Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Ekonomi Essä

Om din månadslön är 30 000 kronor betalar du drygt 20 000 i skatt varje månad, arbetsgivaravgifter och moms medräknat. Alla borde enkelt kunna se hur mycket skatt de betalar, skriver Smedjans skatteexpert Jacob Lundberg.

Hur mycket skatt betalar en vanlig svensk? I år uppgår skatteintäkterna till 2 350 miljarder kronor, vilket utslaget på alla vuxna invånare blir 285 000 kronor, eller 24 000 kronor i månaden. Av detta kommer knappt 80 procent från kommunalskatt, arbetsgivaravgifter och moms.

Man kan också ta individperspektivet. Om vi utgår ifrån en månadslön på 30 000 kronor blir arbetsgivaravgifterna 9 500 kronor och kommunalskatten (minus jobbskatteavdraget) 6 500 kronor, avrundat.

Kvar att spendera är 23 500 kronor. Av priset man betalar är ungefär en femtedel moms och alkohol-, energi- och bensinskatter och liknande, alltså 4 500. Totala skatter är 20 500 kronor, vilket utgör 52 procent av arbetsgivarens kostnad på 39 500.

Du kan räkna ut hur mycket skatt du själv betalar med min räknesnurra dinskatt.se. Jag är inte den första som har räknat ut den sammanlagda skattebördan. Swedbank gjorde under flera år liknande beräkningar och Skattebetalarna fastställer varje år Skattefridagen enligt samma metod.

I grunden handlar det om att bryta ned det nationella skattetrycket på individnivå. Alla skatter betalas i slutändan av människor. Om inte svenska hushåll betalar arbetsgivaravgifterna och momsen, vem gör det då? Ändå blir det alltid diskussion om detta på sociala medier. Därför tänkte jag förklara logiken bakom beräkningarna.

Arbetsgivaravgifterna är en skatt

Ur ett juridiskt perspektiv är arbetsgivaravgifterna helt klart en skatt. De omfattas av principen om ”svenska folkets urgamla rätt att sig själv beskatta” och kan därför bara beslutas av riksdagen. Som en statlig utredning har konstaterat: ”Socialavgifterna t.ex. är skatter fastän de betecknas som avgifter.” (SOU 2007:96, sid. 28) Arbetsgivaravgifterna samlas in av Skatteverket och den som fifflar med dem kan dömas för skattebrott.

Även ur ett statistiskt perspektiv ingår arbetsgivaravgifterna i skatteintäkterna (med ett undantag). De redovisas i statsbudgeten under rubriken ”indirekta skatter på arbete”. Det är i enlighet med internationella regelverk i EU och OECD. Statistiken över skatteintäkter och offentliga finanser är reglerad på detaljnivå för att länder inte ska kunna manipulera statistiken och dölja delar av den offentliga sektorns ekonomi.

EU:s gemensamma regelverk för nationalräkenskaper föreskriver:

Uppgifter om inkomster från skatt och sociala avgifter används för att beräkna den totala skattesatsen eller skattetrycket, exempelvis den totala skatten i förhållande till BNP-nivån som används vid internationella jämförelser. I detta sammanhang ska obligatoriska sociala avgifter presenteras tillsammans med skattestatistik och räknas in i mätningen av skattetrycket eller av obligatoriska avgifter. (punkt 20.79)

Undantaget – som också visar varför definitionen av skatter spelar roll – är premiepensionen. Eftersom premiepensionen sätts av i ett faktiskt fondsparande som man kan påverka själv är den att betrakta som tvångssparande snarare än beskattning, beslutade EU:s statistikorgan Eurostat 2007.

Avgifterna till inkomstpensionen bör räknas med i skattetrycket. Foto: Hasse Holmberg/SCANPIX

Förändringen medförde att skattetrycket som andel av BNP minskade med en knapp procentenhet och att statens överskottsmål fick sänkas från två till en procent, eftersom premiepensionssparandet inte längre räknades som offentligt sparande.

Avgifterna till inkomstpensionen, som utgör huvuddelen av den allmänna pensionen, räknas fortfarande med i skatteintäkterna eftersom pensionssystemet är en del av den offentliga sektorn och står under politisk kontroll.

