt som en viss procentandel (statslåneräntan plus 1 procent) av det investerade kapitalet (kapitalunderlaget). Kapitalunderlaget beräknas som den genomsnittliga behållningen på kontot vid varje kvartalsskifte under året. Schablonintäkten tas upp som kapitalinkomst och beskattas med 30 procent.
Vid insättningar på ett ISK betalar man också en engångsskatt på några tiondelars procent av den insatta kapitalet. Detta motsvarar skatten på motsvarande belopp om det hade funnits på kontot över ett kvartalsskifte. Engångsskatten på insättningar gör att det inte lönar sig att flytta ut medel från kontot precis före ett kvartalsskifte för att sedan direkt sätta in pengarna igen.
Med traditionell kapitalbeskattning uppstår inlåsningseffekter, eftersom det är skattemässigt gynnsamt att skjuta upp beskattningen genom att sälja aktier och fonder så sällan som möjligt. Det kan leda till att sparare exempelvis känner sig inlåsta i aktiefonder med höga avgifter. Investeringssparkonton löser denna problematik. Inom ett ISK kan man handla så mycket man vill utan skattekonsekvenser.
ISK påstås ofta vara skattegynnat, men om man beaktar att ISK-spararen tar mer risk är skattenivån på ISK ungefär lika stor som för vanlig kapitalbeskattning. Läs mer i denna artikel i Ekonomisk debatt.
Jobbskatteavdraget är en skattesänkning till alla som arbetar. Det infördes 2007.
Skattesänkningen är som störst cirka 3 000 kronor i månaden om man bor i en kommun med genomsnittlig kommunalskatt.
Du kan räkna ut ditt eget jobbskatteavdrag på dinskatt.se.
Grundavdraget är den delen av inkomsten som man slipper betala skatt på. Alla som har en förvärvsinkomst (arbetsinkomst, pension, a-kassa, sjukpenning etc.) får sänkt skatt tack vare grundavdraget. Jobbskatteavdraget ges dock bara till den som har arbetsinkomst. Man kan säga att jobbskatteavdraget är ett grundavdrag som bara gäller för arbetsinkomster.
Syftet med jobbskatteavdraget är att öka inkomstskillnaden mellan att arbeta och att leva på ersättningar som socialbidrag och a-kassa. Det finns en hel del forskning som visar att fler jobbar om det är större skillnad mellan bidrag och arbete.
Det är svårt att veta hur många som hade arbetat om jobbskatteavdraget inte hade införts, men genom att titta på effekter av reformer i andra länder har vi beräknat att jobbskatteavdraget har ökat sysselsättningen med 86 000–165 000 personer. Läs mer i rapporten ”Skatter, bidrag och sysselsättning: En forskningsgenomgång”.
Jobbskatteavdraget fasas in för månadslöner upp till 33 000 kr. Jobbskatteavdraget blir alltså större ju mer man tjänar. Det innebär lägre marginalskatter i det inkomstintervallet.
2016 införde den rödgröna regeringen en utfasning av jobbskatteavdraget från en månadslön på 54 000 kr. För varje hundralapp man tjänar över 54 000 kr blir jobbskatteavdraget tre kronor lägre. Vid en månadslön på 147 000 kr är jobbskatteavdraget helt utfasat. Utfasningen av jobbskatteavdraget medför därför höjd marginalskatt med tre procentenheter i intervallet 54 000–147 000 kr i månaden. Eftersom Sveriges beskattning av höginkomsttagare sannolikt ligger på fel sida av Lafferkurvan innebär den här skattehöjningen mest troligt lägre intäkter för staten. Läs mer i rapporten ”Skatteintäkten som blev en förlust”.
Jobbskatteavdraget är en skattereduktion som finansieras helt av staten, men det är utformat så att det är större i kommuner med högre kommunalskatt. Det innebär att invånarna i en kommun som höjer kommunalskatten får en viss kompensation från staten i form av ett större jobbskatteavdrag. I praktiken subventionerar därmed staten höjda kommunalskatter, och det finns risk att jobbskatteavdraget som det är utformat i dag leder till kommunalskattehöjningar. Det är ganska lätt att åtgärda den här bristen i jobbskatteavdraget, genom att helt enkelt ta bort kopplingen till kommunalskatten i skattebetalarens hemkommun. Läs mer i rapporten ”Kommunernas incitament för skattehöjningar”.
Kapitalinkomstskatt betalas på aktieutdelningar, reavinster på aktier och fastigheter, hyresintäkter och ränteintäkter.
