Samtal: Medborgarlön efter corona?
Innebär coronapandemin att vi kommer ett steg närmare medborgarlön? Caspian Rehbinder och Karin Svanborg-Sjövall diskuterar en fråga som engagerar och splittrar både till höger och vänster.
Innebär coronapandemin att vi kommer ett steg närmare medborgarlön? Caspian Rehbinder och Karin Svanborg-Sjövall diskuterar en fråga som engagerar och splittrar både till höger och vänster.
Det var inget aprilskämt. Han sa faktiskt så, Stefan Löfven: “Vi kommer aldrig att kunna förbjuda allt skadligt beteende. Nu är det också en fråga om folkvett.” Det synsättet borde kunna appliceras på fler områden än smittskydd. Inom alkoholpolitiken till exempel.
För att undvika att öka risken för smittspridning i samhället har vi genomfört flera anpassningar i verksamheten. Här redogör vi för vad som gäller för närvarande.
Ingen ideologi kan ha en metod som grund. På samma sätt som ingen maträtt kan ha receptet som ingrediens. Alla ideologier består av en vision om hur man vill att politiken ska påverka samhället och sedan en metod för att uppnå detta. Så också konservatismen. Det menar Hugo Fiévet.
Människor dör och det är nyliberalismens fel! Ungefär så kan man sammanfatta den kritik som har framförts av en rad olika debattörer de senaste veckorna. Tvärtom, den svenska vården är en planekonomi, menar Emanuel Örtengren. Och så pratar vi med Tobias Samuelsson som berättar om att hundratusentals hyresgäster i västra Sverige företräds av en person som är partiaktiv trotskist.
Många oroar sig för att nationalism och protektionism kommer att stärkas i spåren av krisen. Men det måste inte bli så. Tvärtom kan den få fler att inse värdet av kapitalism, digitalisering och globalisering, menar Fredrik Erixon och Björn Weigel.
Politisk konservatism har på senare år fått ett uppsving. Men vad utgör grunden för idéströmningen och varför är den politiskt relevant? Samtal mellan PJ Anders Linder, Susanna Popova och Mattias Karlsson under ledning av Fredrik Hultman.
Den amerikanske författaren Jonathan Safran Foer har nyss släppt boken Det är vi som är klimatet – hur man räddar världen, i vilken han efter många om och men landar i att räddningen för klimatet är att sluta äta kött. Per-Ola Olsson har läst och är måttligt imponerad.
Regeringen skärper nu förbudet mot allmänna sammankomster till att gälla fler än 50 personer, jämfört med de 500 personer som var den tidigare gränsen. Finns det några juridiska hinder för att förbjuda människor att ses fler än två och två? Eller att sätta hela regioner, till exempel Stockholm, i karantän?
Går det att enda dagen representera ett revolutionärt parti och andra dagen företräda Hyresgästföreningen? I Västsverige drömmer regionordföranden om att Hyresgästföreningen ska bli en kamporganisation. Nu är han satt i frysboxen av förbundet, men inte för att han är trotskist, utan efter anklagelser om ekonomisk misskötsel.
Kulturminister Amanda Lind har lovar en halv miljard kronor i stöd till kultursektorn. Varför? Den är knappast mer utsatt än någon annan sektor i dessa tider. Pengarna blir främst en illustration av hur ofritt det “fria” svenska kulturlivet är.
Spridningen av Coronaviruset har på några månader utvecklats till en pandemi. Saker förändras snabbt och kunskapsläget är osäkert. Det skapar en utmärkt grund för krafter som ägnar sig åt desinformation. Henrik Sundbom pekar på både kinesiska och ryska aktörer som medvetet sprider felaktig information. Men hotet kommer inte bara därifrån.
I krisens spår inskränks medborgerliga fri- och rättigheter i allt fler länder. Det sker snabbt och till synes utan större protester. Vilka av de tillfälliga åtgärder som nu genomförs riskerar att bli långlivade? De som vill begränsa friheten, även på sikt, tar tillfället i akt.
USA:s komplexa men stabila regeringsform har nu stött på en stor utmaning – att klara coronapandemin utan att fastna i för många byråkratiska hinder, skriver statsvetenskapstudenten Idil Tuysuzoglu.
NYMARXISMEN, DEL 2. Martin Hägglund lockar med avskaffat arbete och ett överflöd av superstimulerande fritid, med frihet och självförverkligande. Men nymarxismen skiljer sig föga från alla socialistiska experiment vi hittills sett – och Hägglunds totalitära anspråk gäller till och med vårt själsliv.
Krisen ”tar inte slut”, snarare kommer slutet på krisen att börja ”produceras” när kostnaderna för smittbegränsningsåtgärderna börjar anses för stora på samhällsnivå. Det menar Nicklas Berild Lundblad, fil dr i informatik och global samhällsplaneringschef på Google. Vi pratar också med Rodrigo Pozo Graviz, grundare till My Telescope som analyserar var nästa Coronaspridning kommer att äga rum.
Tidigare har motståndet varit stort mot olika digitala tjänster inom såväl vård och skola som leveranser. Men de senaste veckornas utveckling har fått oss att inse hur oumbärliga dessa tjänster är, skriver Jacob Dexe.
Är det lärarens uppgift att förmedla kunskaper? Eller att fungera som politisk aktivist i en kamp mot de olika sorters förtryck som enligt den intersektionella teorin genomsyrar hela det svenska samhället? Frågar man Skolverket och Skolinspektionen tycks det vara det senare, menar Johan Lundberg.
De senaste veckorna har samtliga av EU:s medlemsländer fått uppleva allvaret med coronaviruset. Flera länder har svarat med protektionistiska åtgärder, som att stoppa export av sjukvårdsutrustning. Dessutom ser vi nu hur stängda gränser skapar köer som drabbar nödvändiga transporter. Detta är mycket allvarligt.
Regeringen har nu gjort det möjligt att stänga svenska för- och grundskolor. Om så sker kan det bli en nyttig läxa för ett utbildningsväsende som kämpat med digitaliseringen av skolan, skriver Karin Svanborg-Sjövall.