I beräkningarna ovan räknade jag avgifterna till premiepensionen som en skatt av förenklingsskäl. Drar jag bort premiepensionen – så att jag exakt använder EU:s och OECD:s skattedefinition – blir skatteandelen 51 procent i stället för 52 procent.*

* Premiepensionsavsättningen är 2,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten, som är 93 procent av lönen. Om vi antar att pensionen kommer att beskattas med genomsnittlig kommunalskatt på 32 procent och konsumtionsskatt på 20 procent blir värdet för individen 2,5 % × 93 % × (1 – 32 %) × (1 – 20 %) = 1,3 %.

Arbetsgivaravgifterna används till offentliga utgifter

Vissa menar att arbetsgivaravgifterna inte bör räknas som skatter eftersom intäkterna till majoriteten används till att finansiera socialförsäkringar som pension, a-kassa och sjukpenning. Men dessa socialförsäkringar är offentliga utgifter som politikerna bestämmer över. Det finns en, numera ganska svag, koppling mellan inkomst och hur mycket man får ut i ersättning, men det ändrar inte faktumet att det handlar om en skattefinansierad förmån.

Vi har alla nytta av polisen – det kanske också borde dras av från skatten?

Om sjukförsäkringsavgiften, som ingår i arbetsgivaravgifterna, ska räknas som en försäkringspremie snarare än som en skatt, borde inte regionskatten ses som betalning för en sjukvårdsförsäkring? Vi har alla nytta av polisen – det kanske också borde dras av från skatten?

Om man hävdar att skatterna är lägre eftersom de används till att finansiera den ena eller andra statliga utgiften kommer man snart till slutsatsen att skatten är noll, eftersom alla skatter används till att finansiera offentlig verksamhet. En föga upplysande slutsats.

Läs också:

Poängen med Timbros beräkningar av hushållets skatter – och den officiella statistiken över skatteintäkterna – är att visa hur stor del av ekonomin som kontrolleras av politiken. När vi pratar om incitamenten att arbeta spelar däremot socialförsäkringarnas koppling till inkomsten roll. Den som jobbar lite extra kan förvänta sig en högre pension och högre ersättning om man blir arbetslös eller sjukskriven, vilket sänker den effektiva marginalskatten. I min forskning har jag beräknat hur mycket.

Samtidigt kan bostadsbidraget eller socialbidraget blir lägre, och barnomsorgsavgiften högre, om man ökar sin inkomst. Det innebär höjd effektiv marginalskatt. Men hur skatte- och bidragssystemen påverkar incitamenten att arbeta är en separat diskussion från hur stor del av ekonomin som står under politisk kontroll.

Löntagarna betalar arbetsgivaravgifterna

Nationalekonomers standardantagande är att arbetsgivaravgifterna, åtminstone på sikt, helt betalas av löntagarna genom lägre löner. Därför bör de räknas med i hushållets skattebörda, även om de rent formellt betalas av arbetsgivaren.

Det finns goda teoretiska skäl att anta att arbetsgivaravgifterna sänker lönen. Arbetstagaren måste producera tillräckligt mycket för att arbetsgivaren ska kunna betala vad det kostar att ha han eller henne anställd. Arbetsgivaravgifterna gör därför att det finns mindre utrymme att betala ut lön.

Att inte räkna med arbetsgivaravgifterna ger en felaktig bild av skattebördan

Inkomsterna i samhället kan delas upp i arbetsinkomster och kapitalinkomster. Det är svårt att argumentera för att denna uppdelning, som i alla utvecklade länder brukar ligga på ungefär en tredjedel kapitalinkomster och två tredjedelar arbetsinkomster, skulle påverkas av om politikerna väljer att beskatta arbete direkt genom inkomstskatt eller indirekt genom arbetsgivaravgifter.

Arbetsgivaravgifterna uppgår i år till 650 miljarder kronor. Anta att politikerna skulle välja att avskaffa arbetsgivaravgifterna och i stället höja inkomstskatten, så att Sveriges skattesystem blir som Danmarks. Det vore orimligt om det ledde till att företagens vinster blev permanent 650 miljarder kronor högre. Troligtvis skulle facken begära högre löneökningar. Om inte det skedde skulle företagen anställa fler och på så sätt på sikt pressa upp lönerna.