Kapitalinkomstskatten är normalt 30 procent. Denna skattesats gäller exempelvis utdelningar och reavinster från börsnoterade bolag. Skattesatsen är lägre på bland annat reavinst vid bostadsförsäljning och utdelningar från onoterade bolag.
Normal skattesats (aktieutdelningar etc) och ränteavdrag: 30 %
Utdelningar från onoterade bolag: 25 %
Reavinst på fastigheter: 22 %
Utdelningar från fåmansbolag: 20 %
Avkastning på pensionssparande: 15 %
Den genomsnittliga kapitalinkomstskattesatsen är 23,5 procent (se sidan 51 i denna rapport).
Sedan 2012 finns en ny skatterättslig sparform för fonder och börsnoterade aktier, investeringssparkonto (ISK). I stället för att beskatta löpande reavinster och utdelningar beskattas en årlig schablonintäkt som beräknas som procent av det investerade kapitalet. Schablonintäkten tas upp som kapitalinkomst och beskattas med 30 procent.
Kapitalförsäkring är en annan sparform som schablonbeskattas på liknande sätt som ISK. Den huvudsakliga skillnaden är att skatten särredovisas som en avkastningsskatt. Detsamma gäller pensionssparande, exempelvis för tjänstepensioner, men här är skattesatsen nedsatt till 15 procent av den schablonberäknade avkastningen.
Även kupongskatten, som betalas när svenska bolag gör aktieutdelning till utländska ägare, är en form av kapitalinkomstskatt. Hur hög kupongskatten är i praktiken avgörs av Sveriges dubbelbeskattningsavtal med aktieägarens hemland – oftast sätts den ned från 30 till 15 procent.
Kapitalinkomstskatten gör det mindre lönsamt att spara. Den som sparar sina pengar drabbas av en totalt sett högre skatt än den som spenderar sina pengar i samma stund som de intjänas. Det beror på att skatter på kapital är dubbelbeskattning på redan beskattade pengar.
Kapitalinkomstskatten innebär också att entreprenörskap lönar sig sämre. Framgångsrika entreprenörer är ofta välutbildade personer med goda alternativa karriärmöjligheter som anställda. Deras förväntade avkastning på entreprenörskap måste därför vara hög. Avkastningen uppstår ofta i form av kapitalvinst när entreprenören säljer av hela eller delar av företaget efter några år. Höga skatter på kapitalvinster kan därför leda till minskat entreprenörskap. (Se denna rapport.)
Inkomst av kapital är i juridisk mening ett eget inkomstslag vid sidan av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Privatpersoner redovisar sina kapitalinkomster, till exempel vinst vid försäljning av fastighet eller utdelning från bolag, i deklarationen. Ränteutgifter och kapitalförluster får dras av. Om summan är positiv måste personen betala kapitalinkomstskatt. Är nettobeloppet negativt får personen en skattereduktion för underskott av kapital (som oftast kallas ränteavdrag i dagligt tal). Denna skattereduktion får räknas av från andra skatter.
Formellt är skattesatsen alltid 30 procent. Den lägre beskattningen på exempelvis bostadsvinster åstadkoms genom att 22 30-delar av inkomsten tas upp till beskattning. Bestämmelserna finns i inkomstskattelagen.
Läs mer om skatterna på kapital (där även bolagsskatten ingår) i vår rapport ”Sänkt kapitalskatt: Ökade investeringar och högre tillväxt”.
En längre föreläsning om problemen med kapitalskatterna:
Kommunalskatten är 32 procent i snitt, varav 21 procent går till primärkommunerna och 11 procent till regionerna.
Den betalas av alla som har förvärvsinkomst från arbete, pension, a-kassa och liknande. Den genomsnittliga skattesatsen 2023 är 32,24 procent.
Skattesatsen varierar från 29 procent i Österåker till 35 procent i Dorotea. På Ekonomifakta kan du se kommunalskatterna i alla kommuner och hur den genomsnittliga kommunalskatten har ökat över tid. Du kan räkna ut din egen kommunalskatt på dinskatt.se.
Ju högre kommunalskatten är, desto högre blir allas marginalskatter. Detta påverkar särskilt höginkomsttagare, de som tjänar mer än brytpunkten för statlig inkomstskatt, eftersom Sverige redan beskattar sådana inkomster så högt att man förmodligen befinner sig på fel sida av Lafferkurvan. Dessutom gör höjd kommunalskatt att det blir mindre skillnad mellan att arbeta och att leva på exempelvis socialbidrag.
