Reformer för att lösa ”läskrisen”
Sverige befinner sig inte i en generell läskris – problemet är att elever som inte pratar svenska i hemmet halkar efter. För att stänga läsgapet måste regeringen satsa på evidensbaserad skolpolitik. I ett briefing paper från Timbro presenterar skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren tre reformer för ökad läsförståelse.
Regeringen har beslutat att lagstadga bemannade skolbibliotek från 2025 för att främja läsförståelsen. Kostnaden påstås uppgå till strax under en halv miljard kronor per år, men lär sannolikt landa på över 2 miljarder kronor per år enligt SKR:s utbildingsberedning.
Sverige har dock ingen generell läskris. Elever med svenska som modersmål läser bättre än OECD-snittet. Försämringen i läsförståelse, som visas i den internationella undersökningen PIRLS, drivs nästan uteslutande av elever som inte talar svenska i hemmet.
I rapporten presenteras tre förslag som med tydlig evidens i skolforskningen kan öka läsförståelsen. Förslagen är: En förändring av läsundervisningen till metoden “phonics”, smågruppsundervisning i tidiga åldrar och skolmodellen “No-Excuses”. Modellen grundas i ett fokus på elevdisciplin och kunskaper.
Om författaren: Gabriel Heller Sahlgren är forskare vid Institutet för Näringslivsforskning. Han disputerade vid London School of Economics i september 2019.