Och om arbetsgivaravgifterna inte skulle påverka lönerna skulle de leda till högre kostnader för företagen, vilken i slutändan leder till att konsumenterna får betala högre priser. Att inte räkna med arbetsgivaravgifterna när vi pratar om hur mycket skatt en vanlig svensk betalar ger en felaktig bild av skattebördan.

Skatt på konsumtion är skatt på arbete

Syftet med att jobba ihop till sin lön är att få pengar att köpa saker för. Moms och alkohol-, bensin- och energiskatt gröper ur lönens köpkraft på samma sätt som inkomstskatten. Därför måste man också räkna in konsumtionsskatter i hushållets skattebörda.

Som Oxfordprofessorn Stephen Nickell förklarar det:

Konsumtionsskatter då? Löntagarna bryr sig om hur mycket de kan köpa för sin lön. Om deras inkomstskatter sänks med 10 procent och kostnaden för deras konsumtion ökar med 10 procent är reallönen efter skatt oförändrad… Så på det stora hela är det summan av arbetsgivaravgifter, inkomstskatter och konsumtionsskatter som egentligen spelar roll; den totala skattebördan på arbete. (sid. 69, egen översättning)

Den som sparar pengar slipper inte undan konsumtionsskatter – de skjuts bara på framtiden. Skatten på sparade pengar blir i själva verket högre eftersom de drabbas av ytterligare ett lager av beskattning. Förutom när de tjänas in och när de spenderas, beskattas pengarna också när de växer och skapar avkastning.

Nationalekonomiprofessorn Peter Birch Sørensen har visat att en fjärdedels av hushållens avgifter utgörs av konsumtionsskatter. Foto Anders Wiklund/TT

Ovan antog jag att konsumtionsskatterna utgör en femtedel av priset. Då har jag räknat med olika momssatser och punktskatter. Men det är inte helt enkla beräkningar och siffran kan vara högre. Nationalekonomiprofessorn Peter Birch Sørensen beräknade 2010 att konsumtionsskatterna utgör en fjärdedel av hushållens utgifter. Då räknar han in skatter på boende genom bland annat moms på nybyggnation.

Visa hela skatten

Om man frågar någon hur mycket skatt personen betalar kommer han eller hon nog att tänka på den skatt som redovisas i deklarationen. Men den totala skatten är betydligt högre än så. I princip alla som jobbar heltid i Sverige betalar minst hälften av vad de tjänar in i skatt. 

Hur hög skatterna ska vara, vad de ska tas ut på och vad pengarna ska användas till är bland de mest centrala politiska frågorna. Alla borde lätt kunna förstå hur mycket skatt man betalar.

Därför borde arbetsgivaravgifterna göras om till en direkt skatt som syns på deklarationer och lönebesked. Jag har tidigare presenterat ett förslag för hur det skulle kunna gå till. Inspiration kan också hämtas från Litauen, som 2019 genomförde en skatteomläggning där alla löner skrevs upp med 29 procent samtidigt som arbetsgivaravgifterna minskade från 31 till 2 procent.

Medborgarnas bristande kunskaper om vad de betalar i skatt är ett hinder för ett väl fungerande samhälle.

Jag ger sista ordet till Lars Jonung, professor emeritus i nationalekonomi vid Lunds universitet:

Medborgarnas bristande kunskaper om vad de betalar i skatt är ett hinder för ett väl fungerande samhälle. Hur ska väljarna kunna fatta underbyggda beslut – vid valurnan och vid löneförhandlingsbordet – när de har dimmiga begrepp om vad de betalar helt och fullt ut i skatt och avgifter? Här finns ett demokratiskt informationsunderskott, som inte är värdigt ett samhälle som gör anspråk på öppenhet i det offentliga samtalet. 

Jacob Lundberg är aktuell med boken Allt du behöver veta om skatter.

Omslagsbild: Illustration av Anders Meisner