En studie har beräknat att höjd kommunalskatt på arbetsinkomster med en procentenhet minskar sysselsättningen med 13 000 personer. 43 procent av de ökade skatteintäkterna faller bort på grund av att individer arbetar mindre när skatten höjs. Eller om man vänder på det: En sänkning av kommunalskatten är till 43 procent självfinansierande.
Om en kommun tar ut en krona mer i skatt av sina medborgare kan man tro att den kan öka sina utgifter med en krona. Men i själva verket kan den spendera 1,36 kronor mer, eftersom staten subventionerar varje krona i kommunala utgifter med uppskattningsvis 36 öre. Det beror på att det statliga jobbskatteavdraget ökar om kommunalskatten höjs och på att kommunerna inte behöver betala moms.
Dessutom kommer de negativa effekterna på arbetsinkomsterna och sysselsättningen i kommunen som beskrevs ovan inte att drabba den kommun som fattade beslut om en skattehöjning, eftersom den kompenseras av det kommunala utjämningssystemet.
Allt detta gör att kommunerna kan frestas att höja kommunalskatterna mer än de annars hade gjort. Läs mer i rapporten ”Kommunernas incitament för skattehöjningar” eller se denna korta film.
Kommunalskatten är kommunalskattesatsen multiplicerad med den beskattningsbara inkomsten, som i sin tur är den fastställda förvärvsinkomsten (inkomst av tjänst och näringsverksamhet) minus grundavdraget. Sedan dras jobbskatteavdraget av, men det påverkar inte kommunernas intäkter utan minskar bara de statliga skatteintäkterna. Bestämmelserna finns i inkomstskattelagen.
Moms är en skatt på konsumtion.
Momsen beskattar det mervärde som skapas i varje led av produktionen. Mervärdet är mellanskillnaden mellan företagets försäljning och kostnader för inköp. Det går till att täcka löner och vinster. Ett bageri som till exempel köper mjöl för 10 kronor och säljer en limpa för 30 kronor har skapat ett mervärde på 20 kronor. Eftersom priset som konsumenten betalar är summan av alla mervärden i företagen som har varit involverade i produktionen är momsen i slutändan en skatt på priset till slutkonsument.
Momsen fungerar så att varje företag tar ut moms när produkten säljs och skickar skattebördan för momsen vidare till nästa led. I sista ledet är det slutkonsumenten som betalar momsen. Momspliktiga företag lägger moms på sin försäljning (utgående moms) men får också dra av momsen på sina inköp (ingående moms). Praktiskt går det till så att företagen rapporterar in sin ingående och utgående moms till Skatteverket och betalar in mellanskillnaden, det vill säga momsen på mervärdet.
Moms är bara ett av flera möjliga sätt att beskatta konsumtion, men konstruktionen ger momsen ett antal fördelar. I ett momssystem behöver företag inte fundera på om deras kunder är slutkonsumenter eller andra företag. Man tar ut moms på all försäljning och om köparen är ett (momspliktigt) företag kommer det att få tillbaka momsen från staten. Därför har köparen incitament att se till att säljaren debiterar moms på ett korrekt sätt.
6 procent: Persontransporter, böcker, tidningar och kultur
12 procent: Mat och hotellvistelser
25 procent: Allt annat
De flesta nationalekonomer är överens om att de olika momssatserna är skadliga för samhällsekonomin. Det finns ingen anledning för staten att favorisera viss konsumtion. Moms är också ett trubbigt sätt att omfördela pengar till låginkomsttagare. Om momsen ska göras enhetlig med oförändrade skatteintäkter ska den sättas till 21,3 procent. Läs mer i rapporten ”En bred och enhetlig moms: Mer rättvisa och mindre krångel”.
En tredjedel av den privata konsumtionen är undantagen från moms. Det gäller bland annat finansiella tjänster, försäkringar, fastighetsuthyrning, lotterier, vård och utbildning.
Företag som omfattas av momsundantag behöver inte lägga på moms på sin försäljning, men behandlas som slutkonsumenter när de köper från momspliktiga företag. De får alltså ingen ersättning för ingående moms. I stället är momsen en kostnad i verksamheten – en dold moms som även den måste betalas av konsumenterna i slutändan.
Detta får flera negativa effekter. Den som är undantagen från moms har incitament att t.ex. bedriva städning i egen regi i stället för att köpa in från ett externt företag. Läs mer i rapporten ”En bred och enhetlig moms: Mer rättvisa och mindre krångel”.
