Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Jobbskatteavdraget

Jobbskatteavdraget är en skattesänkning till alla som arbetar med upp till 2 300 kr per månad. Det infördes 2007.

Hur stor är skattesänkningen?

Skattesänkningen är som störst för personer som tjänar 31 000–51 000 kr i månaden – cirka 2 300 kr om man bor i en kommun med genomsnittlig kommunalskatt. Se skattesänkningen för olika lönenivåer i diagrammet:

Den totala skattesänkningen uppgår till 113 miljarder 2018. Du kan räkna ut ditt eget jobbskatteavdrag på dinskatt.se.

Vad är skillnaden mellan grundavdrag och jobbskatteavdrag?

Grundavdraget är den delen av inkomsten som man slipper betala skatt på. Alla som har en förvärvsinkomst (arbetsinkomst, pension, a-kassa, sjukpenning etc.) får sänkt skatt tack vare grundavdraget. Jobbskatteavdraget ges dock bara till den som har arbetsinkomst. Man kan säga att jobbskatteavdraget är ett grundavdrag som bara gäller för arbetsinkomster.

Har jobbskatteavdraget lett till att fler arbetar?

Syftet med jobbskatteavdraget är att öka inkomstskillnaden mellan att arbeta och att leva på ersättningar som socialbidrag och a-kassa. Det finns en hel del forskning som visar att fler jobbar om det är större skillnad mellan bidrag och arbete. Det är svårt att veta hur många som hade arbetat om jobbskatteavdraget inte hade införts, men genom att titta på effekter av reformer i andra länder har vi beräknat att jobbskatteavdraget har ökat sysselsättningen med 86 000–165 000 personer. Läs mer i rapporten ”Skatter, bidrag och sysselsättning: En forskningsgenomgång”.

Hur påverkar jobbskatteavdraget marginalskatterna?

Jobbskatteavdraget fasas in för månadslöner upp till 31 000 kr. Jobbskatteavdraget blir alltså större ju mer man tjänar. Det innebär lägre marginalskatter i det inkomstintervallet.

2016 införde den rödgröna regeringen en utfasning av jobbskatteavdraget från en månadslön på 51 000 kr. För varje hundralapp man tjänar över 51 000 kr blir jobbskatteavdraget tre kronor lägre. Vid en månadslön på 127 000 kr är jobbskatteavdraget helt utfasat. Utfasningen av jobbskatteavdraget medför därför höjd marginalskatt med tre procentenheter i intervallet 51 000–127 000 kr i månaden. Eftersom Sveriges beskattning av höginkomsttagare sannolikt ligger på fel sida av Lafferkurvan innebär den här skattehöjningen mest troligt lägre intäkter för staten. Läs mer i rapporten ”Skatteintäkten som blev en förlust”.

Hur påverkas kommunerna av jobbskatteavdraget?

Jobbskatteavdraget är en skattereduktion som finansieras helt av staten, men det är utformat så att det är större i kommuner med högre kommunalskatt. Det innebär att invånarna i en kommun som höjer kommunalskatten får en viss kompensation från staten i form av ett större jobbskatteavdrag. I praktiken subventionerar därmed staten höjda kommunalskatter, och det finns risk att jobbskatteavdraget som det är utformat i dag leder till kommunalskattehöjningar. Det är ganska lätt att åtgärda den här bristen i jobbskatteavdraget, genom att helt enkelt ta bort kopplingen till kommunalskatten i skattebetalarens hemkommun. Läs mer i rapporten ”Kommunernas incitament för skattehöjningar”.