I några få fall (till exempel receptbelagda läkemedel och utrikesresor) gäller kvalificerade undantag, även kallat nollmoms, vilket betyder att företaget får tillbaka den ingående momsen men inte behöver lägga utgående moms på sin försäljning.
Statliga myndigheter, kommuner och regioner är undantagna från moms. De betalar ingen moms på produktionen som deras anställda utför och när de köper in varor från privata företag får de tillbaka momsen genom en särskild momsersättning från staten. Den uppgår till drygt 100 miljarder kronor, som ingår i momsintäkterna men alltså bara är en bokföringsövning inom den offentliga sektorn.
Det faktum att kommunerna är undantagna får effekten att det ur kommuninvånarnas perspektiv blir billigare att finansiera konsumtion genom kommunalskatten i stället för att ha låga skatter och betala ur egen ficka. Det kan leda till högre kommunalskatter. Läs mer i rapporten ”Kommunernas momsundantag”.
Momsen heter juridiskt mervärdesskatt. Bestämmelserna finns i mervärdesskattelagen, som i sin tur till stor del bygger på EU:s mervärdesskattedirektiv.
Punktskatter är riktade skatter på enskilda varor. De motiveras oftast med folkhälso-, miljö- eller transportpolitiska mål.
Här är en sammanställning av punktskatterna 2020:
Skatt, Huvudsaklig skattesats, Intäkt i miljarder
Alkoholskatt
517 kr/l ren alkohol (sprit), ca 200 kr/l ren alkohol (öl och vin)
15
Tobaksskatt
1,60 kr/cigarett, 459 kr/kg snus
12
Elskatt
0,353 kr/kWh
26
Koldioxidskatt, bensin
2,59 kr/l (1 190 kr/ton CO2)
7
Energiskatt, bensin
4,10 kr/l
11
Koldioxidskatt, diesel och andra oljeprodukter
2,25 kr/l (1 190 kr/ton CO2)
16
Energiskatt, diesel och andra oljeprodukter
2,46 kr/l
16
Kemikalieskatt
11 kr/kg (vitvaror), 163 kr/kg (övrig elektronik)
1,9
Plastpåseskatt*
3 kr/styck
1,7
Flygskatt
62/260/416 kr/resa
1,7
Fordonsskatt
Från 360 kr/år
16
Trängselskatt och vägavgifter
5–45 kr/passage
4
Skatt på trafikförsäkringspremier
32 % av premien
3
Spelskatt
18 % av behållningen
4
Svenska Spels överskott 2
Övriga miljöskatter 2
Övriga punktskatter0,5
Summa 141
* Träder i kraft den 1 maj 2020.
Källa: Finansdepartementets beräkningskonventioner 2020, Budgetpropositionen för 2020.
Punktskatterna regleras i flera olika lagar. De viktigaste är lagen om skatt på energi, vägtrafikskattelagen, lagen om alkoholskatt och lagen om tobaksskatt.
En arbetsgivare som sätter av till tjänstepension betalar särskild löneskatt i stället för arbetsgivaravgifter.
Den särskilda löneskatten är 24,26 procent. Den infördes i samband med skattereformen 1990–1991.
Skatten är lägre än arbetsgivaravgifterna eftersom avsättningar till tjänstepension inte är pensionsgrundande i det allmänna systemet (och inte heller sjukpenninggrundande). För personer som ligger under taket för pensionsgrundande inkomst är dock denna rabatt för låg eftersom den inte fullt ut kompenserar för frånvaron av allmän pensionsrätt.
Särskild löneskatt betalas också på vissa andra inkomster som inte är sjukpenninggrundande.
Timbro föreslår att den särskilda löneskatten halveras, till 12 procent. Det ger en rättvis beskattning av tjänstepension med tanke på att tjänstepension inte ger pensionsrätt i det allmänna systemet.
Bestämmelserna finns i lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader.
Stämpelskatten är en transaktionsskatt man måste betala om man köper eller belånar fastigheter.
Stämpelskatten betalas med 1,5 procent av köpeskillingen när en privatperson köper en fastighet. När ett företag köper en fastighet är skattesatsen 4,25 procent, men om fastigheten ligger i ett bolag som sedan säljs behöver stämpelskatt inte betalas. Även vid belåning (inteckning) av fastighet måste stämpelskatt betalas. Skatten är då 2 procent av lånebeloppet.
Den som exempelvis köper en villa för 5 miljoner och tar upp ett lån på 4 miljoner betalar 155 000 kronor i stämpelskatt. Bor personen i huset i tio år motsvarar stämpelskatten en kostnad på 1 300 kronor varje månad i tio år.
Stämpelskatten är en ren transaktionsskatt som inte har något med statens administrationskostnader att göra. För att täcka dessa tar Lantmäteriet ut expeditionsavgifter när en fastighet överlåts eller intecknas.
Den som säljer en bostad som gått upp i värde måste också betala kapitalinkomstskatt på reavinsten.
Många nationalekonomer anser att stämpelskatten bör avskaffas, eftersom den minskar rörligheten på bostadsmarknaden.
Bestämmelserna finns i lagen om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.
Den statliga inkomstskatten är en 20-procentig skatt på inkomster över 613 900 kr per år, eller 51 200 kr i månaden.
Skatteintäkterna från den statliga inkomstskatten uppgår till 54 miljarder 2023.
Värnskatten var, fram till att den avskaffades, en del av den statliga inkomstskatten.
Man betalar statlig inkomstskatt på den del av inkomsten som överstiger brytpunkten. Brytpunkten räknas ut så här:
brytpunkt = skiktgräns + grundavdrag
Skiktgränsen 2023 är 598 500 kr. Den ökar med 2 procent plus inflation varje år om inte politikerna fattar ett aktivt beslut om att välja en annan skiktgräns. Grundavdraget för höginkomsttagare upp till 65 års ålder är 15 400 kr, så brytpunkten är 613 900 kr.
Cirka en miljon svenskar betalar statlig skatt. En majoritet av svenskarna betalar någon gång i livet statlig inkomstskatt.
Diagrammet visar andelen som betalar statlig inkomstskatt under året, andelen som någon gång sedan 1991 har betalat statlig skatt och andelen som ser hushållsekonomin påverkas av den statliga inkomstskatten. Statistiken är från 2012. Källa: ”Platt skatt för högre intäkter”.
Ja, förmodligen. Om den statliga inkomstskatten avskaffas skulle höginkomsttagare får betydligt större incitament att tjäna pengar genom lägre marginalskatt. När inkomsterna stiger, ökar också skatteintäkterna. Sannolikt så mycket att staten i slutändan får lika mycket eller mer skatteintäkter. Läs mer i rapporten ”Platt skatt för högre intäkter”.
Bestämmelserna om den statliga inkomstskatten finns i 65 kap 5 § inkomstskattelagen.
Värnskatten var en femprocentig skatt på höga inkomster. Den avskaffades den 1 januari 2020.
Värnskatten var formellt en del av den statliga inkomstskatten. 2019, sista året den togs ut, betalades den på årsinkomster över 703 000 kronor och ungefär 400 000 svenskar betalade värnskatt.
Värnskatten infördes 1995. Den innebar att marginalskatterna för höginkomsttagare ökade till över 50 procent och därmed frångicks principen om ”hälften kvar av en löneökning” som varit vägledande i Århundradets skattereform 1990–1991. Värnskatten skulle egentligen vara tillfällig, men blev kvar i 25 år.
Skatteintäkterna uppgick 2019 till cirka 6 miljarder kronor. Flera forskare – till exempel Bertil Holmlund och Martin Söderström, Peter Birch Sørensen samt Jukka Pirttilä och Håkan Selin – har dock dragit slutsatsen att avskaffad värnskatt förmodligen i slutändan ökar statens skatteintäkter: Sverige ligger på fel sida av Lafferkurvan. Det beror på att sänkt marginalskatt gör att det lönar sig mer att tjäna pengar, och då ökar även intäkterna från exempelvis arbetsgivaravgifter och kommunalskatt. Läs mer i rapporten ”Den kostsamma värnskatten”.
Den allmänna pensionsavgiften är löntagarens avgift till pensionssystemet. Den betalas dock bara på papperet eftersom man får en lika stor skattereduktion.
Enligt pensionsöverenskommelsen på 1990-talet ska både löntagare och arbetsgivare betala till pensionssystemet. Löntagaren betalar 7 procent i allmän pensionsavgift på pensionsgrundande inkomster (upp till 8,07 inkomstbasbelopp per år) och arbetsgivaren betalar 10,21 procent, som en del av arbetsgivaravgifterna.
2000–2006 införde den socialdemokratiska regeringen en skattereduktion för den allmänna pensionsavgiften. Löntagarna betalar fortfarande formellt den allmänna pensionsavgiften, men får en lika stor skattereduktion. Den allmänna pensionsavgiften betalas därför i praktiken från statskassan till pensionssystemet.
Skattereduktionen medförde att avsättningen till pensionerna minskade från 18,5 till 17,21 procent av inkomsten.
Personer med inkomster upp till cirka 60 000 kronor om året kan inte dra nytta av hela skattereduktionen eftersom de inte betalar tillräckligt mycket skatt. Läs mer i denna rapport.
Bestämmelserna finns i lagen om allmän pensionsavgift.
Lafferkurvan är ett diagram som visar sambandet mellan skattesats och skatteintäkter. Det används för att illustrera att sänkt skatt ibland kan ge ökade skatteintäkter.
Lafferkurvan är döpt efter ekonomen Arthur Laffer som sägs ha ritat kurvan på en servett under en middag i Washington 1974. Laffer noterade att skatteintäkterna borde vara noll om skattesatsen är antingen 0 eller 100 procent och postulerade ett bågformat utseende mellan dessa extrempunkter. Därmed finns det alltid en punkt där en skattehöjning inte längre leder till ökade skatteintäkter.
Så här ser Lafferkurvan för höginkomsttagares skatt i Sverige ut, med rimliga antaganden om hur mycket inkomsterna ökar när skatten sänks. Läs mer i rapporten ”Lafferkurvans återkomst”.
En längre föreläsning om teorin och forskningen bakom Lafferkurvan:
Marginalskatten är skatten på den sist intjänade kronan. Höga marginalskatter gör att det lönar sig mindre att jobba en timme extra, skaffa en längre utbildning eller anstränga sig lite ytterligare på jobbet.
Så här ser Sveriges inkomstskatt för arbetsinkomst ut 2022:
Om man räknar med konsumtionsskatter (främst moms) och arbetsgivaravgifter får man den effektiva marginalskatten, som ser ut så här:
För månadslöner upp till 48 000 kr påverkar även socialförsäkringsförmåner, till exempel den allmänna pensionen, utbytet av att arbeta.
Den effektiva marginalskatten på höga inkomster i Sverige är cirka 73 procent. Det räknas ut så här: Vid 100 kr i löneökning är arbetsgivaravgifterna 31 kr, inkomstskatten 55 kr (statlig inkomstskatt 20 procent, genomsnittlig kommunalskatt 32 procent och utfasat jobbskatteavdrag 3 procent) och konsumtionsskatterna 8 kr (cirka 20 procent av 40 kr). Totala skatter är därmed 95 av arbetsgivarens kostnad på 131 kr, alltså 73 procent. Läs mer i rapporten Efter värnskatten.
Det förklaras också i den här filmen:
Hur ser det ut i andra länder? Det undersökte vi i rapporten ”Efter värnskatten”:
Så här har den effektiva marginalskatten på höga inkomster sett ut sedan 1950:
Ju lägre skatter på arbete och ju lägre bidrag, desto större incitament för att arbeta. Det finns också stöd i forskningen för att fler jobbar om skatterna på arbete sänks.
Om ett vårdbiträde går från a-kassa till ett jobb som betalar 22 000 kr i månaden kommer 86 procent av den samhällsekonomiska vinsten att tillfalla staten. Vårdbiträdet själv får en inkomstökning som motsvarar 14 procent av samhällets vinst av att hon har kommit i arbete.
Om du vill veta mer, läs vår rapport ”Hur mycket lönar sig arbete i Sverige?” eller se den här korta filmen.
Vår rapport ”Skatter, bidrag och sysselsättning: En forskningsgenomgång” går igenom 31 studier av skatte- och bidragsreformer i olika länder. Den absoluta merparten av studierna visar att sysselsättningen ökar om inkomstskillnaden mellan arbete och bidrag blir större. Med utgångspunkt i den forskningen kan sysselsättningsökningen av jobbskatteavdraget uppskattas till 86 000–165 000 personer.
Ekonomifakta har räknesnurror, historisk statistik och jämförelser med andra länder, med mera
Utförlig information om de svenska skatternas historia från Institutet för näringslivsforskning
Statistik och historik från Skatteverket
”Swedish Tax Policy: Recent Trends and Future Challenges” – en fullspäckad rapport från ESO
Mirrlees Review – en ansedd rapport från brittiska Institute for Fiscal Studies
Nyheter, evenemang, erbjudanden och spaningar! Förlagets nyhetsbrev skrivs av Andreas Johansson Heinö och kommer på onsdagar. Smedjans nyhetsbrev skrivs av chefredaktör Svend Dahl och utkommer varje lördag. I båda breven får du unika texter, rabatter och lästips.